Törnsångaren ankommer i maj med skorrande karakteristisk sång. Häckar i buskmarker. Ca 200 000–400 000 par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/tornsangare` · Kategori: Sångare
Slug: /art/tornsangare · Kategori: Sångare
Törnsångaren (Curruca communis) är busklandskapets sångare — med rostbrun vinge, vit strupe och korta "skratande" sångfraser från taggbuskar.
Törnsångare är en fågel som tillhör familjen sylvior. Den häckar allmänt i öppna landskap med buskar och snår, i stora delar av Europa, österut till bergstrakter i Centralasien samt i Marocko och Algeriet i nordvästra Afrika. Vintertid flyttar den till tropiska Afrika. Törnsångaren ökar i antal och beståndet anses vara livskraftigt. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Törnsångaren är en slank sångare med en längd på 13–15 cm, ett vingspann på cirka 18–23 cm och en vikt på 13–19 gram. Hanen har ett grått huvud, en lysande vit strupe som ofta puffas upp under sången, en rostbrun ton på rygg och vingar samt en rosabeige anstruken undersida. Honan är överlag brunare och mer dämpad i färgteckningen, med ett brungrått huvud. Båda könen har ljusa kanter på vingpennorna som bildar en ljus vingfläck, en ganska lång stjärt med vita yttre stjärtpennor och röda ögon hos äldre fåglar. Arten är livlig och rastlös och rör sig ofta inne i buskagen.
Törnsångarens sång är kort, hastig och skrällande — en serie av raspiga och kvittrande toner som ofta beskrivs som "wed-wed-wittt-tjerr" eller "tjurr-tjurr-vitjitjitji". Hela frasen varar bara ett par sekunder men upprepas ideligen under häckningstiden och är omöjlig att ta miste på när man väl lärt sig den. Sången har en karaktäristiskt rufsig och en aning ojämn kvalitet, som om fågeln hastigt kastar fram tonerna utan att riktigt hinna med.
Det mest iögonfallande — och hörbara — sångbeteendet är sångflykten: hanen stiger upp ur törnbusken med darrande, bullriga vingslag och sjunger sin skrällande fras medan han hänger i luften på ett par meters höjd, för att sedan dyka ned i snåret igen. Detta syns och hörs väl på avstånd och är ett av de mest typiska inslagen i vårens och försommarens buskmarker.
Varnings- och kontaktlätet är ett hårt, smackande och entonigt "tack-tack" eller "tjeck-tjeck" som hörs när fågeln är störd. Det framförs ibland i en lång ihållande serie och avslöjar att ett bo eller ungar finns i närheten. Törnsångarens sång är mer varierad och skrällande än ärtsångarens torrare, hackande "krek-krek-krek", och saknar den tydliga tvådelade strukturen hos ärtsångaren. Törnsångaren sjunger intensivast under maj och juni, ofta under hela dagen i soligt, lugnt väder.
Törnsångaren häckar i södra och mellersta Sverige och norrut en bra bit i Norrland. Den är en av landets vanligare sångare i öppna marker och beståndet uppskattas till storleksordningen flera hundra tusen par. Arten ökar och klassas som livskraftig (LC) på den svenska rödlistan. Törnsångaren är en långdistansflyttare som anländer från slutet av april och under maj och övervintrar i savannbältet i Afrika söder om Sahara.
Törnsångaren häckar i öppet, buskrikt landskap. Boet är en gles, skålformad konstruktion av grässtrån och rottrådar, placerad lågt i en tät buske, gärna i törniga snår av nypon, slån eller björnbär — vilket gett arten dess namn. Honan lägger normalt 4–5 ägg, och båda föräldrarna deltar i ruvningen som varar ungefär 11–13 dagar. Ungarna matas av föräldrarna och lämnar boet redan efter cirka tio till tolv dagar, ofta innan de är fullt flygfärdiga.
Under häckningstiden består födan av insekter, larver och spindlar som plockas i buskarnas grenverk. På sensommaren och hösten kompletteras kosten med bär och frukt, vilket hjälper fågeln att bygga upp fettreserver inför den långa flyttningen.
Hur låter törnsångare? Sången är kort, hastig och skrällande — "wed-wed-wittt-tjerr" eller "tjurr-tjurr-vitjitjitji" — och framförs ofta i en sångflykt där hanen stiger upp ur törnbusken med darrande vingar. Varningslätet är ett hårt, smackande "tack-tack".
Hur skiljer man törnsångarens läte från ärtsångarens? Törnsångaren har en mer varierad, skrällande och rufsig sång utan fast struktur. Ärtsångaren sjunger en tydligt tvådelad fras med en torr, hackande raspning i slutet — "ti-ti-ti-krekkrekkrek". Törnsångaren sjunger dessutom ofta i sångflykt, vilket ärtsångaren sällan gör. Kontaktlätena skiljer sig också: törnsångaren ger ett smackande "tack", ärtsångaren ett skarpt "tjak".
När sjunger törnsångaren mest? Hanen sjunger intensivast under maj och juni, med sångaktivitet under hela dagen i soligt lugnt väder. Sångflykterna är vanligast tidigt på morgonen och vid häckningsplatsen. Arten anländer i slutet av april–maj och är i regel borta söderut i slutet av juli–augusti.
Varför heter den törnsångare? Hon sjunger ofta från törnbuskar (slån, nypon) och boet ligger i törnsnår.
Hur sjunger törnsångaren? I kort sångflykt — stiger några meter med darrande vingar och "skramlande" sång innan hon dyker ned i snåret igen.
Var ser jag törnsångare? Hagmark, kalhygge, vägkanter med sly — ofta längs landsvägar och järnvägsbankar.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se törnsångare på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa törnsångare både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.