Blåmesen har blå hjässa och gul undersida. Häckar i lövskog, parker och trädgårdar. Ca 700 000–1 milj par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/blames` · Kategori: Mesar
Egenskap Värde ------ Längd 11–12 cm Vingspann 17–20 cm Vikt 9–12 g Häckande par i Sverige 1–2 miljoner Rödlistning (SE) LC – Livskraftig Häckningsperiod April–juni (1 kull) Ägg per kull 8–12
Slug: /art/blames · Kategori: Mesar
Blåmesen (Cyanistes caeruleus) är en av Sveriges mest älskade trädgårdsfåglar — koboltblå hjässa, gult bröst och en akrobatisk livsstil som gör den omöjlig att missta vid fågelbord och talgboll. Med 1–2 miljoner häckande par är blåmesen en av landets vanligaste mesar och förekommer i hela Sverige utom de allra nordligaste fjälltrakterna, enligt SLU Artdatabanken. Ses året om i lövskogar, parker och trädgårdar.
Det som verkligen särskiljer blåmesen från sina mesesläktingar är kombinationen av koboltblå hjässa, grönolivfärgad rygg och klart gul undersida — ingen annan svensk mes bär dessa tre färger tillsammans. Hane och hona är svåra att skilja åt i fält; hanen har en något klarare och mer glänsande blå hjässa, men skillnaden är subtil och kräver goda ljusförhållanden. Ungfåglarna avslöjar sig under sommaren på de gulaktiga kinderna, som hos adulta fåglar är rent vita, och på den mattare övansidan som saknar hanens blåa glans.
Blåmesen är hålhäckare och konkurrerar med talgoxen om naturliga håligheter i äldre lövträd samt om holkplatser i trädgårdar. Lämpligt ingångshål för blåmesholken är 28 mm — ett millimeter för litet för talgoxen att klämma sig in, vilket gör att holkägaren kan välja vilket av de två slagen som ska prioriteras. Under häckningstiden i april–juni lägger honan 8–12 ägg i ett mjukt bo av mossa, ull och hår. Kullen är medvetet synkroniserad med bladlussäsongen: blåmesungarnas fodertopp sammanfaller med den explosion av bladluslarver som sker i lövkronorna i maj, och föräldrarna kan behöva utföra hundratals matningsbesök per dag för att föda den stora kullen.
Utanför häckningstiden rör sig blåmesen i blandade meseflockar tillsammans med talgoxar, tofsmesor och entitor. Flocken avsöker skogspartier och trädgårdar metodiskt och erbjuder individerna ett kollektivt skydd mot rovdjur — fler ögon ser faror snabbare. Vid fågelbordet visar blåmesen en imponerande oräddhet för storleksordning: den tränger sig utan vidare in bland talgoxar och sparvar trots att den väger knappt hälften så mycket.
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Längd | 11–12 cm |
| Vingspann | 17–20 cm |
| Vikt | 9–12 g |
| Häckande par i Sverige | 1–2 miljoner |
| Rödlistning (SE) | LC – Livskraftig |
| Häckningsperiod | April–juni (1 kull) |
| Ägg per kull | 8–12 |
Blåmesen är kompakt och rundad med kort stjärt. Den koboltblå hjässan och de gula undersidorna är omedelbart igenkännbara.
Honan är närmast identisk med hanen men med mattare blå hjässa och något ljusare gul undersida. Könsbestämning är svår i fält.
Ungfåglar har gulaktiga kinder (ej vita) och grönaktiga partier där adulten är blå. Skiftar till adult dräkt under höstens ruggning.
Blåmesen är en av de flitigaste sångarna bland mesar och börjar sjunga i januari vid milda vintrar.
Inspelningar finns på xeno-canto och Artportalens taxonsida.
Blåmesen förekommer i hela Sverige utom de allra nordligaste fjälltrakterna. Tätast i Götaland och Svealand med rik lövskog. Stannfågel som rör sig korta sträckor vintertid.
Globalt häckar blåmesen från Makaronesien och Nordafrika genom Europa till Ural och Mellanöstern. Klassas som Livskraftig (LC) av BirdLife International.
Häckningstid: april–juni, 1 kull per säsong (ibland 2 i södra Sverige).
Blåmesen är känd för sin akrobatik: den hänger upp-och-ned på kvistar och talgbollar och når mat som konkurrenter inte kan komma åt.
| Art | Skillnad |
|---|---|
| Talgoxe | Mycket större (13–15 cm), svart hjälm och svart bröstremsa, inga blåa partier på vingarna. |
| Azurmes | Ren vit undersida utan gult, klarare blå ovansida — sällsynt gäst. |
| Tofsmes | Svart-vit tofs, vit undersida, inget gult. |
Blåmesen är den enda svenska mes med koboltblå hjässa + gul undersida.
Hur låter en blåmes? Det snabba drillande "tsi-tsi-tsi-hu-hu-hu" — fallande och melodiskt. Kontaktlätet är ett skarpt "tsii". Lyssna på xeno-canto.
Hur ser en blåmes-hona ut? Nästan identisk med hanen men med mattare blå hjässa och lite ljusare gul undersida. Svår att särskilja i fält.
Hur lockar jag blåmes till trädgården? Häng upp talgboll och frörör med solrosfrön eller jordnötter. Sätt upp holk med 28 mm ingångshål (talgoxen har 32–35 mm — viktigt för att hålla ut konkurrenter). Välj plats i halvskugga, 2–4 m höjd.
Hur många ägg lägger en blåmes? 8–12 ägg per kull. Stora kullar möjliggörs av att häckningstiden synkroniseras med bladlusutbrottet — ungarnas föda-peak.
Skiljer sig hanen från honan? Hanen har klarare blå hjässa med starkare glans. Honan är något mattare men skillnaden är subtil — båda könen ser likartade ut i fält.
Är blåmesen klokare än talgoxen? De löser problem på olika sätt — blåmesen excellerar i akrobatiska situationer och hängande lägen; talgoxen dominerar vid stationära frömatare. Ingen är generellt "klokare".
Hur länge lever en blåmes? Sällan mer än 2–3 år i det vilda. Ringmärkningsrekord är över 10 år. Hög ungfågelsdödlighet, men fågelbord och holkar ökar överlevnaden mätbart.
Aktuella blåmes-observationer på fagelkartan.se →
Senast uppdaterad: 2026-04-27.
Du kan se blåmes på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Arten blåmes följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.