Nötväckan (Sitta europaea) är en kompakt fågel som klättrar med huvudet före nedför trädstammen. Den är blågrå ovan, har rostfärgade flanker och ett svart streck genom ögat.
Nötväckan är den enda fågelart i Sverige som kan gå med huvudet ned. Häckar i lövskog och parker. Ca 264 000 par (2018). Utforska på Fågelkartan.
Egenskap Värde ------ Längd Upp till 14–15 cm Vingspann 23–27 cm Vikt Cirka 23 g Häckande par i Sverige Cirka 264 000 (2018) Rödlistning (SE) LC – Livskraftig Källor: Wikipedia(https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%B6tv%C3%A4cka) (mått och vikt), Sveriges fåglar 2022(https://cdn.birdl
Fågelkartans utförliga genomgång av nötväcka finns i bloggen: Nötväcka — utseende, läte och beteende.
Nötväckan (Sitta europaea) är en kompakt fågel som klättrar med huvudet före nedför trädstammen. Den är blågrå ovan, har rostfärgade flanker och ett svart streck genom ögat.
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Längd | Upp till 14–15 cm |
| Vingspann | 23–27 cm |
| Vikt | Cirka 23 g |
| Häckande par i Sverige | Cirka 264 000 (2018) |
| Rödlistning (SE) | LC – Livskraftig |
<small>Källor: Wikipedia (mått och vikt), Sveriges fåglar 2022 (bestånd) och SLU Artdatabanken (rödlistning, Rödlista 2025).</small>
Nötväckan är en liten fågel i familjen nötväckor och häckar över stora delar av Palearktis. Den är satt, med stort huvud, kort stjärt, lång spetsig näbb och kraftiga fötter. Ovansidan är blekt blågrå, ansiktet vitt och undersidan ljusare, vit eller orangebeige, med ett svart streck vid ögat. Arten delas in i ett tjugotal underarter, och i Sverige häckar nominatformen europaea. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Enligt svenska Wikipedia blir nötväckan upp till 14–15 cm lång, har ett vingspann på 23–27 cm och väger omkring 23 gram. Ovansidan är gråblå och undersidan vit med en svag rostgul ton på bröst och buk. Kroppssidorna bakåt och delar av de undre stjärttäckarna är roströda. Näbben är rak och vass, ungefär lika lång som huvudet, och stjärten kort och tvär. Mest karakteristiskt är rörelsemönstret. Nötväckan klättrar bra uppåt, nedåt och åt sidorna, och bland Sveriges fåglar är den ensam om att kunna klättra och till och med hoppa nedåt med huvudet före (svenska Wikipedia, BirdLife Västmanland).
Arten är mycket högljudd, med flera olika kontaktläten. Sången hörs långt och går genom märg och ben, en räcka visslingar. När fågeln klättrar på en lodrät stam kan svaga pipljud höras (svenska Wikipedia). Lätet bär långt, så fågeln hörs ofta innan den syns.
Nötväckan är stannfågel i Sverige. Enligt Rödlista 2025 finns den från Skåne till norra Jämtland, södra Lappland och södra Norrbotten, och den häckar i lövskog, parker och blandskog och lokalt även i tallskog. Förr sågs Dalälven som artens nordgräns, men den förekommer numera betydligt längre norrut (BirdLife Sverige), och som etablerad häckfågel finns den, om än glest, i större delen av norra Norrland (svenska Wikipedia). Sveriges fåglar 2022 anger omkring 264 000 par år 2018. Under de senaste tjugo åren (2002–2021) har antalet räknade fåglar ökat med 39 procent, medan de senaste tio åren inte visar någon säker förändring. Rödlista 2025 beskriver populationen som ökande och placerar arten i kategorin livskraftig (LC).
Nötväckan häckar i trädhål och använder gärna gamla hackspettshål. Den tar även holk. Blir öppningen för stor lerar fågeln igen en del av den så att den passar (svenska Wikipedia, BirdLife Sverige).
Nötväckan lever av insekter som den hittar i barkspringor. På hösten äter den också säd, frön, nötter och ollon, gärna fettrika frön som solrosfrön och körsbärskärnor. Hårda frön kan fästas i en trädspringa och hackas sönder. Inför vintern lägger arten upp förråd på flera olika ställen, i ihåliga träd, springor och tak (svenska Wikipedia). BirdLife Sverige nämner solrosfrön som favoritföda och att fågeln också hamstrar hampfrön och bitar av jordnötter. Vid fågelbordet tar den även talg.
Nötväckan är en hålhäckare som tar färdiga håligheter men anpassar dem själv.
Nötväckan kan flytta in i en holk, och murar då hålet till lagom storlek.
Nötväckan är en stannfågel som finns kvar i reviret hela vintern.
Nötväckan är stannfågel i Sverige och flyttar inte (svenska Wikipedia). Arten är ändå en av de fåglar som under de senaste decennierna spritt sig norrut i landet.
| Art | Skillnad |
|---|---|
| Trädkrypare | Brunspräcklig i stället för blågrå och klättrar uppåt längs stammen. |
Den blågrå ovansidan, det svarta ögonstrecket och förmågan att ta sig nedåt på stammen med huvudet före gör nötväckan lätt att skilja från trädkryparen.
Nötväckan är Blekinges landskapsfågel. Ordet väcka kommer från ett dialektalt verb som betyder att hugga spånor ur furuträn. Förr kallades arten bland annat blåspett, och i Göteborgstrakten ibland grå hackspett (svenska Wikipedia).
Nötväckan kan ses året runt i skog med höga träd, i parker och i trädgårdar med gamla träd. Den kommer fram till bostadsområden och besöker fågelbord vintertid. Lätena avslöjar ofta var den finns.
Varför klättrar nötväckan neråt? Nötväckan har starka fötter och kan ta sig fram åt alla håll på en stam. Det gör att den kan söka i barkspringor som fåglar som bara klättrar uppåt inte når, och bland Sveriges fåglar är den ensam om att kunna klättra nedåt med huvudet före.
Kommer nötväcka till fågelbord? Ja, den är en frekvent gäst. Solrosfrön är favoritföda, och fågeln hamstrar gärna frön i bark och springor (BirdLife Sverige).
Använder nötväcka holk? Ja. Är hålet för stort murar fågeln igen det med lera tills det passar.
Hur skiljer man nötväcka från trädkrypare? Nötväckan är blågrå ovan med svart ögonstreck och kan klättra nedåt med huvudet före. Trädkryparen är brunspräcklig och klättrar uppåt.
Hur många nötväckor finns det i Sverige? Sveriges fåglar 2022 räknade med cirka 264 000 par år 2018. Arten finns från Skåne till norra Jämtland, södra Lappland och södra Norrbotten.
Var bygger nötväckan sitt bo? I trädhål, gärna gamla hackspettshål, eller i holk, där den vid behov murar igen ingången med lera.
Senast uppdaterad: 2026-10-14.
Källor:
Du kan se nötväcka på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Vi följer nötväcka via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.
Trädgårdens fåglar kommer närmast vid fågelbordet. En fågelmatare och en rätt uppsatt holk ökar chansen att se dem på nära håll — och en enkel kikare räcker långt.