Tretåig hackspett (Picoides tridactylus)
Häckar i granskog med mycket död ved. Ca 5 000–10 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Tretåig hackspett.
Slug: `/art/tretaig-hackspett` · Kategori: Hackspettar
Snabba fakta om tretåig hackspett
- Kategori: Hackspettar
- Latinskt namn: Picoides tridactylus
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
- Fältkännetecken: Tretåig hackspett mäter 21–24 cm, ungefär lika stor som en större hackspett men något smalare och mer strömlinjeformad.
Fördjupa dig i tretåig hackspett
Slug: /art/tretaig-hackspett · Kategori: Hackspettar
Tretåig hackspett (Picoides tridactylus) är en diskret taigahackspett med ett unikt kännetecken: tre tår i stället för de fyra som alla andra svenska hackspettar har. Hanen bär dessutom en karaktäristisk gul hjässa som gör den omisskännlig.
Utseende
Tretåig hackspett mäter 21–24 cm, ungefär lika stor som en större hackspett men något smalare och mer strömlinjeformad. Fjäderdräkten är svartvit och ger ett ganska mörkt helhetsintryck. Längs ryggens mitt löper ett tydligt vitt längsband, flankerna är fint mörkstreckade och kinderna har ett karakteristiskt svartvitt mönster. Hanen bär en lysande gul hjässa, medan honan har en svartvit, gråstreckad hjässa utan gult. Som namnet anger har arten bara tre tår i stället för de fyra som övriga svenska hackspettar har; detta syns sällan i fält men bekräftar bestämningen på nära håll. Tretåig hackspett saknar helt den röda färg under stjärten och på nacken som präglar flera andra hackspettar.
Läte
Trumningen är lugnare och mer utdragen än hos större hackspett — den varar omkring en till två sekunder, hålls i ett jämnt tempo och saknar det accelererande, döende avslutet. Locklätet är ett kort, mjukt och dämpat "tjuk" eller "kük" som lätt förbises i skogen. Under häckningstiden hörs ibland ett gnälligt, något utdraget "kjiij".
Habitat och utbredning i Sverige
Tretåig hackspett är starkt knuten till mogen och gammal barrskog, framför allt granskog med riklig tillgång på döda och döende träd. Den trivs bäst i orörda skogar med naturlig störningsdynamik, som brandfält och stormfällda partier, där det finns gott om torrträd och insektsangripen ved. I Sverige förekommer arten framför allt i Norrland och längs fjällkedjan, med tyngdpunkt i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland, samt mer lokalt i delar av Svealand. Det svenska beståndet uppskattas till storleksordningen flera tusen par. Arten klassas som livskraftig (LC) på den svenska rödlistan, men den är känslig för det moderna skogsbruket eftersom den är beroende av död ved. Tretåig hackspett är en utpräglad stannfågel och kan sökas året runt.
Läte och beteende
Till skillnad från många andra hackspettar hackar tretåig hackspett mer sällan djupt i veden. I stället flagar och knackar den systematiskt bort bark på döda och försvagade granar för att komma åt barkborrar och deras larver, som utgör en stor del av födan. Ett karakteristiskt spår är granstammar där ett jämnt, ringformat barkparti petats bort. Under vintrar och somrar med barkborreutbrott kan arten vara ovanligt lätt att finna vid angripna träd. Den ringbarkar också levande granar för att komma åt savflödet.
Häckning
Tretåig hackspett häckar i en bohåla som hackas ut i en torrfura eller en död gran, vanligen två till fem meter upp på stammen. Honan lägger normalt 3–5 vita ägg, och båda föräldrarna delar på ruvningen, som varar omkring två veckor. Ungarna matas av båda föräldrarna och blir flygga efter cirka tre veckor i hålan. Paret häckar med en kull per år.
Förväxlingsarter
- Större hackspett — röd undersida vid stjärten, stora vita skulderfläckar, snabbare och döende trumrull.
- Mindre hackspett — betydligt mindre, tvärbandad rygg, knuten till lövskog.
Var hittar du tretåig hackspett?
Du kan se tretåig hackspett på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa tretåig hackspett både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.