Nötväckan är den enda fågelart i Sverige som kan gå med huvudet ned. Häckar i lövskog och parker. Ca 300 000–500 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/notvacka` · Kategori: Nötväckor
Slug: /art/notvacka · Kategori: Nötväckor
Nötväckan (Sitta europaea) är den kompakta fågeln som klättrar med huvudet neråt på trädstammen — blågrå ovan, rostfärgad under, svart ögonstreck.
Nötväcka är en liten fågelart i familjen nötväckor som häckar över stora delar av Palearktis. Det är en satt fågel, med stort huvud, kort stjärt, lång spetsig näbb och starka fötter. Ovansidan är blekt blågrå, ansiktet vitt, undersidan ljusare i vitt eller orangebeige och den har svart ögonbrynsstreck. Arten delas upp i ett tjugotal underarter. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Nötväckan är 12–14 cm lång, har ett vingspann på ungefär 22–27 cm och väger omkring 17–28 gram. Den är satt och kompakt med stort huvud, kort stjärt och en lång, kraftig och spetsig näbb. Ovansidan är blekt blågrå, undersidan rödbrun till ockragul — något ljusare hos honan — och ett tydligt svart streck löper genom ögat. De starka fötterna gör att fågeln kan klättra på trädstammar åt alla håll, även huvudet nedåt.
Nötväckan har en kraftfull och variationsrik repertoar. Vanliga läten är ett klart, högt och visslande "tsjuit-tsjuit" samt klingande, ringande visslingar och drillar som hörs långt, särskilt under senvinter och vår.
Nötväckan finns i hela Sverige utom i fjällregionen. Det svenska beståndet brukar uppskattas till i storleksordningen 300 000–500 000 par och arten har på sikt expanderat norrut. Den är knuten till äldre lövträd och förekommer i lövskog, blandskog, parker och trädgårdar. Nötväckan klassas som livskraftig (LC).
Nötväckan häckar i håligheter — gamla hackspettshål, naturliga trädhål eller holkar. Är boöppningen för stor murar fågeln igen den med lera tills hålet passar, vilket skyddar mot större konkurrenter och rovdjur. Honan lägger vanligen 6–9 ägg som hon ruvar i ungefär två veckor.
Sommartid lever nötväckan mest av insekter och spindlar, vintertid av nötter och frön. Den är skicklig på att klämma fast hårda frön i barksprickor och hacka upp dem, och den lägger gärna upp förråd genom att gömma föda i bark och bland lavar.
Den blågrå ovansidan, det svarta ögonstrecket och förmågan att klättra nedåt på stammen gör nötväckan lätt att skilja från trädkryparen och andra stamlevande fåglar.
Nötväckan kan ses året runt i lövrik skog och i parker och trädgårdar med gamla träd. Den besöker gärna fågelbord vintertid, och under senvinter och vår avslöjar den sig ofta genom de ljudliga, visslande lätena.
Varför klättrar nötväckan neråt? Kraftiga klor låter den klättra i alla riktningar — hittar insekter som andra fåglar missar på ovansidan av grenar.
Kommer nötväcka till fågelbord? Ja mycket gärna — solrosfrön, nötter, talg. Hämtar ofta frön och gömmer i bark.
Använder nötväcka holk? Ja, holk med 32 mm ingång — honan "murar" igen om ingången är för stor.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se nötväcka på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Vi följer nötväcka via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.