Fjällgåsen — Sveriges mest hotade häckande gås 2026

**Fjällgåsen (Anser erythropus) är starkt hotad (EN) i Sverige och en av Europas sällsyntaste häckande gäss. Antalet reproduktiva individer i landet skattas till cirka 70 (52–88)**, och år 2024 konstaterades 13 lyckade häckningar. Enligt Rödlista 2025 ändrades klassningen från akut hotad (CR) till starkt hotad (EN), eftersom beståndet har ökat sedan mitten av 2010-talet tack vare förstärkningsåtgärder (SLU Artdatabanken). I Finland häckar den inte längre, och i grannlandet Norge återstår en liten population längst i norr. Internationellt klassas den som globalt hotad (VU), och den är enligt Artfakta den enda i Sverige häckande fågelart som är uppförd i den kategorin.

Hur ser fjällgåsen ut — artbestämning

Fjällgåsen är en liten gås, enligt Artfakta bara något större än en gräsand, och Naturvårdsverkets åtgärdsprogram anger vikten till 1,5–2 kilo, ungefär hälften av en grågås. Den liknar bläsgåsen och har brun dräkt, vit bläs i pannan och svarta tvärställda fläckar på buken.

Det är några kännetecken som skiljer arterna åt:

Lättaste sättet att skilja fjällgåsen från bläsgåsen är den gula ögonringen och den korta, skära näbben. Åtgärdsprogrammet beskriver också att fjällgåsens läte är gällt och ljust, nästan som en sång, och att det ofta hörs på häckplatserna. Unga fjällgäss får de vuxnas kännetecken efter hand: ögonringen börjar utvecklas under första hösten och bukfläckarna blir tydliga från ett års ålder.

Fjällgåsen och bläsgåsen är olika arter. Det kan vara svårt att skilja dem åt när de flyger i samma flock, och just därför skjuts ibland fjällgäss av misstag på platser där de är fredade, enligt åtgärdsprogrammet.

Utbredning och häckning i Sverige

Fjällgåsen häckar vid sjöar och småtjärnar i fjällens björk- och videzoner. Artfakta anger att den föredrar sjöar med en mosaik av öar, deltaland, sandrevlar och myrar, och att många par häckar på öar. I Sverige finns huvuddelen av beståndet inom ett begränsat område i Arjeplogsfjällen, och sedan 2020 sätts fåglar ut i Gällivares fjällvärld för att skynda på en spridning i fjällen (SLU Artdatabanken).

Häckningsbiologi enligt Artfakta:

• Äggläggningen börjar från mitten av maj, när snöfria områden bildas och isarna på sjöarna börjar brytas upp.
• Boet ligger i regel i dvärgbjörkris, och honan ruvar ensam.
• En kull består oftast av tre till sex ägg, och honan ruvar i 25–28 dygn.
• Ungarna blir flygfärdiga vid 35–40 dagars ålder.
• Familjerna håller ihop under höstflyttningen och övervintringen, och ungfåglarna lär sig flyttvägen av föräldrarna.

Artfakta beskriver hur fjällgässen lämnar häckområdet i slutet av augusti och rastar en längre tid i södra Norrland och Mellansverige innan de flyttar till Holland vid månadsskiftet september–oktober. Under flyttningen rastar flockar på flera ställen i södra delen av landet, framför allt Sundsvall, Hudiksvall, Hjälstaviken i Uppland samt Svensksundsviken och Roxen i Östergötland. Den norska populationen flyttar i stället åt sydost via Baltikum, Ungern, Ryssland och Kazakstan till vinterkvarter i Grekland.

Varför är fjällgåsen starkt hotad?

Fjällgåsen minskade kraftigt från mitten av 1900-talet. Artfakta beskriver att arten fram till första hälften av 1900-talet var lokalt relativt talrik i de nordligare fjälltrakterna. I slutet av 1970-talet återstod enligt åtgärdsprogrammet bara en spillra i Sverige.

Huvudsakliga hot enligt Naturvårdsverket och Artfakta:

1. Jakt längs flyttvägarna. Åtgärdsprogrammet pekar ut omfattande jakt längs flyttstråken genom Ryssland, Ukraina, Kazakstan och Azerbajdzjan som huvudorsak till minskningen. Jakt på fjällgås är förbjuden i Sverige.
2. Förlorade livsmiljöer. Arealen slåtteräng i Norrbottens län minskade från 200 000 hektar till ungefär 1 000 hektar mellan 1927 och 2000, och utbyggnaden av vattenkraften kan ha bidragit.
3. Rödräv. Artfakta anger att predation från rödräv antas påverka den svenska populationen påtagligt, och att häckningsresultatet tenderar att bli bättre under år med få rävar och gott om lämlar.
4. Störningar. Artfakta nämner ökat fiske i fjällen som ett nytt hot, eftersom störningen kan påverka häckningsframgången.

