Kärrsångaren är en skicklig imitatör som ankommer i maj. Häckar i fuktiga buskmarker och vassbälten nära vatten. Ca 50 000–100 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/karrsangare` · Kategori: Sångare
Slug: /art/karrsangare · Kategori: Sångare
Kärrsångaren (Acrocephalus palustris) är en oansenlig brungrå sångare med en av fågelvärldens mest fängslande röster. Dräkten är intetsägande, men sången är ett komplext härmverk där fågeln väver in läten från åtskilliga andra arter.
Kärrsångaren tillhör familjen rörsångare (Acrocephalidae). Den häckar i frodig örtvegetation över stora delar av Europa utom längst i norr och sydväst, och övervintrar i Afrika söder om Sahara. Arten klassas som livskraftig (LC). I Sverige är kärrsångaren en sommargäst som anländer sent på våren och lämnar landet redan under sensommaren.
Kärrsångaren är 13–15 cm lång, har ett vingspann på ungefär 18–21 cm och väger omkring 10–16 gram. Ovansidan är jämnt olivbrun utan tydliga teckningar, undersidan krämvit med gulaktig ton på flankerna. Benen är ljust rosabruna och pannan rundad. Utseendemässigt är arten närmast omöjlig att skilja från rörsångaren i fält — det är framför allt sången och valet av häckmiljö som avslöjar den.
Kärrsångarens sång är artens kännetecken: en lång, energisk och välflödande ström av visslingar, drillar och härmningar. En enda hane kan fläta in läten från ett stort antal andra fågelarter, både europeiska arter den mött under häckningstiden och afrikanska arter den lärt sig i vinterkvarteren. Sången hörs ofta sent på kvällen och nattetid under midsommartid.
Kärrsångaren häckar i södra och mellersta Sverige och har under senare decennier expanderat norrut. Det svenska beståndet brukar anges till i storleksordningen 50 000–100 000 par och har varit i ökning. Arten saknas i fjälltrakterna och i de nordligaste landsdelarna.
Boet byggs lågt i tät örtvegetation, ofta i nässlor, älggräs eller annan högvuxen ört, och fästs runt flera upprättstående stänglar. Honan lägger vanligen 4–5 ägg som ruvas i ungefär 12–14 dygn. Ungarna lämnar boet efter knappt två veckor. Eftersom häckningen sker sent på sommaren hinner arten i regel bara med en kull innan höstflytten.
Kärrsångaren lever av insekter och spindlar, som den plockar bland blad och stänglar i den täta vegetationen. Sensommartid tas även en del bär.
Eftersom kärr- och rörsångare knappt går att skilja på utseendet är sång och biotop avgörande: kärrsångaren sjunger varierat och härmande i nässel- och älggräsmark, rörsångaren mer monotont i vass.
Kärrsångaren ses och hörs bäst under en kort period i juni i frodiga, fuktiga marker — diken, nässelsnår och älggräsbestånd — gärna under sena kvällar då hanarna sjunger som intensivast.
Hur härmar kärrsångaren? En individ kan innehålla 50–80 arters sång — både svenska sångfåglar och afrikanska vinterfåglar, ett unikt "ljudbibliotek".
Var ser jag kärrsångare? Dikskanter, nässelmark, älggrässnår juni–juli — sjunger gärna nattetid.
Skillnad kärr- och rörsångare? Utseendet nästan identiskt. Habitat och sång skiljer: kärrsångare i nässlor med härmsång; rörsångare i vass med repetitivt skrapande.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se kärrsångare på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa kärrsångare både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.