Häckningstider för svenska fåglar — en kalender

Vilken fågel häckar när? Det är en av de vanligaste frågorna bland fågelskådare och trädgårdsintresserade. Skogsstyrelsen anger att häckningstiden generellt omfattar 1 april till 31 juli, men att den varierar mellan arter och landsdelar. Den här kalendern ger en översikt över häckningstiderna hos några av våra vanliga arter, från de tidiga rovfåglarna i vinterns slut till de sena sommarhäckarna.

Varför häckar fåglar vid olika tider?

Tidpunkten är ingen slump. Varje art har anpassat sig så att ungarna får rätt föda när de behöver den mest. Insektsätande fåglar som flugsnappare, svalor och lövsångare väntar tills det finns gott om insekter. Stora rovfåglar har däremot en lång uppväxttid och måste börja tidigt för att ungarna ska hinna bli flygga före hösten.

Temperaturen spelar också roll. Svenska Wikipedia refererar en undersökning av talgoxe där äggläggningens tidpunkt hängde nära ihop med när det fanns som flest fjärilslarver, och larvernas mängd styrs i sin tur av temperaturen. Även landsdelen påverkar. Havsörnens äggläggning har enligt Artfakta mediandatum 17 mars vid Ostkusten men 7 april i Lappland.

Februari–mars: tidiga häckare

Några fåglar börjar häcka redan innan snön har gått.

Havsörnen (Haliaeetus albicilla) lägger vid Ostkusten ägg från slutet av februari till början av april. Kullen är 1–3 ägg, och bona byggs nästan uteslutande i träd, oftast tallar. Ruvningen tar omkring 38 dygn, och ungarna blir flygga först efter 70–85 dygn, oftast i mitten av juli eller i Lappland i augusti (Artfakta). Enligt Rödlista 2025 uppskattas beståndet till 2 800 reproduktiva individer (spann 2 200–3 200), vilket motsvarar omkring 1 400 par.

Kungsörnen lägger ett till två ägg i mars eller början av april. Äggen kläcks efter 43–45 dygns ruvning, normalt under första hälften av maj. Den unge som överlever lämnar boet 65–90 dygn efter kläckningen, vanligen under andra halvan av juli (Artfakta).

Korpen lägger enligt svenska Wikipedia tre till sju blekt blågröna, brunfläckiga ägg, och ungarna blir flygga efter 35–42 dagar.

Korsnäbbarna är särskilda. Mindre korsnäbb kan häcka under hela året, men häckningen är vanligen kopplad till granens kottar och sker oftast i januari–maj (Artfakta). Läs mer i korsnäbben som häckar i januari.

Kattugglan lägger enligt svenska Wikipedia i genomsnitt två till tre ägg, som honan ruvar ensam i 30 dagar. Boet ligger vanligen i en trädhåla.

Röd glada (Milvus milvus) lägger oftast 2–3 ägg i april, ruvar i 30 dagar och ungarna sitter 45–50 dygn i boet. Flygga ungar ses från början av juli. Beståndet uppskattas enligt Rödlista 2025 till 10 200 reproduktiva individer och är ökande (Artfakta).

April–maj: den stora häckningsvågen

April och maj är en intensiv period. Sången är stark, reviren etableras och många arter lägger ägg.

Koltrasten ruvar enligt svenska Wikipedia i 12–15 dagar. Den kan föda upp upp till tre kullar under en säsong, och en framgångsrik uppfödning av tre kullar tar minst 99–104 dagar från bobygge till att den tredje kullen flyger ut.

Talgoxen lägger enligt svenska Wikipedia omkring tolv ägg. Honan ruvar ensam, men båda föräldrarna tar hand om ungarna, och de flesta år föder paret upp två kullar. Talgoxen häckar gärna i holkar.

Ormvråken placerar sitt bo i ett större träd, oftast en gran. Äggen, två till fyra, läggs i april–maj, och båda i paret ruvar dem i 33–38 dygn (svenska Wikipedia). Läs mer om ormvråkens spelflykt i vår guide om ormvråkens identifiering.

Bofinken lägger tre till sex ägg per kull. Honan lägger vanligen två kullar om året, där den första kommer strax efter lövsprickningen och den andra omkring midsommar (svenska Wikipedia).

Ladusvalan lägger enligt svenska Wikipedia vanligen fyra eller fem ägg (spann två till sju). Ruvningen varar 14–19 dagar, och ytterligare 18–23 dagar går innan ungarna är flygga.

Gransångaren och lövsångaren lägger enligt svenska Wikipedia fem till sex respektive fyra till åtta ägg. Lövsångarens ruvning tar 12–14 dygn, och arten lägger ofta två kullar per säsong.

