Havsörnens bo — fakta om det gigantiska boet

I juni sitter havsörnsungarna i boet och väntar på att föräldrarna ska flyga in med fisk. Det är en av Sveriges mest dramatiska häckningsscener, och den utspelar sig i ett bygge som växer år efter år. Havsörnens bo är inget vanligt fågelbo. Det är ett flerårsbygge av stora mått, och ett besök på tryggt avstånd från ett aktivt bo hör till de starkaste naturupplevelserna Skandinavien har att erbjuda.

Ett av skogens största fågelbon

Havsörnen (Haliaeetus albicilla) bygger mycket stora bon. Genom årlig påbyggnad kan ett bo bli ungefär två meter i diameter och flera meter högt (SLU Artdatabanken 2025), vilket ställer särskilda krav på trädet som ska bära det. Några tillförlitliga vikter för bon finns inte i de källor vi har använt, så vi nöjer oss med att konstatera att det handlar om ett mycket tungt bygge.

Boet består av grova grenar, torra kvistar och ris. Innerst brukar ett mjukare lager av gräs, mossa och liknande material ligga. Varje säsong reparerar och bygger paret på boet med nytt material, och det är den löpande påbyggnaden som med åren förvandlar ett litet bo till ett stort.

Var väljer havsörnen att bygga?

Boplatserna är noga utvalda och används ofta i generationer. I Sverige byggs bona nästan alltid i träd, och oftast i tall (SLU Artdatabanken 2025). Havsörnen söker sin föda främst vid vatten och häckar vid kuster, sjöar och vattendrag, ofta på öar. Ibland ligger boet ändå ganska långt från vatten. Oftast sitter boet i den övre tredjedelen av trädet eller allra överst, så stammen måste vara grov nog att bära vikten. Vid svenska ostkusten var botallarna i genomsnitt 160 år gamla (100 till 350 år) under 1970- och 80-talen, och i Lappland ännu äldre, i snitt 350 år.

Två miljöer är särskilt typiska i Sverige:

• Kust och skärgård med gammal skog. Havsörnen häckar längs hela Östersjökusten, och där finns merparten av beståndet. Obebodda öar med gamla tallar ger lugn och ro.
• Insjöstrand och vattendrag. Arten häckar också vid sötvatten över hela landet, och häckande örnar finns så långt västerut som Vänern. Närheten till fisk är avgörande.

Ett par har ofta två bon som används omväxlande, även om de gärna håller sig mest till ett av dem. Paret återvänder till samma trakt år efter år. Samma områden har utnyttjats av generation efter generation av havsörnar, och många revir har säkert varit i bruk i 100 till 150 år. Det är därför de gamla, kända lokalerna ofta blir återbesatta när beståndet ökar. Mellan två samtidigt bebodda bon i Sverige är avståndet som minst omkring 1,5 kilometer (SLU Artdatabanken 2025).

Häckningsförloppet steg för steg

Havsörnen är en av våra tidigaste häckare bland de stora rovfåglarna. Vid ostkusten läggs äggen från slutet av februari till början av april, med mediandatum 17 mars, och i Lappland några veckor senare (mediandatum 7 april). En kull är vanligen ett till tre ägg (SLU Artdatabanken 2025).

Ruvningen tar omkring 38 dygn. Äggen kläcks oftast under andra halvan av april, och i Lappland i mitten av maj. De nykläckta ungarna är hjälplösa och behöver hållas varma och skyddas under de första veckorna.

Under maj växer ungarna snabbt och börjar likna örnar. I juni är ungarna i de flesta svenska bon välvuxna och brunfjädrade. De övar vingslag och klättrar på boets kant, medan föräldrarna flyger in med mat flera gånger per dag. Maten varierar mellan trakter och årstider. Vid ostkusten består den på sommaren i genomsnitt av cirka 54 procent fisk och 42 procent fågel, räknat i vikt, medan fåglar och däggdjur, ofta kadaver, dominerar under vinterhalvåret.

