Röd glada — utbredningskarta, läte & kännetecken

Röd glada (Milvus milvus) är en elegant rovfågel med rödbrun fjäderdräkt och en djupt kluven, gaffelformad stjärt.

Djupt kluven, rostfärgad gaffelstjärt som ständigt vrids i flykten – det säkraste kännetecknet. Läs om utseende, läte och var röd glada häckar. Fågelkartan.

Egenskap Värde ------ Längd 60–70 cm Vingspann 170–185 cm Vikt 800–1 300 g Häckande par i Sverige ca 4 500 (2018) Rödlistning (SE) LC – Livskraftig Häckningsperiod April–juli Ägg per kull 2–3

Snabba fakta om röd glada

Kategori: Rovfåglar
Latinskt namn: Milvus milvus
Engelskt namn: Red Kite
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
Fältkännetecken: Röd glada är en stor men slank rovfågel, omkring 60–70 cm lång med ett vingspann på cirka 170–185 cm och en vikt på vanligen 800–1 300 g, enligt Naturhistoriska riksmuseet och Wikipedia.

Fördjupa dig i röd glada

Slug: /art/rod-glada · Kategori: Rovfåglar

Röd glada (Milvus milvus) är en elegant rovfågel med rödbrun fjäderdräkt och en djupt kluven, gaffelformad stjärt. Den tillhör familjen hökfåglar och är en av Sveriges tydligaste naturvårdsframgångar – från under 50 häckande par i Sverige (koncentrerade till Skåne) i början av 1970-talet har beståndet återhämtat sig till uppskattningsvis 4 500 par 2018, en ökning med 427 procent på 20 år enligt SOF BirdLife Sverige. Arten klassas i dag som livskraftig (LC) enligt SLU Artdatabanken.

Snabbfakta

Egenskap	Värde
Längd	60–70 cm
Vingspann	170–185 cm
Vikt	800–1 300 g
Häckande par i Sverige	ca 4 500 (2018)
Rödlistning (SE)	LC – Livskraftig
Häckningsperiod	April–juli
Ägg per kull	2–3

Kännetecken

Röd glada är en stor men slank rovfågel, omkring 60–70 cm lång med ett vingspann på cirka 170–185 cm och en vikt på vanligen 800–1 300 g, enligt Naturhistoriska riksmuseet och Wikipedia. Kroppen och övergumpen är roströda, huvudet ljust gråvitt och de långa, smala vingarna visar i flykten ljusa "fönster" mot vingspetsarna. Det säkraste kännetecknet är den djupt kluvna, rostfärgade stjärten, som ständigt vrids och används som roder under den karakteristiskt lätta, vajande seglingsflykten. Helhetsintrycket i luften är en mycket långvingad och långstjärtad rovfågel.

Läte

Röd glada har ett karakteristiskt, något vemodigt visslande läte som ofta återges som ett utdraget "pjeeiii" följt av kortare, fallande och drillande toner. Lätet hörs framför allt i häckningsreviren under våren och försommaren, ofta från fåglar som seglar högt över landskapet. Inspelningar finns på xeno-canto.

Utbredning och förekomst i Sverige

I Sverige har röd glada sin tyngdpunkt i Skåne, men förekommer i dag som häckfågel även i Halland, Blekinge, Småland, Västergötland (bland annat cirka 15 par på Falbygden), Öland, Gotland och Östergötland, med en ungefärlig nordgräns i höjd med Västergötland–Södermanland, enligt SLU Artdatabanken. Det svenska beståndet uppskattades till omkring 4 500 par 2018, en ökning med 427 procent på 20 år, enligt SOF BirdLife Sverige. Äldre fåglar är till stor del stannfåglar, medan majoriteten av ungfåglarna flyttar mot sydväst till övervintringsområden i främst Frankrike, enligt Wikipedia. Arten trivs i omväxlande landskap med både skog och öppen mark, gärna nära sjöar, och bygger sitt bo i skogsbryn.

Globalt är röd glada endemisk för västra Palearktis, med en europeisk population på 32 200–37 700 par. Arten klassas som Livskraftig (LC) av BirdLife International, efter att ha uppgraderats 2020 från Nära hotad (NT).

Häckning

Röd glada bygger sitt bo högt uppe i ett lövträd, ofta i en skogsdunge i odlingslandskapet. Boet smyckas inte sällan med skräp, tygtrasor och annat material. Honan lägger vanligen 2–3 ägg, och paret återanvänder gärna samma boplats år efter år. Äggen läggs oftast i april, ruvas i cirka 30 dagar och ungarna stannar i boet 45–50 dygn innan de blir flygga i början av juli, enligt SLU Artdatabanken. Häckningsframgången har gynnats av minskad förföljelse och av riktade skyddsåtgärder.