Bevarandearbete för fjällgåsen

Naturvårdsverket fastställde 2011 ett åtgärdsprogram för fjällgås (Rapport 6434, 2011–2015), som enligt verket ligger fast tills Naturvårdsverket beslutar något annat. Programmet är vägledande och inte juridiskt bindande. Bland åtgärderna som föreslås finns:

• fortsatt uppbyggnad av ett avelsbestånd för förstärkning av beståndet och utsättning av fjällgäss
• biotoprestaurering och skötsel av rastlokaler
• skyddsjakt på rödräv i fjällgåsens häckningsområde
• inventering och övervakning av fjällgäss i Norrland
• nordiskt samarbete och stöd till internationella insatser för att stoppa jakten på fjällgås

Förstärkningsarbetet började 1981. Mellan 1981 och 1999 sattes enligt åtgärdsprogrammet 301 ungar och 47 en- och tvååriga fåglar ut, med vitkindade gäss som fosterföräldrar. Det ändrade flyttvägen till en säkrare sydvästlig väg med övervintring i Holland. Utsättningarna stoppades år 2000 efter att individer i avelsbeståndet visat sig ha inslag av bläsgås-DNA, och därefter har utsättningar återupptagits i Gällivare. Programmet beskriver den svenska populationen som den enda inom det västra utbredningsområdet som inte hade minskat.

Var kan du se fjällgåsen i Sverige?

Fjällgåsen är svår att se på häckplatserna utan att störa, och dessa platser bör du inte besöka utan särskild anledning. Under flyttningen rastar den på några platser:

• Våren: Artfakta anger att ett varierande antal rastar i älvdalarna nedanför fjällkedjan.
• Rastande flockar: främst vid Sundsvall, Hudiksvall, Hjälstaviken, Svensksundsviken och Roxen.
• Ruggning: 2024 lämnade minst 66 fjällgäss fjällen för att rugga i Hudiksvall.
• Artportalen: Filtrera på fjällgås för de senaste fynden.

Se också vår raritetssida för de senaste verifierade fynden av hotade arter inklusive fjällgåsen.

Vanliga frågor om fjällgåsen

Hur många fjällgäss finns det i Sverige? Antalet reproduktiva individer i Sverige skattas till cirka 70 (52–88), och 2024 konstaterades 13 lyckade häckningar. Populationen ökar, och i Rödlista 2025 klassas arten som starkt hotad (EN), tidigare akut hotad (CR). En stor del av de könsmogna fåglarna väljer enligt Artfakta att inte häcka. Källa: SLU Artdatabanken.

Vad äter fjällgåsen? I fjällen betar vuxna fjällgäss utan ungar ofta på myrar, och under sensommaren äts bär, särskilt kråkbär, i stor mängd när de finns. Ruggande gäss äter bland annat flaskstarr, enligt Artfakta. I vinterkvarteren i Holland håller sig fjällgässen helst på fuktiga betesmarker.

Kan man rapportera en fjällgås till Artportalen? Ja. Rapportera fynd av fjällgås till Artportalen. Undvik att besöka häckplatser.

Är fjällgåsen och bläsgåsen samma art? Nej. Fjällgås (Anser erythropus) och bläsgås (Anser albifrons) är separata arter. De liknar varandra men skiljer sig i bläsens utbredning, näbbens längd och ögonringen, där fjällgåsen har en tydlig gul ring.

Källor

• SLU Artdatabanken (2025). Rödlistade arter i Sverige 2025: fjällgås (Anser erythropus). artfakta.se/taxa/100008
• SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: fjällgås. artfakta.se/taxa/100008
• Naturvårdsverket (2011). Åtgärdsprogram för fjällgås 2011–2015. Rapport 6434. naturvardsverket.se

Mer från bloggen (Artguide)

• Koltrast: allt om en av Sveriges mest välkända trädgårdsfåglar
• 20 vanliga trädgårdsfåglar i Sverige — lär dig alla
• Vaktel i Sverige — läten, fakta och bästa platser
• Ruggning hos fåglar — fjäderbyte, eklipsdräkt och artbestämning
• Sångsvan vs knölsvan — komplett fältguide till Sveriges svanar

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.