Nötväcka (Sitta europaea)
Nötväckan (Sitta europaea) är den kompakta fågeln som klättrar med huvudet neråt på trädstammen — blågrå ovan, rostfärgad under, svart ögonstreck.
Nötväckan är den enda fågelart i Sverige som kan gå med huvudet ned. Häckar i lövskog och parker. Ca 300 000–500 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Egenskap Värde ------ Längd Upp till 14–15 cm Vingspann 23–27 cm Vikt Cirka 23 g Häckande par i Sverige Cirka 264 000 (2018) Rödlistning (SE) LC – Livskraftig Ägg per kull 6–9 Källor: Wikipedia(https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%B6tv%C3%A4cka) (mått, vikt, bestånd) och SLU Artda
Snabba fakta om nötväcka
- Kategori: Nötväckor
- Latinskt namn: Sitta europaea
- Engelskt namn: Eurasian Nuthatch
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
- Fältkännetecken: Nötväckan blir upp till 14–15 cm lång, har ett vingspann på 23–27 cm och väger omkring 23 gram enligt Wikipedia.
Fördjupa dig i nötväcka
Slug: /art/notvacka · Kategori: Nötväckor
Nötväckan (Sitta europaea) är den kompakta fågeln som klättrar med huvudet neråt på trädstammen — blågrå ovan, rostfärgad under, svart ögonstreck.
Snabbfakta
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Längd | Upp till 14–15 cm |
| Vingspann | 23–27 cm |
| Vikt | Cirka 23 g |
| Häckande par i Sverige | Cirka 264 000 (2018) |
| Rödlistning (SE) | LC – Livskraftig |
| Ägg per kull | 6–9 |
<small>Källor: Wikipedia (mått, vikt, bestånd) och SLU Artdatabanken (rödlistning, Rödlista 2025).</small>
Om arten
Nötväcka är en liten fågelart i familjen nötväckor som häckar över stora delar av Palearktis. Det är en satt fågel, med stort huvud, kort stjärt, lång spetsig näbb och starka fötter. Ovansidan är blekt blågrå, ansiktet vitt, undersidan ljusare i vitt eller orangebeige och den har svart ögonbrynsstreck. Arten delas upp i ett tjugotal underarter. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Kännetecken
Nötväckan blir upp till 14–15 cm lång, har ett vingspann på 23–27 cm och väger omkring 23 gram enligt Wikipedia. Den är satt och kompakt med stort huvud, kort stjärt och en lång, kraftig och spetsig näbb. Ovansidan är blekt blågrå, undersidan rödbrun till ockragul — något ljusare hos honan — och ett tydligt svart streck löper genom ögat. De starka fötterna gör att fågeln kan klättra på trädstammar åt alla håll, även huvudet nedåt.
Läte
Nötväckan har en kraftfull och variationsrik repertoar. Vanliga läten är ett klart, högt och visslande "tsjuit-tsjuit" samt klingande, ringande visslingar och drillar som hörs långt, särskilt under senvinter och vår. Lätet bär långt och man hör ofta fågeln innan man ser den. Den ihärdiga, ringande vårsången från en hög trädstam är ett av lövskogens första vårtecken och kan höras redan i februari, långt innan de flesta flyttfåglar återvänt.
Utbredning och förekomst i Sverige
Nötväckan finns i hela Sverige utom i fjällregionen. Det svenska beståndet uppskattades 2018 till cirka 264 000 par enligt Wikipedia, och arten har på sikt expanderat norrut. Den är knuten till äldre lövträd och förekommer i lövskog, blandskog, parker och trädgårdar. Nötväckan klassas som livskraftig (LC).
Häckning
Nötväckan häckar i håligheter — gamla hackspettshål, naturliga trädhål eller holkar. Är boöppningen för stor murar fågeln igen den med lera tills hålet passar, vilket skyddar mot större konkurrenter och rovdjur. Honan lägger vanligen 6–9 ägg som hon ruvar i ungefär två veckor. Båda föräldrarna matar ungarna, som lämnar boet efter drygt tre veckor. Nötväckan är starkt revirhävdande och ett par håller ofta samma område hela livet.
