Tornfalken hovrar karakteristiskt över öppna marker. Hanen har blågrått huvud och rödbrun rygg. Ca 10 000–15 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/tornfalk` · Kategori: Rovfåglar (falkar)
Slug: /art/tornfalk · Kategori: Rovfåglar (falkar)
Tornfalken (Falco tinnunculus) är den ryttlande småfalken som står stilla i luften över åkerkanter och jagar sork. Sveriges vanligaste falk.
Tornfalk är en medelstor rovfågel som ofta ses ryttla över fält och öppna ytor, som kalhyggen och myrar. Tornfalken är en av Europas talrikaste rovfåglar. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Tornfalken är en medelstor falk med en längd på 32–39 cm, ett vingspann på cirka 65–82 cm och en vikt på 150–300 gram. Den har en lång stjärt och spetsiga, smala vingar. Hanen har ett blågrått huvud och en blågrå stjärt med ett brett svart ändband, en tegelröd, svartfläckad rygg och en ljus, mörkstreckad undersida. Honan och ungfåglarna är mer enhetligt rostbruna med tät mörk tvärbandning på rygg och stjärt. Det mest karakteristiska kännetecknet är dock beteendet: tornfalken ryttlar, det vill säga står på samma ställe i luften med snabbt fladdrande vingar och nedhängd stjärt medan den spanar mot marken.
Lätet är ett skarpt, gnälligt och upprepat "kli-kli-kli-kli" som mest hörs i häckningsreviret, särskilt vid uppvaktning och boförsvar.
Tornfalken förekommer i hela Sverige, från Skåne till fjälltrakterna, och är en av landets vanligaste rovfåglar. Det svenska beståndet uppskattas till storleksordningen drygt tiotusen par och arten klassas som livskraftig (LC) på den svenska rödlistan. Beståndet svänger i takt med tillgången på sork, som är tornfalkens viktigaste bytesdjur. De flesta svenska tornfalkar är kortdistansflyttare som övervintrar i Väst- och Sydeuropa, men en del individer stannar kvar i södra Sverige milda vintrar.
Tornfalken bygger inget eget bo. Den häckar i gamla kråkbon, på klipphyllor, i håligheter i byggnader och kyrktorn samt i uppsatta tornfalkholkar. Honan lägger normalt 4–6 ägg, och äggen och ungkullens storlek anpassas efter sorktillgången — goda sorkår ger fler ungar. Honan ruvar huvudsakligen ensam i ungefär en månad medan hanen jagar och förser henne med föda. Ungarna blir flygga efter knappt en månad i boet.
Tornfalken lever till största delen av sork, men tar även möss, ödlor, stora insekter och småfåglar. Den jagar genom att ryttla över öppen mark och störta ned på bytet när det upptäcks. Tornfalken kan se ultraviolett ljus, vilket gör att den kan urskilja sorkarnas urinmärkta stigar i vegetationen och därmed lättare hitta områden med gott om byten.
Tornfalken ses bäst i öppet odlingslandskap, på hyggen, kring myrar och även i stadsmiljö, där den ryttlar över vägkanter och åkerrenar. Den är synlig under en stor del av året, med tyngdpunkt under häckningstiden från april till augusti.
Varför ryttlar tornfalken? För att stå still i luften över öppen mark och upptäcka sork i gräset. Hon använder dessutom UV-syn för att se sorkstigar som lyser i UV-ljus.
Häckar tornfalk i holk? Ja — specialholk (tornfalkholk) med halvöppen framsida på husgavel eller ladugård fungerar bra.
Ser tornfalken verkligen sorkens urin? Ja — urinstigar reflekterar UV-ljus som tornfalken ser, vilket avslöjar sorkens stigar i vegetationen.
Är tornfalk samma som lärkfalk? Nej — lärkfalken är en slankare flyttfalk som jagar flygande byten (svalor, fladdermöss), tornfalken ryttlar över mark.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se tornfalk på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa tornfalk både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.