Staren häckar i hål och holkar. Äggläggningen i södra Skandinavien sker oftast mellan 10 och 30 april, och kullen är vanligen 5–6 ägg som ruvas i 11–13 dygn (svenska Wikipedia). Artfakta anger att ungarna blir flygga efter 20–22 dagar. Staren sjunger med inslag av härmningar av andra fåglar (Artfakta).

Juni–juli: de sena sommarhäckarna

Tornseglaren kommer tillbaka i början av maj, men de flesta först i slutet av månaden. Den värper vid månadsskiftet maj–juni, och ruvningen tar cirka 20 dygn. Ungarna stannar i boet i mellan 37 och 56 dygn, och flyttningen mot Afrika startar vid månadsskiftet juli–augusti (Artfakta). Läs mer i vår guide om tornseglaren.

Sothönan lägger enligt svenska Wikipedia i genomsnitt sex till tio ägg, som båda föräldrarna ruvar i 21–24 dagar. Om första kullen misslyckas kan en andra läggas.

Knipan lägger tio till tolv grönaktiga ägg i en trädhåla eller holk (svenska Wikipedia).

Fiskgjusen lägger enligt svenska Wikipedia tre till fyra ägg i slutet av april, och honan ruvar i cirka fem veckor. Arten är känslig för störning, särskilt under ruvningen.

Vaktelns häckning sker sent. De flesta bon hittas i juli och många i augusti. Hönan lägger 6–12 ägg och ruvar ensam i 17–21 dygn, och ungarna blir flygga efter cirka 19 dygn (Artfakta). Hanen känns igen på sitt trestaviga spelläte.

Omläggning och flera kullar

Flera arter lägger flera kullar under samma säsong. Enligt källorna ovan gäller det bland annat koltrast (upp till tre), talgoxe (de flesta år två), bofink (vanligen två) och lövsångare (ofta två). Törnskatan kan däremot bara producera en flygg kull per år, men gör ofta ett nytt häckningsförsök om första misslyckas, då med oftast 3–4 ägg (Artfakta).

Häckningskalender — snabböversikt

Hänsyn under häckningstiden

Hackspettar och andra hålbyggare har också särskilda perioder. Mindre hackspett har enligt Skogsstyrelsen 15 april–20 juli, spillkråka 1 mars–30 juni, tretåig hackspett 1 april–31 juli och stare 1 april–30 juni. Mindre hackspett lägger omkring sex ägg, ofta i mitten av maj, och ungarna flyger ut i slutet av juni (Artfakta). Det visar att samma tidsfönster ofta rymmer både äggläggning och utflygning, så ett bo kan vara känsligt under hela perioden.

Skogsstyrelsen anger särskilda perioder när skogliga åtgärder bör undvikas nära aktiva bon, till exempel 1 januari–31 juli för kungsörn, 1 april–31 juli för röd glada och 1 april–31 augusti för fiskgjuse. Som besökare gäller samma princip: håll avstånd till aktiva bon, bryt aldrig grenar för bättre sikt och använd teleobjektiv om du vill fotografera. En häckande fågel som störs upprepade gånger kan överge sitt bo.

Alla häckningsobservationer är värdefulla. Rapportera dem via Artportalen och välj rätt kategori i häckningsskalan.

Vill du fördjupa dig? Läs om fågelungar i juni och vad som händer när de lämnar boet, eller kolla in våra häckningsguider för koltrasten och talgoxen.

Källor

• SLU Artdatabanken. Artfakta: havsörn, kungsörn, röd glada, mindre hackspett, mindre korsnäbb, stare, tornseglare, vaktel, törnskata. artfakta.se
• SLU Artdatabanken (2025). Rödlistade arter i Sverige 2025. Havsörn och röd glada. artfakta.se/taxa/100067/rodlistning
• Skogsstyrelsen. Vägledning för hänsyn till fåglar. skogsstyrelsen.se
• Svenska Wikipedia (sekundärkälla för äggantal och ruvningstider). Artiklarna om korp, kattuggla, koltrast, talgoxe, ormvråk, bofink, ladusvala, gransångare, lövsångare, stare, sothöna, knipa och fiskgjuse. sv.wikipedia.org

Mer från bloggen (Beteende)

• Kaja: territorialt beteende, social struktur och flockdans
• Koltrast: territoriell sång, familjeliv och revirdans
• Större hackspett: trumming som territorialsignal, revierväld och parbindning
• Tranor: stora territorier, parbildningsdans och familjeöverlevnad
• Havsörnens bo — fakta om det gigantiska boet

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.