Föda
Sommartid lever nötväckan mest av insekter och spindlar, vintertid av nötter och frön. Den är skicklig på att klämma fast hårda frön i barksprickor och hacka upp dem, och den lägger gärna upp förråd genom att gömma föda i bark och bland lavar. På hösten hamstrar den flitigt och kan lägga upp tusentals gömmor som den minns och återbesöker under vintern — en viktig anpassning för en art som inte flyttar. Vid fågelbordet tar den gärna solrosfrön, nötter och talg.
Var bygger nötväckan sitt bo?
Nötväckan är en hålhäckare som tar färdiga håligheter, men anpassar dem själv.
- Boplats: gamla hackspettshål, naturliga trädhål och holkar i äldre lövträd.
- Murning: är ingången för stor murar fågeln igen den med lera tills hålet precis passar — ett unikt beteende som stänger ute större konkurrenter.
- Inrede: boet fodras med tunna barkflagor och torra löv. Honan lägger 6–9 ägg.
Holk till nötväcka
Nötväckan tar gärna holk, och om hålet är för stort murar den helt enkelt igen det till lagom storlek.
| Mått | Värde |
|---|---|
| Ingångshål | 32–45 mm (muras vid behov) |
| Innermått golv | ca 13 × 13 cm |
| Upphängningshöjd | 2–4 m, gärna på äldre lövträd |
- Sätt upp holken i ett område med gamla, grova lövträd där arten redan finns.
- Lämna gärna kvar lermurningen mellan säsonger — paret återanvänder ofta samma holk.
Nötväckans vintervanor
Nötväckan är en stannfågel som finns kvar i reviret hela vintern.
- Förråd: lever till stor del på de nötter och frön den gömt undan på hösten.
- Fågelbord: en regelbunden och dominant gäst som gärna bär undan solrosfrön till gömmor.
- Sällskap: ansluter sig ofta till kringströvande mesflockar under vintern.
Nötväckans flytt
Nötväckan är en av Sveriges mest stationära fåglar.
- Ingen flytt: den lämnar i princip aldrig sitt revir utan stannar på samma plats hela livet.
- Ungfågelsspridning: unga fåglar gör korta förflyttningar på hösten för att hitta egna revir.
Ringmärkta nötväckor återfinns nästan alltid nära märkningsplatsen, ofta år efter år i samma skogsdunge. Det gör arten känslig för avverkning av äldre lövskog, eftersom den sällan koloniserar nya områden långt bort.
Förväxlingsarter
| Art | Skillnad |
|---|---|
| Trädkrypare | Brun och vit (ej blågrå), klättrar bara uppåt längs stammen med stöd av stjärten, tunn nedåtböjd näbb. |
Den blågrå ovansidan, det svarta ögonstrecket och förmågan att klättra nedåt på stammen gör nötväckan lätt att skilja från trädkryparen och andra stamlevande fåglar.
Bästa tid och plats
Nötväckan kan ses året runt i lövrik skog och i parker och trädgårdar med gamla träd. Den besöker gärna fågelbord vintertid, och under senvinter och vår avslöjar den sig ofta genom de ljudliga, visslande lätena.
Vanliga frågor
Varför klättrar nötväckan neråt? Kraftiga klor låter den klättra i alla riktningar — hittar insekter som andra fåglar missar på ovansidan av grenar.
Kommer nötväcka till fågelbord? Ja mycket gärna — solrosfrön, nötter, talg. Hämtar ofta frön och gömmer i bark.
Använder nötväcka holk? Ja, holk med 32 mm ingång — honan "murar" igen om ingången är för stor.
Hur skiljer man nötväcka från trädkrypare? Nötväckan är blågrå ovan med svart ögonstreck och klättrar åt alla håll, även med huvudet nedåt. Trädkryparen är brun och vit, har en tunn böjd näbb och klättrar bara uppåt med stjärten som stöd.
Hur många nötväckor finns det i Sverige? Det svenska beståndet uppskattades 2018 till cirka 264 000 par enligt Wikipedia. Arten finns i hela landet utom i fjällregionen.
Var bygger nötväckan sitt bo? I håligheter — gamla hackspettshål, naturliga trädhål eller holkar — som den vid behov murar igen med lera tills ingången får rätt storlek.
Se nötväcka nära dig
Källor
Senast uppdaterad: 2026-08-06.
Var hittar du nötväcka?
Du kan se nötväcka på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Vi följer nötväcka via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.