Grönsångare (Phylloscopus sibilatrix)

Snabba fakta om grönsångare

• Kategori: Sångare
• Latinskt namn: Phylloscopus sibilatrix
• Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
• Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
• Fältkännetecken: Grönsångaren är 11–12 cm lång, har ett vingspann på omkring 19–24 cm och väger cirka 7–12 gram.

Fördjupa dig i grönsångare

• Häckning

Slug: /art/gronsangare · Kategori: Sångare

Grönsångaren (Phylloscopus sibilatrix) är den mest kontrastrika av lövsångarna, med citrongul strupe och ögonbrynsstreck mot en olivgrön ovansida och en snövit buk. Dess snurrande, accelererande sång hör till de mest karakteristiska ljuden i den svenska bokskogen i maj och juni.

Kännetecken

Grönsångaren är 11–12 cm lång, har ett vingspann på omkring 19–24 cm och väger cirka 7–12 gram. Den är klart färgstarkare än sina släktingar lövsångare och gransångare. Ovansidan är mossigt olivgrön, strupen och övre bröstet lysande citrongula och buken kontrasterande snövit. Ett tydligt gult ögonbrynsstreck framträder i ansiktet. Grönsångaren har också relativt långa vingar, en anpassning till den långa flyttningen.

Hur låter Grönsångare?

Grönsångarens sång är omisskännlig. Den inleds med några tydliga, tickande "sip"-toner som accelererar och övergår i en snurrande, surrande drill: "sip-sip-sip-sipsipsirrrrr". Drillen brukar liknas vid ett mynt som snurrar ut på en marmorskiva. Hanen framför ofta sången under en kort sångflykt mellan grenar. Dessutom hörs en helt annorlunda, vemodig strof av fallande "piu-piu-piu"-toner.

Utbredning och förekomst i Sverige

Grönsångaren häckar i södra och mellersta Sverige. Det svenska beståndet brukar uppskattas till i storleksordningen tiotusentals par, och arten visar en långsiktigt vikande trend. Den är en långdistansflyttare som anländer i maj och lämnar landet i augusti för att övervintra i tropiska Afrika.

Häckning

Grönsångaren häckar i äldre lövskog, gärna i bokskog och ekskog med högstammiga träd och sparsam undervegetation. Boet är ett klotformigt, välvt bo med ingång från sidan, placerat på marken, ofta dolt under ormbunkar eller en grästuva. Honan lägger vanligen 5–7 ägg som hon ruvar i ungefär två veckor.

Föda

Grönsångaren lever av insekter och spindlar som den plockar bland löv och grenar, ofta högt uppe i trädens grönska. Den rör sig kvickt i lövverket och kan göra korta utfall efter flygande insekter. Under häckningstiden är insektsfödan helt avgörande för ungarna.

Förväxlingsarter

Lövsångaren är mindre kontrastrik, saknar grönsångarens lysande gula strupe och har en mer enhetligt gulvit undersida. Gransångaren är gråare och brunare, har mörka ben och en helt annan sång. Grönsångarens kombination av citrongul strupe, vit buk och den karakteristiska snurrande sången är diagnostisk.

Vanliga frågor

Var ser jag grönsångare? I äldre bokskogar i södra Sverige under maj till juli, exempelvis på Söderåsen, vid Stenshuvud och på Visingsö.

Varför minskar grönsångaren? Bland annat förlust av äldre lövskog och förhållanden i övervintrings- och flyttningsområdena anses bidra.

Hur låter sången? En accelererande, snurrande drill som ofta liknas vid ett mynt som snurrar ut på en marmorskiva.

Se grönsångare nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du grönsångare?

Du kan se grönsångare på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Arten grönsångare följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.

Liknande arter i kategorin sångare

• Ärtsångare
• Härmsångare
• Kärrsångare
• Lundsångare
• Nordsångare