Fjällgåsen — Sveriges mest hotade häckande gås 2026

**Fjällgåsen (Anser erythropus) är starkt hotad (EN) i Sverige och en av Europas sällsyntaste häckande gäss. Antalet reproduktiva individer i landet skattas till cirka 70 (52–88)**, och år 2024 konstaterades 13 lyckade häckningar. I Rödlista 2025 ändrades klassningen från akut hotad (CR) till starkt hotad (EN), eftersom beståndet ökat sedan mitten av 2010-talet tack vare förstärkningsåtgärder, enligt SLU Artdatabanken. Arten har försvunnit från Finland men finns kvar med en liten population i nordligaste Norge.

Hur ser fjällgåsen ut — artbestämning

Fjällgåsen är liten för att vara en gås — ungefär som en grågås i miniatyr. Nyckelkaraktärer:

Lättaste sättet att skilja fjällgåsen från bläsgåsen: det gula ögonringen och den relativt lilla pannfläcken som inte sträcker sig bakom ögat. Fjällgåsen har också tydligare ljusblåa vingtäckare.

Utbredning och häckning i Sverige

Fjällgåsen häckar i öppen fjällterräng nära vattendrag och sjöar i norra Skandinavien. I Sverige finns huvuddelen av beståndet inom ett begränsat område i Arjeplogsfjällen, och sedan 2020 sätts fåglar ut i Gällivares fjällvärld för att skynda på en spridning i fjällen (SLU Artdatabanken).

Häckningsbiologi:

• Anländer till häckningsplatsen i maj
• Lägger normalt 3–6 ägg, boet ligger i regel i dvärgbjörkris
• Kläckning efter ca 25–28 dagars ruvning
• Ungarna kan flyga vid 5–6 veckors ålder
• Höstflyttning söderut sker i september–oktober

Den svenska populationen är sydvästflyttande, och flockar ses regelbundet i södra delen av landet, främst vid Sundsvall, Hudiksvall, Hjälstaviken samt Svensksundsviken och Roxen i Östergötland. Den norska populationen flyttar i stället sydost via Baltikum, Ungern, Ryssland och Kazakstan till vinterkvarter i Grekland.

Varför är fjällgåsen starkt hotad?

Fjällgåsen har minskat dramatiskt under 1900-talet. Populationen i Skandinavien var sannolikt i tusental för hundra år sedan — idag räknas häckande par i tiotal.

Huvudsakliga hot:

1. Illegal jakt på övervintringslokaler i Kaspiska havsregionen — fortfarande ett allvarligt problem
2. Habitatförlust — dränering av våtmarker längs flyttvägarna
3. Predation — räv och kråkfåglar ökar, trycket på häckande par är stort
4. Klimatförändringar — förändrade förhållanden i fjällen påverkar tillgången på häckningsbiotop

Artens minskning leder till genetisk utarmning i den skandinaviska delpopulationen, vilket ytterligare minskar motståndskraften.

Bevarandearbete: Life Taiga-projektet

Det EU-finansierade projektet LIFE Taiga drivs av Naturvårdsverket och SOF BirdLife Sverige med mål att rädda fjällgåsen i Skandinavien. Åtgärder inkluderar:

• Skydd av kända häckningsplatser (stängsling mot räv)
• Satellitmärkning för att kartlägga flyttvägar
• Samarbete med länderna längs flyttvägarna (Ungern, Azerbajdzjan)
• Uppfödning och utsättning av ungar

Projektet har gett resultat — märkta fjällgäss har följts hela vägen från Skandinavien till vinterkvarter och tillbaka, vilket gett ny kunskap om vilka habitat som är kritiska längs rutten.

Var kan du se fjällgåsen i Sverige?

Fjällgåsen är extremt svår att se på häckningslokalerna utan att störa. Under flytt förekommer den:

• Vår (april–maj): Sällsynt längs Norrlandskusten vid sträck norrut
• Rastande flockar: ses regelbundet främst vid Sundsvall, Hudiksvall, Hjälstaviken, Svensksundsviken och Roxen
• Artportalen-sökningar: Filtrera på fjällgås för de senaste fynden

Se också vår raritetssida för de senaste verifierade fynden av hotade arter inklusive fjällgåsen.

Skillnader mot vanliga gåsarter i Sverige

I Sverige förekommer sju regelbundna gåsarter. Fjällgåsen förväxlas framförallt med:

• Bläsgåsen (Anser albifrons) — större, bredare pannfläck, inget gult ögonring
• Spetsbergsgåsen (Anser brachyrhynchus) — rosa näbb och fötter, rosa-grå kropp, ingen pannfläck

Vanliga frågor om fjällgåsen

Hur många fjällgäss finns det i Sverige? Antalet reproduktiva individer i Sverige skattas till cirka 70 (52–88), och 2024 konstaterades 13 lyckade häckningar. Populationen ökar, och i Rödlista 2025 klassas arten som starkt hotad (EN), tidigare akut hotad (CR). Källa: SLU Artdatabanken.

Vad äter fjällgåsen? Fjällgåsen är herbivort och betar gräs, örter och frön. På häckningslokal betar den i mossar och längs vattendrag; på övervintringslokaler betar den på odlad mark och i vassar.

Kan man rapportera en fjällgås till Artportalen? Ja — och det är viktigt! Alla fynd av fjällgås ska rapporteras till Artportalen omedelbart. Som sällsynt art granskas fyndet av regionala validatörer. Undvik att besöka häckningsplatser utan samordning med Naturvårdsverket.

Är fjällgåsen och bläsgåsen samma art? Nej. Fjällgås (Anser erythropus) och bläsgås (Anser albifrons) är separata arter. De liknar varandra men skiljer sig i storlek, pannfläckens form och ögonring (fjällgåsen har gult ögonring).

Källor: SLU Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, LIFE Taiga — Naturvårdsverket, BirdLife International 2024.

Mer från bloggen (Artguide)

• Koltrast: allt om Sveriges mest välkända trädgårdsfågel
• Sveriges 20 vanligaste trädgårdsfåglar — lär dig alla
• Vaktel i Sverige — läten, fakta och bästa platser
• Ruggning hos fåglar — fjäderbyte, eklipsdräkt och artbestämning
• Sångsvan vs knölsvan — komplett fältguide till Sveriges svanar

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.