Röd glada — Europas fågelskyddshistorias succé

Fågelkartan · publicerad 2026-05-14 · uppdaterad 2026-10-14 · 10 min läsning

Röd glada — Europas fågelskyddshistorias succé

Hur kom röda gladan tillbaka? Från sannolikt färre än 50 par på 1960-talet till flera tusen par i Sverige.

Röd glada (Milvus milvus) är en av Sveriges mest dramatiska naturvårdshistorier. Bottenläget infaller sannolikt på 1960-talet, då beståndet troligen understeg 50 par — i dag skattas antalet reproduktiva individer till cirka 10 200 (7 000–13 200). Utvecklingen beror på fridlysning, minskad förföljelse och ett långvarigt arbete av ornitologer, bland annat inom Projekt Glada.

**Röd glada (Milvus milvus) är en av Sveriges mest dramatiska naturvårdshistorier. Bottenläget infaller sannolikt på 1960-talet, då beståndet troligen understeg 50 par — i dag skattas antalet reproduktiva individer till cirka 10 200 (7 000–13 200).** Utvecklingen beror på fridlysning, minskad förföljelse och ett långvarigt arbete av ornitologer, bland annat inom Projekt Glada.

Den röda gladan är en stor rovfågel med långa vingar och spetsiga handpennor. Den skiljs från brun glada på framför allt den längre och djupare kluvna stjärten och de tydligt röda färgtonerna i dräkten. När den seglar och vrider stjärten med luftrörelserna är misstaget svårt att göra.

Se den röda gladans utbredning, status och senaste fynd på Fågelkartan.se/art/rod-glada/.

Hur ser den röda gladan ut — igenkänning i fält

Röd glada är en stor rovfågel med långa vingar och spetsiga handpennor. Nyckelkaraktärer:

KaraktärRöd gladaBrun glada (förväxlingsrisk)
StjärtLängre och djupare kluven, rödorangeGrunt kluven, gråbrun ovansida
DräktTydligt röda färgtonerBrunare
HuvudBlekt, vitaktigt med mörka streckBrunt
VingundersidaStora vita handfjäderfläckarInga tydliga vita fläckar

Fältets enklaste tips: titta på stjärten. Röd glada har en tydlig, djup gaffel, medan brun glada har en bara grunt kluven stjärt som ibland är svår att se. Kombinerat med det ljusa huvudet och de vita vingfläckarna är röd glada oftast lätt att skilja från brun glada vid ett bra tillfälle.

I flykten styr röd glada med stjärten nästan som med ett roder och vrider den ständigt lite när den justerar kursen i termiken.

Var häckar röd gladan i Sverige idag?

Röd glada häckar framför allt i södra Götaland, där den ökat starkt och numera är allmän i Skåne (cirka 1 900 par 2012). Arten häckar tämligen allmänt i öppet kulturlandskap från Skåne norrut till Västergötland och Södermanland. Den häckar också i angränsande delar av Halland, Blekinge och Småland, regelbundet och starkt ökande i Västergötland, samt på Öland, Gotland och i Östergötland. Enstaka häckningar har konstaterats norrut till Värmland och sydligaste Dalarna. Enligt Sveriges fåglar 2022 uppgick beståndet 2018 till ungefär 3 500 par.

Även om arten häckar i ökande utsträckning vid öppen mark i mellan- och skogsbygderna, är de högsta tätheterna i öppet jordbrukslandskap. Gladan häckar gärna i ett omväxlande landskap med öppna marker och skog. Boet läggs i träd, ofta högt och vanligen nära skogsbryn, och större slutna skogsbestånd undviks. Tidigare studier har visat en förkärlek för att häcka nära sjöar, och häckningsframgången var högre hos par som häckade nära vatten. Gladan jagar mest i det öppna landskapet och har stor nytta av jordbrukets slåtter och skörd; ofta ses den jaga över traktorerna.

Vad åt röd gladan nästan ut?

Gladan var allmän i Sverige så sent som på 1850-talet. Omkring 1875 började en nedgång som sannolikt främst berodde på mänsklig förföljelse (Kjellén 1998). Redan 1907 skrev ornitologen Gustav Kolthoff att arten löpte uppenbar fara att helt utrotas, och 1919 blev den fridlyst. Nedgången fortsatte ändå, och bottenläget torde ha infallit under 1960-talet, då beståndet sannolikt understeg 50 par. Vid en inventering i Skåne 1972 uppskattades beståndet där till 30–50 par.

Rovfåglar i allmänhet drabbades hårt av den så kallade biocidkatastrofen, som orsakades av omfattande bruk av giftiga bekämpningsmedel och pågick fram till början av 1970-talet (Sveriges fåglar 2022). Förföljelse och indirekt förgiftning är fortfarande de största hoten mot arten internationellt, men de verkar inte ha drabbat de svenska gladorna.

