Häckar i öppet landskap med trädbestånd, intill sjöar och myrar. Långdistansflyttare. Ca 800–1 500 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Lärkfalk.
Slug: `/art/larkfalk` · Kategori: Rovfåglar (falkar)
Slug: /art/larkfalk · Kategori: Rovfåglar (falkar)
Lärkfalken (Falco subbuteo) är den eleganta sommarfalken som jagar svalor och fladdermöss i luften med otrolig hastighet.
Lärkfalken tillhör falkfamiljen och är en av de mest specialiserade luftjägarna i den svenska faunan. Den häckar i södra och mellersta Sverige och är fullständigt anpassad till att fånga byten i luften — insekter, svalor och till och med fladdermöss vid skymning. Lärkfalken placerar alltid sitt bo i ett gammalt risbo, oftast ett kråkbo högt uppe i en tall, och anpassar häckningstiden så att ungarna föds upp under den period då svalor och trollsländor är som talrikast.
Lärkfalken är 29–36 cm lång, har ett vingspann på ungefär 74–84 cm och väger omkring 130–340 gram, där honan är tydligt större än hanen. Den är mörkt skiffergrå på ovansidan och ljus på undersidan med kraftig, tät svart streckning. Roströda "byxor" på lårpartiet och roströd undergump är ett bra kännetecken på vuxna fåglar, liksom den tydliga svarta mustaschstrimman. Vingarna är långa, smala och sylspetsiga, och flykten är snabb och elegant.
Lärkfalkens läte är ett snabbt, ljust "ki-ki-ki-ki" som hörs framför allt i närheten av boplatsen under juni–juli. Lätet liknar tornfalkens men är klart ljusare och vekare i tonläget. Vid störning vid boet kan paret bli mycket uppfordrande och utfärda långa larmsalvor som avslöjar platsen för en erfaren ornitolog.
Lärkfalken häckar i södra och mellersta Sverige och norrut upp till södra Norrland. Det svenska beståndet brukar uppskattas till i storleksordningen 800–1 500 par. Arten är knuten till öppet landskap med insprängda trädbestånd, gärna i närheten av sjöar och myrar där det finns gott om bytesdjur. Lärkfalken klassas som livskraftig (LC).
Lärkfalken bygger inget eget bo utan häckar i övergivna risbon, oftast gamla kråkbon, gärna högt uppe i en tall. Honan lägger vanligen 2–3 ägg. Häckningen är sen — anpassad så att ungarna föds upp när tillgången på flygande insekter och nyligen flygga småfåglar är som störst.
Lärkfalken fångar nästan all sin föda i luften. Den jagar stora flygande insekter som trollsländor och skalbaggar samt småfåglar, inte minst svalor och seglare. I skymningen kan den även fånga fladdermöss, vilket få andra fåglar gör.
Lärkfalkens smäckra, sylvassa vingar tillsammans med de roströda "byxorna" skiljer den från övriga svenska falkar.
Lärkfalken ses bäst från juni till augusti över sjöar, myrar och våtmarker där svalor och trollsländor samlas. Den anländer i slutet av maj och flyttar i augusti–september till övervintringsområdena i Afrika.
Kan lärkfalken fånga fladdermöss? Ja — en av få fåglar som jagar fladdermöss i skymningen, särskilt vid sjöar.
Vilka svalor jagar lärkfalken? Alla — ladusvalor, hussvalor, backsvalor. Kan även fånga tornseglare trots deras hastighet.
När ser jag lärkfalk? Juni–augusti över sjöar och våtmarker där svalor samlas.
Källor: Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Lars Svenssons Fågelguide.
Senast uppdaterad: 2026-05-26.
Du kan se lärkfalk på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Arten lärkfalk följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.