Sparvhök och duvhök är nära släkt och har samma grundform — rundade vingar och lång stjärt — vilket gör dem lätta att blanda ihop, särskilt i flykt. Storleken skiljer dem dock kraftigt, och en sparvhökshona kan dessutom förvirra eftersom den närmar sig en liten duvhökshane i storlek. Den här guiden går igenom de säkraste kännetecknen.
| Kännetecken | Sparvhök (Accipiter nisus) | Duvhök (Astur gentilis) |
|---|---|---|
| Storlek | Liten rovfågel, hanen 29-34 cm och honan 35-41 cm; vingspann 58-80 cm. Honan är klart större än hanen. | Stor och kraftig, hanen 49-56 cm och honan 58-64 cm; vingspann 90-120 cm. |
| Proportioner | Förhållandevis liten, rund huvudprofil, slank kropp och proportionellt mycket lång, smal stjärt. | Kraftig och bredhöftad, med bukigt intryck, bredare vingbas och en relativt kort, bredare stjärt. |
| Dräkt och färg | Hane blågrå ovan med orangeröd tvärbandning på undersidan; honan grå till gråbrun ovan med gråbrun bandning. Irisen är orangegul hos hanen och klargul hos honan. | Hanen blågrå och honan brungrå ovan, undersidan tätt tvärbandad i grått; mörk hjässa och kinder med ett tydligt vitt ögonbrynsstreck. |
| Läte | Tystlåten, även under häckningen; vanligast är ett kacklande "kjukjukju...". | Lätet är inget bra kännetecken i fält; gå i stället på storlek, form och flyktbild. |
| Miljö | Skog i hela landet, lokalt även parker och mindre dungar i tätorter — jagar gärna vid fågelbord. | Barr- och blandskog över hela landet, framför allt större sammanhängande områden med äldre skog. |
| Beteende | Snabb och vig i låg jakt mellan häckar och buskar; tar främst småfåglar i överraskningsattacker. | Kraftfull och uthållig; tar större byten än sparvhöken. |
| Flykt | Lätta, snabba vingslag i serier varvat med korta glid; verkar lätt och nervig. | Tyngre och stadigare vingslag, bredhöftad och kortstjärtad profil. |
Storlek och tyngd är nyckeln: duvhöken är en kraftig fågel medan sparvhöken är betydligt mindre och nättare. Duvhöken har breda höfter, rundade stjärthörn och ett tydligt vitt ögonbryn; sparvhöken verkar slankare med proportionellt längre stjärt och spetsiga stjärthörn när stjärten är utspärrad. Var medveten om att en stor sparvhökshona och en liten duvhökshane kan ligga nära varandra — väg då in proportioner och flyktintryck.
Storleken. Duvhöken är en kraftig rovfågel, medan sparvhöken är liten och nätt. Duvhöken har också ett tydligt vitt ögonbryn och en kraftigare, bredhöftad kropp.
De har samma kroppsform med rundade vingar och lång stjärt. Eftersom honor är större än hanar kan en stor sparvhökshona överlappa en liten duvhökshane i storlek, vilket kräver att man väger in proportioner och flykt.
Det är nästan alltid sparvhöken som jagar småfåglar vid fågelbord och i trädgårdar. Duvhöken håller sig oftast till större skog och tar större byten.
Sparvhöken flyger med några snabba vingslag följda av glidflykt. Duvhöken har tyngre och stadigare vingslag och upplevs som kortstjärtad, bredhöftad och bukig.