Ärtsångare (Curruca curruca)

Långdistansflyttare. Ca 100 000–200 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Ärtsångare.

Slug: `/art/artsangare` · Kategori: Sångare

Snabba fakta om ärtsångare

Kategori: Sångare
Latinskt namn: Curruca curruca
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
Fältkännetecken: Ärtsångaren är en liten och anspråkslöst tecknad sångare med en kroppslängd på 12–14 cm, ett vingspann på 16–20 cm och en vikt på 10–16 gram.

Fördjupa dig i ärtsångare

Slug: /art/artsangare · Kategori: Sångare

Ärtsångaren (Curruca curruca) är den lilla gråbruna sångaren med mörka kinder — sjunger sin torra "krrek-krrek-krrek"-raspning från högre buskar.

Om arten

Ärtsångaren är en liten, vanlig sångare i familjen sylvior (Sylviidae) och hör till släktet Curruca, som bland annat även omfattar svarthätta och törnsångare. Den häckar över stora delar av Europa och i västra och centrala Asien. Ärtsångaren är en utpräglad flyttfågel som tar en sydostlig flyttväg och övervintrar söder om Sahara, på Arabiska halvön och i Indien. I Sverige är den en allmän häckfågel i busk- och kantmiljöer.

Kännetecken

Ärtsångaren är en liten och anspråkslöst tecknad sångare med en kroppslängd på 12–14 cm, ett vingspann på 16–20 cm och en vikt på 10–16 gram. Ovansidan är gråbrun, undersidan rent vit och huvudet grått. Det tydligaste kännetecknet är den mörka, gråsvarta kindfläcken som kontrasterar mot det ljusare huvudet och ger fågeln ett maskerat uttryck. Benen är mörka — ett kännetecken som skiljer arten från flera närstående sångare. Ärtsångaren är överlag mer kompakt, gråare och mindre färgglad än törnsångaren, som har rostbruna vingar.

Läte

Ärtsångarens sång är tvådelad och mycket karakteristisk. Den inleds med en kort, mjuk och lågmäld inledande strof av kvittrande toner, ungefär "ti-ti-ti", och övergår sedan abrupt i en snabb, torr och hård skallrande raspning på jämn tonhöjd — ofta återgiven som "ti-ti-ti-krrekkrekkrekkrek". Det är den torra, hackande slutdelen som bär längst och avslöjar fågeln. Hela frasen varar bara ett par sekunder men upprepas ideligen under häckningstiden.

Sången framförs gärna från toppen av en hög buske, en trädgrensspets eller en telegraftråd — från en position med fri sikt. Hanen sjunger flitigt från ankomsten i maj ända till slutet av juni, med störst intensitet under de ljusa sommarnätterna och tidigt på morgonen. Senare på säsongen, i juli, avtar aktiviteten märkbart.

Locklätet är ett hårt, skarpt och entonigt "tjak" som ges vid oro och som kontaktläte. Varningslätet vid boet är ett upprepat hårt "tjak-tjak-tjak" som snabbt avslöjar att en kull finns i närheten. Ärtsångarens läte förväxlas ibland med törnsångarens, men törnsångaren har en mer varierad, skrällande sång utan den tydliga tvådelade strukturen.

Utbredning och förekomst i Sverige

Ärtsångaren häckar i hela Sverige upp till mellersta Norrland och förekommer mer fåtaligt längre norrut. Det svenska beståndet uppskattas till omkring 100 000–200 000 par. Som långdistansflyttare anländer ärtsångaren förhållandevis sent på våren, i regel under maj, och lämnar landet under augusti och början av september. Arten trivs i halvöppna marker med gott om buskar — busk- och brynmiljöer, hagmarker, parker och trädgårdar med täta buskage.

Häckning

Boet är en liten, prydlig skål som placeras väl dolt i en tät buske eller ett buskage, oftast lågt över marken. Honan lägger vanligen 4–5 ägg som ruvas av båda föräldrarna i ungefär 11–12 dagar. Ungarna matas av båda könen och blir flygga efter ytterligare omkring elva dagar.

Föda

Ärtsångaren lever under häckningstiden främst av insekter, larver och spindlar som plockas från blad och kvistar i lövverket. Under sensommaren och hösten övergår den i hög grad till bär, vilket bygger upp de fettreserver som krävs för den långa flytten söderut.

Förväxlingsarter

Törnsångare — rostbruna vingar, större.
Trädgårdssångare — ensartad, ingen mörk kind.

Vanliga frågor

Hur låter ärtsångare? Sången är tvådelad: en mjuk inledande kvitrande strof följd av en snabb, torr, hackande raspning — "ti-ti-ti-krrekkrekkrekkrek". Den torra slutdelen bär längst och är det som avslöjar fågeln i buskagen. Locklätet är ett hårt, skarpt "tjak".

Hur skiljer man ärtsångarens läte från törnsångarens? Ärtsångarens sång är tydligt tvådelad med en torr, monoton raspning i slutet. Törnsångarens sång är mer varierad och skrällande och saknar den strukturerade tvådelningen. Törnsångaren sjunger dessutom ofta i sångflykt, vilket ärtsångaren sällan gör.

När sjunger ärtsångaren mest? Hanen sjunger intensivast under maj och juni, med tyngdpunkten på de tidiga morgontimmarna och under de ljusa sommarnätterna. Sångaktiviteten avtar påtagligt i juli. Arten anländer sent — vanligen i maj — och är borta söderut i slutet av augusti.

Hur känner jag igen ärtsångare? Mörk kind på annars gråbrunt huvud, mörka ben, och karakteristiskt torrt "krek-krek-krek"-raspande i sången.

Varför heter den ärtsångare? Sången har jämförts med ett snabbt "ärt-ärt-ärt"-läte.

Finns det fler Curruca-sångare? Ja — svarthätta, törnsångare, hök- och mästersångare — men ärtsångaren är den minsta med mörk kind.

Se ärtsångare nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du ärtsångare?

Du kan se ärtsångare på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Fågelkartans artprofil för ärtsångare bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.