Hur vände det — naturvårdshistoriens succé

Vändningen kom långsamt och flera saker samverkade:

Fridlysningen 1919 gav ett rättsligt verktyg mot förföljelse, och effekten tycks ha varit att minskningstakten avtog (Kjellén 1998). Fåglarna är i dag skyddade enligt artskyddsförordningen.

Projekt Glada startades 1976 av Sveriges Ornitologiska Förening (i dag BirdLife Sverige) och har finansierats av Världsnaturfonden (WWF). Projektet följde de häckande gladorna i Skåne och administrerade från slutet av 1970-talet till vintern 1990/91 en utfodringsplats för övervintrande glador vid Fyledalen.

Minskad förföljelse — andelen skjutna fåglar bland återfynden har minskat, och Kjellén (1998) bedömer att det troligen är en av orsakerna till artens snabba expansion.

Fler övervintrare — från 1960-talet började gladan i viss utsträckning övervintra i Skåne i stället för att vara en ren flyttfågel, vilket enligt Kjellén sannolikt bidragit till expansionen.

Resultatet: från 60–70 par 1978 och ungefär 750 par 1997 (Kjellén 1998) till cirka 10 200 reproduktiva individer (7 000–13 200) enligt Rödlista 2025. Vill du se fler av Sveriges rovfåglar? Vår artguide samlar alla svenska arter på ett ställe.

Rödlistestatus och skydd

I Sverige är röd glada klassad som LC (livskraftig) i Rödlista 2025, och populationen är ökande. På nationell nivå finns för närvarande inga kända hot, och förändringarna i markanvändning verkar gynna arten. Till de risker som nämns hör avverkning av boträd, sämre tillgång till föda när avfallshanteringen förändras (särskilt på vintern) och att gladan ibland förolyckas i vindkraftverk och kraftledningar.

EU-skydd: Röd glada är listad i bilaga I till fågeldirektivet (2009/147/EG) och är fridlyst i Sverige enligt artskyddsförordningen.

Det är förbjudet att avsiktligt döda, fånga eller störa vilda fåglar, och därmed även röda glador, i Sverige.

Bästa platserna att se röd glada i Sverige

Röd glada är i dag inte svår att se i södra Sverige om man vet var man ska leta.

Skåne: Här finns den största delen av beståndet. Kjellén (1998) beskriver ett kärnområde mellan Revingefältet i nordväst och Fyledalen i sydost, med slättsjöarna Krankesjön, Vombsjön, Snogeholmssjön, Sövdesjön, Ellestadssjön och Krageholmssjön. Gladan är dessutom den svenska rovfågel som koncentreras mest till Falsterbo under höststräcket, med en sträcktopp som vanligen noteras i slutet av september.

Övriga landet: Regelbunden häckning finns i Halland, Blekinge, Småland, Västergötland, Östergötland och på Öland och Gotland.

Praktiska tips:

Hur skiljer man röd glada från brun glada?

Brun glada (Milvus migrans) är en nära släkting som häckar sällsynt och mycket lokalt i Sverige (cirka 15 par). Skillnaderna:

Det kan vara svårt att identifiera fåglar som är resultatet av hybridisering mellan brun glada och röd glada, vilket förekommer i vissa fall även i Sverige. En rödbrun glada med tydlig gaffelstjärt är i de flesta fall en röd glada.

FAQ

Är röd glada farlig för tamdjur? Nej, i praktiken inte. Röd glada har ett brett födoval som varierar med vad som finns tillgängligt: framför allt fåglar (ofta ungar eller ungfåglar), smådäggdjur, trafikdödat vilt och avfall. Kjellén (1998) fann att avfall från människor, till exempel från hönserier och gödselstackar, är ett markant inslag i vinterdieten, och att gladan knappast klarar att fånga fullvuxna djur i god kondition.

Vilket år blev röd glada fridlyst? Röd glada blev fridlyst 1919, efter att många röster höjts för att arten skulle skyddas (Kjellén 1998).

Häckar röd glada i Sverige hela sommaren? Röd glada lägger oftast 2–3 ägg i april. Ruvningen tar omkring 30 dygn, och därefter blir ungarna kvar i boet i 45–50 dygn, så de första flygga ungarna syns i början av juli. Medan de flesta ungfåglarna flyttar mot sydväst och främst övervintrar i Frankrike, är det de äldre fåglarna som till stor del är stannfåglar.

Kan man rapportera röd glada till Artportalen? Ja, alla fynd är värdefulla. Håll rimligt avstånd till konstaterade bon för att inte störa. Rapportera på artportalen.se.

Varför kallas den "röd" glada? Namnet syftar på de tydligt röda färgtonerna i dräkten, som skiljer arten från brun glada.

Källor

Mer från bloggen (Artbestämning)

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.