Spillkråkan (Dryocopus martius) är Europas största hackspett, stor som en kråka och helsvart med röd hjässa, och dess genomträngande läten hörs långt in i skogen.
Spillkråkan är Sveriges största hackspett — helsvart med röd hjässfläck. Häckar i gammelskog. Ca 25 000–35 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Fågelkartans utförliga genomgång av spillkråka finns i bloggen: Spillkråkans läte — skogens vilda skratt.
Spillkråkan (Dryocopus martius) är Europas största hackspett, stor som en kråka och helsvart med röd hjässa, och dess genomträngande läten hörs långt in i skogen.
Spillkråkan är en stor, nästan helsvart hackspett och den enda arten i släktet Dryocopus i Europa. Den häckar framför allt i grov, högstammig skog.
Enligt Artfakta är spillkråkan i särklass Europas största hackspett, stor som en kråka, och den enda hackspetten med helt svart dräkt. Svenska Wikipedia anger längden till 40–57 cm, vingspannet till 67–73 cm och vikten till omkring 300 gram. Hanen har röd hjässa och panna, medan honan bara är röd baktill i nacken. Ögonen och näbben är ljusa, näbben kraftig och halsen relativt lång. Flykten är rak och lite ostadig, inte bågformad som hos andra hackspettar.
Spillkråkan har flera högljudda läten. På våren trummar den kraftigt, och Artfakta jämför trummandet med en kulsprutesalva. Sången är en lång följd av gälla toner (ungefär "klyi-klyi-klyi") på jämn tonhöjd, mer nasal och klangfull än gröngölingens. I flykten hörs ett skrikigt "kryck-kryck-kryck" (enligt svenska Wikipedia).
Spillkråkan finns tämligen allmänt till sparsamt från Skåne till Norrbotten och Lule lappmark, även på Öland och Gotland, men tätheten minskar norrut. Sveriges fåglar 2022 skattade beståndet till 24 000 par år 2018. Under de senaste 20 åren (2002–2021) syns en minskning på 22 procent, medan förändringen de senaste tio åren (–8 procent) inte är statistiskt säkerställd. Rödlista 2025 beskriver en nedgång fram till omkring 2019 och en tydlig uppgång på 2020-talet, och arten har därför flyttats från nära hotad (NT) till livskraftig (LC).
Spillkråkan trivs i barr- och blandskog, men också i ren lövskog, till exempel bokskog. Enligt Artfakta behöver ett par 400–1 000 hektar skog beroende på kvalitet. Den behöver grova träd för att häcka.
Du hittar spillkråka i äldre skog med grova träd. Arten är stannfågel och kan ses året runt.
Spillkråkan är i regel stannfågel och håller sig i sitt revir året runt. Vissa år förekommer flyttningsrörelser, men de flesta ringmärkta fåglar återfinns nära märkplatsen (Artfakta).
Födan består av vedlevande insekter, myror och spindlar. Enligt Artfakta söker fågeln gärna hästmyror i rotrötad gran och födosöker ofta lågt, på stubbar. Den hackar ganska djupt och lämnar djupa håligheter i veden (svenska Wikipedia).
På våren mejslar spillkråkan ut ett stort bohål i ett träd vars stam är minst 30–40 cm tjock i brösthöjd. Hålet är 35–45 cm djupt med en oval öppning på 8–13 cm. Vanligaste boträd är asp, men tall och, längst i söder, bok används också. Honan lägger 3–6 ägg i april eller första hälften av maj, och de ruvas i 12–14 dygn. Ungarna är flygga efter 24–28 dygn (Artfakta). Bohålen används sedan av många andra arter, till exempel knipa, skogsduva, ugglor och mård, och därför kallar Artfakta spillkråkan en nyckelart i boreala skogar.
Hur känner man igen spillkråkans hackhål? Som stora, djupa hål i stubbar och stockar, där fågeln har jagat hästmyror och andra vedlevande insekter.
Är spillkråkan viktig i skogsekosystem? Ja. Många andra djur använder dess bohål, och därför kallas den nyckelart.
Senast uppdaterad: 2026-10-14.
Källor:
Du kan se spillkråka på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa spillkråka både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.
I skog och mark är en bra handkikare den viktigaste utrustningen — de flesta fågelskådare väljer en 8×42.