Fågelkartan · publicerad 2026-05-03 · 9 min läsning
Fjällgåsen är akut hotad (CR) med bara 25–30 häckande par i Skandinavien. Lär dig känna igen den, var den häckar och varför den hotas. Uppdaterat 2026.
Fjällgåsen (Anser erythropus) är akut hotad (CR) och en av Europas sällsyntaste häckande gäss. I hela Skandinavien häckar bara 25–30 par, varav några få i norra Sverige och Norge. Den globala populationen uppgår till ungefär 15 000–20 000 individer, men den skandinaviska delpopulationen är så isolerad och liten att den klassas separat som akut hotad enligt SLU Artdatabanken.
**Fjällgåsen (Anser erythropus) är akut hotad (CR) och en av Europas sällsyntaste häckande gäss. I hela Skandinavien häckar bara 25–30 par**, varav några få i norra Sverige och Norge. Den globala populationen uppgår till ungefär 15 000–20 000 individer, men den skandinaviska delpopulationen är så isolerad och liten att den klassas separat som akut hotad enligt SLU Artdatabanken.
Fjällgåsen är liten för att vara en gås — ungefär som en grågås i miniatyr. Nyckelkaraktärer:
| Karaktär | Fjällgås | Bläsgås (förväxlingsrisk) |
|---|---|---|
| Längd | 53–66 cm | 64–81 cm |
| Vikt | 1,4–2,3 kg | 1,9–3,3 kg |
| Pannfläck | Vit, liten, når inte upp bakom ögat | Vit, stor, sträcker sig bakom ögat |
| Ögonring | Gult ögonring (tydligt) | Orangegul ögonring |
| Näbb | Rosa-orange, liten | Rosa, större |
| Vingtäckare | Ljusblågrå (tydligt) | Grå |
Lättaste sättet att skilja fjällgåsen från bläsgåsen: det gula ögonringen och den relativt lilla pannfläcken som inte sträcker sig bakom ögat. Fjällgåsen har också tydligare ljusblåa vingtäckare.
Fjällgåsen häckar i öppen fjällterräng nära vattendrag och sjöar i norra Skandinavien. I Sverige häckar de fåtal par i fjällen i Norrbotten och Jämtland, framför allt kring Ammarnäs i Lappland.
Häckningsbiologi:
Övervintrar framför allt kring Kaspiska havet i Azerbajdzjan, Iran och Turkiet samt i Kina. En del fåglar dröjer i Ungern och Rumänien.
Fjällgåsen har minskat dramatiskt under 1900-talet. Populationen i Skandinavien var sannolikt i tusental för hundra år sedan — idag räknas häckande par i tiotal.
Huvudsakliga hot:
Artens minskning leder till genetisk utarmning i den skandinaviska delpopulationen, vilket ytterligare minskar motståndskraften.
Det EU-finansierade projektet LIFE Taiga drivs av Naturvårdsverket och SOF BirdLife Sverige med mål att rädda fjällgåsen i Skandinavien. Åtgärder inkluderar:
Projektet har gett resultat — märkta fjällgäss har följts hela vägen från Skandinavien till vinterkvarter och tillbaka, vilket gett ny kunskap om vilka habitat som är kritiska längs rutten.
Fjällgåsen är extremt svår att se på häckningslokalerna utan att störa. Under flytt förekommer den:
Se också vår raritetssida för de senaste verifierade fynden av CR-klassade arter inklusive fjällgåsen.
I Sverige förekommer sju regelbundna gåsarter. Fjällgåsen förväxlas framförallt med:
Hur många fjällgäss finns det i Sverige? Ungefär 25–30 häckande par i Skandinavien, varav majoriteten i Norge och Sverige. Den globala populationen är 15 000–20 000 individer, men den skandinaviska populationen är isolerad och klassas separat som CR.
Vad äter fjällgåsen? Fjällgåsen är herbivort och betar gräs, örter och frön. På häckningslokal betar den i mossar och längs vattendrag; på övervintringslokaler betar den på odlad mark och i vassar.
Kan man rapportera en fjällgås till Artportalen? Ja — och det är viktigt! Alla fynd av fjällgås ska rapporteras till Artportalen omedelbart. Som sällsynt art granskas fyndet av regionala validatörer. Undvik att besöka häckningsplatser utan samordning med Naturvårdsverket.
Är fjällgåsen och bläsgåsen samma art? Nej. Fjällgås (Anser erythropus) och bläsgås (Anser albifrons) är separata arter. De liknar varandra men skiljer sig i storlek, pannfläckens form och ögonring (fjällgåsen har gult ögonring).
Källor: SLU Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, LIFE Taiga — Naturvårdsverket, BirdLife International 2024.
Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.