Föda

Röd glada har ett brett födoval som varierar med tillgången: framför allt fåglar – särskilt bo- och nyligen flygga ungar av kajor, kråkor, skator och råkor samt arter som ringduva och tofsvipa – men även smådäggdjur, kanin, trafikdödat vilt och avfall, enligt SLU Artdatabanken. Nära sjöar är fisk ett värdefullt tillskott. Arten drar också nytta av jordbruksaktiviteter som vallslåtter och skörd och jagar gärna över traktorer i arbete, ofta spanande i lågt, seglande flykt över fält och vägar. Vinterutfodring på vissa platser har bidragit till artens återhämtning.

Bästa tid och plats

Röd glada ses bäst i det öppna odlingslandskapet i Skåne, framför allt kring Kristianstad, Ystad och Söderåsen, men arten sprider sig norrut och kan numera påträffas även i Halland och Småland. Den syns ofta seglande lågt över fälten på jakt efter as och smådjur. Vintertid samlas röda glador på vissa platser där de utfodras, vilket kan ge tillfälle att se många fåglar samtidigt.

Var bygger röd glada sitt bo?

Röd glada bygger ett risbo högt uppe i ett träd i odlingslandskapet och återvänder gärna till samma plats.

Boplats: boet placeras högt i ett lövträd, ofta i en skogsdunge omgiven av öppna fält som ger goda jaktmarker.
Inredning: det är inte sällan dekorerat med skräp, tygtrasor och annat material som fågeln samlar ihop.
Återanvändning: paret utnyttjar gärna samma boplats år efter år, och honan lägger vanligen 2–3 ägg.

Häckningsframgången har gynnats av minskad förföljelse och riktade skyddsåtgärder i de södra landskapen.

Röd gladas vintervanor

Röd glada är delvis kortdistansflyttare — en del fåglar lämnar landet medan andra övervintrar.

Stannar: en del individer övervintrar i södra Sverige, framför allt i Skåne.
Samlas vid fodring: på vissa platser där glador utfodras vintertid kan man se många fåglar samtidigt, något som bidragit till artens återhämtning.
Vinterföda: as utgör en stor del av kosten, och fåglarna seglar lågt och spanande över fält och vägar efter trafikdödade djur.

De övervintrande fåglarna gör röd glada till en av få stora rovfåglar som syns segla över skånska fält mitt i vintern.

Förväxlingsarter

Brun glada — mörkare, mindre kluven stjärt.
Ormvråk — rund stjärt.

Vanliga frågor

Varför har röd glada ökat? Stoppat gift, fodring vintertid, intensivt skydd. Nästan utrotad 1970 — nu tusentals par.

Var ser jag röd glada? Skånes fält — särskilt runt Kristianstad, Ystad, Söderåsen. Även Halland, Småland, spridande norrut.

Skillnad röd och brun glada? Röd glada roströd med djupt kluven stjärt och vita vingfönster. Brun glada mörkbrun med endast svagt kluven stjärt.

Hur låter röd glada? Ett utdraget, vemodigt "pjeeiii" med kortare, fallande drilltoner — hörs mest över häckningsreviret vår och försommar. Lyssna på xeno-canto.

Är röd glada fridlyst? Ja. Arten är fridlyst i Sverige och listad i Fågeldirektivets bilaga 1 och Bernkonventionens bilaga II, enligt SLU Artdatabanken.

Vad äter röd glada mest? Framför allt fåglar — särskilt bo- och nyligen flygga ungar av kråkfåglar och andra arter i odlingslandskapet — samt smådäggdjur, kanin och trafikdödat vilt. Nära sjöar tar den även fisk. Källa: SLU Artdatabanken.

Se röd glada nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Senast uppdaterad: 2026-08-06.

Skydd och hänsyn för röd glada

Fågeldirektivet: Röd glada är upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet (direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar). För arter i bilaga 1 ska medlemsstaterna vidta särskilda åtgärder för bevarande av artens livsmiljö och utse särskilda skyddsområden — i Sverige de fågelområden som ingår i Natura 2000.

Källor:

Fågeldirektivets bilaga 1: Artskyddsförordning (2007:845), bilaga 1 (Svensk författningssamling, Sveriges riksdag).

Var hittar du röd glada?

Du kan se röd glada på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På denna sida samlar Fågelkartan information om röd glada — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.

Liknande arter i kategorin rovfåglar

Utrustning för att se röd glada

Rovfåglar, sjöfågel och vadare ses ofta på långt avstånd — över vatten, myrar och öppna marker. En handkikare är grunden, och vid sträcklokaler och fågeltorn gör en tubkikare stor skillnad.

Tubkikare — bäst i test — för sträckskådning och skådning på långa avstånd
Kikare — bäst i test — testade handkikare för fågelskådning
Välja kikare — köpguide — förstoring, objektiv och prisklasser förklarade