Sparvhök (Accipiter nisus)

Sparvhöken specialiserar sig på att jaga småfåglar. Häckar i skog nära öppen mark och villaområden. Ca 10 000–15 000 par. Utforska på Fågelkartan.

Slug: `/art/sparvhok` · Kategori: Rovfåglar

Snabba fakta om sparvhök

Kategori: Rovfåglar
Latinskt namn: Accipiter nisus
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
Fältkännetecken: Sparvhöken mäter 28–38 cm med ett vingspann på 58–74 cm och väger 110–340 gram.

Fördjupa dig i sparvhök

Slug: /art/sparvhok · Kategori: Rovfåglar

Sparvhöken (Accipiter nisus) är Sveriges vanligaste småfågeljagande rovfågel och en regelbunden gäst vid fågelbordet — inte för att äta frön, utan för att jaga de småfåglar som lockas dit. Den korta, rundade vingen och den långa stjärten gör den till en mästare på snabb jakt mellan träd och buskar.

Om arten

Sparvhöken tillhör familjen hökartade rovfåglar och släktet Accipiter. Den förekommer i skogsmiljöer i hela Europa och stora delar av Asien. Arten är anpassad till ett liv som överraskningsjägare i sluten terräng och har efter DDT-epokens slut återhämtat sig kraftigt. Den är rödlistad som livskraftig (LC).

Kännetecken

Sparvhöken mäter 28–38 cm med ett vingspann på 58–74 cm och väger 110–340 gram. Storleksskillnaden mellan könen är mycket stor — honan kan väga nästan tre gånger så mycket som hanen, den största könsskillnaden bland svenska rovfåglar. Hanen är skiffergrå på ovansidan och fint rostfärgat tvärbandad på undersidan, med gult öga. Honan är grågrön-brun ovan och vit med gråbrun tvärbandning under. Vingarna är korta och rundade, stjärten lång.

Läte

Sparvhöken är mestadels tystlåten. Nära boet under häckningstid hörs ett snabbt, gällt och upprepat "kek-kek-kek-kek".

Utbredning och förekomst i Sverige

Sparvhöken häckar i hela Sverige, och beståndet uppskattas till 10 000–15 000 par. Den lever i skog som gränsar mot öppen mark, men ses också ofta i villaområden och parker. En del fåglar är stationära och övervintrar i Sverige, medan andra, främst nordliga, flyttar söderut till kontinenten.

Häckning

Sparvhöken bygger ett nytt risbo varje år, vanligen i gran på 8–15 meters höjd. Honan lägger normalt 4–6 ägg och ruvar i drygt en månad medan hanen jagar och förser henne med föda. Ungarna lämnar boet efter knappt en månad.

Föda

Födan utgörs till omkring 95 procent av småfåglar — talgoxe, blåmes, koltrast, gråsparv och stare hör till vanliga byten. Sparvhöken jagar i snabb, låg smygflykt längs skogsbryn och häckar, eller slår ned på bytet från en dold sittplats.

Förväxlingsarter

Duvhök — betydligt större och kraftigare, bredare bröst och proportionellt kortare stjärt.
Tornfalk — spetsiga vingar, ryttlar ofta, jagar gärna sork över öppen mark.

Bästa tid och plats

Sparvhöken kan ses året runt i hela Sverige, i skog som gränsar mot öppen mark men också i villaområden och parker. Under hösten passerar många fåglar längs kusterna, och vintertid jagar arten gärna nära fågelbord.

Vanliga frågor

Är sparvhöken farlig för småfåglar vid fågelbordet? Sparvhöken jagar gärna vid fågelbord. Placera matningen nära tät buskage så att småfåglarna har skydd att fly till.

Vad är skillnaden mellan sparvhök och duvhök? Duvhöken är betydligt större och kraftigare, särskilt honan. Sparvhöken är slankare med proportionellt längre stjärt.

Är sparvhökshonan större än hanen? Ja, honan kan väga nästan tre gånger så mycket som hanen — den största könsskillnaden bland svenska rovfåglar.

Se sparvhök nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du sparvhök?

Du kan se sparvhök på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Arten sparvhök följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.