Vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos) är Sveriges mest hotade hackspett och lever i gammal lövskog med gott om död ved.
Häckar i gammal lövskog (asp, björk, al) med mycket död ved. Fakta, bilder och läten om Vitryggig hackspett.
Vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos) är Sveriges mest hotade hackspett och lever i gammal lövskog med gott om död ved.
Vitryggig hackspett tillhör familjen hackspettar och har en vid utbredning över Europa och Asien, från Norge i väster till Kamtjatka i öster. Den är något större än större hackspett. I Sverige är den rödlistad som akut hotad (CR), och bristen på lämplig skogsmiljö är den viktigaste orsaken. <small>Källa: Wikipedia och Artfakta.</small>
Vitryggig hackspett är den största av våra brokspettar. Enligt svenska Wikipedia mäter den 25–28 cm och har ett vingspann på 38–40 cm. Dräkten är svartvit med röda inslag. Det som ger arten dess namn är den vita bakryggen och övergumpen, medan större hackspett har svart rygg. Undergumpen är blekröd och oskarpt avgränsad, och buken har en svag rosa ton med mörka längsstreck. Hanen har helt röd hjässa, honan svart. Näbben är längre än hos större hackspett, vilket Artfakta beskriver som en anpassning till artens födoval.
Locklätet liknar större hackspettens "kick" men är enligt svenska Wikipedia tjockare, har lägre tonhöjd och saknar den skarpa klangen. Trumningen är lång och utdragen jämfört med andra hackspettars och varar omkring två sekunder. Den inleds kraftigt och avtar mot slutet.
Under 1800-talet och en bit in på 1900-talet häckade arten i 17 av Sveriges 24 landskap. Sedan dess har utbredningsområdet krympt med över 90 procent, och i början av 2000-talet var den i praktiken borta som häckfågel. Därefter har fåglar från öster flera gånger tagit sig in i norra Sverige, 2008, 2015, 2019 och 2022, och nu finns ett litet bestånd längs Norrlandskusten från Ångermanland till Norrbotten. Genom avel, utsättningar och restaurering av livsmiljöer har Projekt vitryggig hackspett dessutom byggt upp en liten population i Dalälvsområdet. Under 2020–2024 varierade antalet etablerade par mellan 7 och 20, och mellan 6 och 13 par häckade. Rödlista 2025 skattar antalet reproduktiva individer till 40 (20–60) och placerar arten i kategorin akut hotad (CR, kriterium D). Sveriges fåglar 2022 anger cirka 15 par. Arten är stannfågel.
Vitryggig hackspett häckar i skogsmark med mycket död och döende lövved. Enligt svenska Wikipedia hackar paret ut ett bohål i en gammal stam, gärna asp, och i norra Sverige oftast björk. Äldre uppgifter i Artfakta ger kullstorleken 4–7 ägg, och i Sverige blir vanligen två ungar flygga per lyckad häckning. Bobygget påbörjas i mars–april, och ungarna lämnar boet i slutet av maj eller första halvan av juni. Enligt svenska Wikipedia ruvas äggen i tio till tolv dagar och båda föräldrarna delar på ruvningen.
Födan utgörs främst av insekter som lever i ved och under bark. Vid direkta observationer av födosökande fåglar var 79 procent av bytena ved- och barklevande insekter och ungefär hälften skalbaggslarver (Artfakta). Under ungmatningen stod vedinsekterna för minst hälften av födan. Enligt svenska Wikipedia kan även nötter, frön och bär ingå.
Arten är starkt specialiserad på insekter i döda och döende lövträd, och den behöver ständig tillgång till många sådana träd. Artfakta pekar ut skogsbruket som det största hotet: slutavverkning av lövskog, gallring av lövträd, hemvedshuggning och flisning försämrar miljön. Ett annat stort hot är att lövföryngringen, särskilt av asp och sälg, nästan uteblir där arten ännu finns, eftersom tät älg- och rådjursstam betar ned plantorna. Dessutom växer lövskogar igen med gran. Finska studier visar att områden där gran utgör mer än 25 procent av trädvolymen inte används för häckning (Artfakta). De bästa förekomsterna finns i landskap där lövträd i genomsnitt utgör 75–93 procent av skogen. Enligt svenska Wikipedia gynnar insatserna för arten samtidigt många andra arter som är knutna till lövskog, och det nya åtgärdsprogrammet för 2025–2029 innehåller bland annat lövskogsrestaurering, granröjning, områdesskydd och utsättning av ungfåglar.
Vitryggig hackspett kan i princip ses året runt, men den är så fåtalig och bunden till ett fåtal lövskogsområden att den är mycket svår att hitta. Den är lättast att upptäcka när den trummar vid revirhävdandet i februari–mars. Visa stor hänsyn och undvik att störa de få häckande paren.
Källor:
Du kan se vitryggig hackspett på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Arten vitryggig hackspett följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.
I skog och mark är en bra handkikare den viktigaste utrustningen — de flesta fågelskådare väljer en 8×42.