Lundsångare (Phylloscopus trochiloides)
Nära hotad (NT). Häckar i lövskog, parker, gårdar med stora träd. Långdistansflyttare. Fakta, bilder och läten om Lundsångare.
Slug: `/art/lundsangare` · Kategori: Sångare
Snabba fakta om lundsångare
- Kategori: Sångare
- Latinskt namn: Phylloscopus trochiloides
- Rödlistning (IUCN): NT – Nära hotad
- Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
- Fältkännetecken: Lundsångaren är 10–11 cm lång, har ett vingspann på ungefär 15–21 cm och väger omkring 6–9 gram.
Fördjupa dig i lundsångare
Slug: /art/lundsangare · Kategori: Sångare
Lundsångaren (Phylloscopus trochiloides) är den taigasångaren som nyligen koloniserat Sverige — grågrön med tydligt ögonbrynsstreck och ett blekt vingband.
Om arten
Lundsångare är en östeuropeisk och asiatisk tätting som numera förs till familjen lövsångare (Phylloscopidae). Den häckar från Sverige österut till västra Kina. Vintertid flyttar den till södra och sydöstra Asien. Tidigare inkluderades närbesläktade fåglar i Kaukasus och östra Sibirien, men dessa urskiljs numera som egna arter, kaukasisk respektive sibirisk lundsångare. Lundsångaren kategoriseras som livskraftig globalt, i Sverige nära hotad eftersom den relativt nya häckpopulationen är förhållandevis liten. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Kännetecken
Lundsångaren är 10–11 cm lång, har ett vingspann på ungefär 15–21 cm och väger omkring 6–9 gram. Den har en grågrön ovansida och en smutsvit undersida. Det viktigaste kännetecknet är den långa, tydliga ljusa ögonbrynsstrimman tillsammans med ett enda smalt, blekt vingband. Benen är mörka. Lundsångaren liknar gransångaren i form men är något mer kompakt och kortstjärtad.
Läte
Sången är kort och karakteristisk — en accelererande, klingande drill som ofta återges som "tse-vee-vee-vee-vit" och som lätt skiljer arten från andra lövsångare. Locklätet är ett tvåstavigt, något gnälligt "tsi-vissp".
Utbredning och förekomst i Sverige
Lundsångaren häckar i södra och mellersta Sverige. Det svenska beståndet brukar uppskattas till i storleksordningen 500–2 000 par och har ökat kraftigt sedan arten började kolonisera landet. Globalt klassas lundsångaren som livskraftig (LC), men i Sverige betraktas den som nära hotad (NT) eftersom den nyligen etablerade häckpopulationen fortfarande är liten.
Häckning
Lundsångaren häckar på marken eller mycket lågt. Boet är ett klotformigt bygge med sidoingång, dolt i vegetationen vid en slänt eller bland rötter. Honan lägger vanligen 4–6 ägg. Eftersom arten anländer sent hinner den i regel bara med en kull innan höstflytten.
Föda
Lundsångaren lever av insekter och spindlar, som den plockar bland löv och kvistar i trädens kronor. Den födosöker rörligt och rastlöst, ofta högt upp.
Förväxlingsarter
- Gransångare — saknar vingband och är mer olivbrun, med mörkare ben.
- Nordsångare — har kraftigare ögonbrynsstreck och ett tydligare vingband.
Det smala bleka vingbandet och den accelererande drillsången är de säkraste kännetecknen för lundsångaren.
Bästa tid och plats
Lundsångaren hörs och ses bäst i juni–juli i lövrik skog, parker och gårdsmiljöer med gamla, stora lövträd i Svealand och Götaland. Den anländer i slutet av maj och flyttar redan i augusti mot vinterkvarteren i södra Asien.
Vanliga frågor
När kom lundsångaren till Sverige? Kolonisation från öst sedan 1970-talet, dramatisk ökning från 1990-talet. Nu stabil häckfågel i parker.
Var ser jag lundsångare? Parker, lundar med gamla lövträd i Svealand och Götaland juni–juli.
Hur känner jag igen den? Litet ögonbrynsstreck + smalt ljust vingband + accelererande drillsång är diagnostiska.
Se lundsångare nära dig
Källor
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Var hittar du lundsångare?
Du kan se lundsångare på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Vi följer lundsångare via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.