Svarthättan är en sångare där hanen har svart och honan rödbrun hjässa. Häckar i lövskog och trädgårdar. Ca 300 000–600 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/svarthatta` · Kategori: Sångare
Slug: /art/svarthatta · Kategori: Sångare
Svarthättan (Sylvia atricapilla) är en av Sveriges främsta sångare — en oansenlig grå fågel med en klar, flöjtande sång från lövsnår och buskage. Hanen har en svart hjässa, honan och ungfågeln en rostbrun.
Svarthättan tillhör familjen sylvior. Den är en vanlig häckfågel i olika typer av skogsområden i Europa och västra Sibirien. Nordliga fåglar flyttar till Medelhavsområdet och Afrika söder om Sahara, medan de i Väst- och Sydeuropa är stannfåglar. Ett ökande antal övervintrar numera i Sverige, ofta vid fågelbord. Arten är rödlistad som livskraftig (LC).
Svarthättan mäter 13–15 cm med ett vingspann på 22–24 cm och väger 14–20 gram. Den är grå på ovansidan och ljusgrå på undersidan, utan iögonfallande teckningar. Det säkraste kännetecknet är hjässan: hanen har en glänsande svart hätta, medan honan och ungfågeln har en rostbrun. Kroppen är nätt och kompakt, och fågeln håller sig ofta dold i tät vegetation.
Sången är klar, flöjtande och välljudande, med drillar och rena visslingar i 4–6 sekunder långa fraser. Den hör till de vackraste fågelsångerna i den svenska sommaren. Kontaktlätet är ett hårt, smackande "tack".
Svarthättan häckar i hela Sverige utom på kalfjället. Det svenska beståndet uppskattas till 300 000–600 000 par och har en ökande trend. Arten lever i lövskog med täta buskar, parker och trädgårdar. Den anländer i slutet av april och lämnar landet under september–oktober, men ett växande antal fåglar övervintrar numera i landet.
Svarthättan häckar i tät buskvegetation, där paret bygger ett litet, ganska löst skålformat bo lågt i en buske eller i ett snår. Honan lägger normalt 4–5 ägg, och båda föräldrarna deltar i både ruvning och matning. Ungarna lämnar boet efter omkring två veckor, och paret kan i södra Sverige hinna med en andra kull under en gynnsam säsong.
Sommartid äter svarthättan insekter, larver och spindlar, som plockas i lövverket. Under sensommaren och hösten övergår den i hög grad till bär och frukt — fläder, hägg och olika trädgårdsbär är populära. Vintertid tar de fåglar som stannar kvar fett, äpple och talgbollar vid fågelbord, vilket är en viktig orsak till att allt fler övervintrar i landet.
Svarthättan hörs lättast från slutet av april till juli, då hanen sjunger sin klara, flöjtande sång från lövsnår och buskage. Vintertid kan övervintrande fåglar ses vid fågelbord i södra Sverige.
Vad är skillnaden mellan svarthätta och trädgårdssångare? Svarthättan har en tydlig svart eller rostbrun hjässa och en klar, flöjtande sång. Trädgårdssångaren är helt enfärgad gråbrun och har en snabbare, pladdrande sång.
Varför övervintrar svarthättor allt oftare i Sverige? Klimatförändringar och tillgången på föda vid fågelbord gör att allt fler fåglar stannar kvar i landet över vintern.
Kommer svarthätta till fågelbord? Ja, under höst och vinter tar den gärna äpple, fett och talgbollar.
Källor: Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Lars Svenssons Fågelguide.
Senast uppdaterad: 2026-05-26.
Du kan se svarthätta på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Arten svarthätta följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.