Ungarna blir flygga först efter 70 till 85 dygn, oftast i mitten av juli eller i Lappland i augusti. Därför är det gott om tid att följa familjen under sommaren. Det tar sedan flera år innan en ung örn är könsmogen. Första häckningen sker oftast i fågelns sjätte kalenderår.

Ett bo som byggs om och om igen

En av de mest fascinerande sidorna hos havsörnen är kontinuiteten. Etablerade par lever normalt i livslånga förhållanden, men om ena parten försvinner bildar den andra ofta ett nytt par, eller så tas reviret över av ett helt nytt par. På så sätt kan en och samma plats användas under mycket lång tid.

Varje vår lägger paret till nytt material till boet. Boet blir på så vis större och tyngre för varje år, och det är också därför gamla boträd ställs inför större påfrestning. Artfakta noterar att nybyggda bon i för klena träd har rasat under häckningen allt oftare i Syd- och Mellansverige.

Störningskänslighet och skydd

Havsörnen är trots sin storlek och kraft en känslig häckare. Enligt SLU Artdatabanken förstörs åtskilliga häckningar varje år av störningar vid bona, och ökad tillgänglighet och mer friluftsliv kan öka störningarna. Håll därför alltid ett rejält avstånd under häckningstiden.

Som riktmärke anger Artfakta att ingen avverkning eller annan störande verksamhet bör ske närmare än 500 meter från boplatsen under tiden 1 januari till 15 augusti, och att skogsbilvägar inte bör anläggas närmare bon än 500 meter. Det är en rekommendation för skogsbruk, men den ger en bra fingervisning om hur stort avstånd arten behöver. Vilka skyddsregler som gäller på just en plats avgör länsstyrelsen. Kontakta den om du är osäker.

Om du befinner dig i skogen och ser en enorm grenstruktur högt upp i ett gammalt träd: stanna, observera på avstånd och avlägsna dig om du märker att örnarna flyger oroligt runt boet. Håll gärna minst 500 meter under häckningstiden, helst mer.

Hur och var ser du havsörnsungar i juni?

Mitt i juni är ett bra tillfälle att uppleva häckande havsörnar, eftersom ungarna syns i boet och föräldrarna är aktiva. Några tips:

• Använd utsiktsplatser i stället för att leta upp boet. Välj ett högt läge med kikare eller tubkikare, så att du kan se boet på långt håll.
• Gryning och tidig förmiddag är ofta en bra tid, eftersom fåglarna då söker föda.
• Bra trakter: skärgårdar längs Östersjökusten och stora sjöar som Vänern, Vättern och Mälaren. Vår guide till havsörn i Sverige listar bra utgångspunkter.
• Artportalen. Sök på havsörn tillsammans med din region för att se aktuella observationer. Observationerna visar vilka vatten som är aktiva, även om de inte pekar ut några bon.

Hör också efter med din lokala fågelklubb om den ordnar guidade turer med teleskop på betryggande avstånd. Det är ett bra sätt att se ungarna utan att riskera störning.

Framtiden för havsörnsbona

Antalet reproduktiva individer i Sverige skattas i Rödlista 2025 till 2 800 (intervall 2 200 till 3 200), och arten har bedömts som livskraftig (LC). Populationen är ökande. Beståndet har ökat markant under de senaste 40 åren, efter att arten både i början av 1900-talet och under 1960- och 70-talen var nära utrotning, först av förföljelse och sedan av miljögifter.

Bland hoten nämner Artfakta illegal förföljelse och störningar vid bona, att gamla boträd försvinner vid avverkning, kollisioner med ledningar och tåg, blyförgiftning och på sikt vindkraftverk. Beståndet följs upp i nationell miljöövervakning.

Vill du se boet på nära håll utan att störa? Välj en tittarplats med god sikt och låt kikaren göra jobbet.

Källor

• SLU Artdatabanken (2025). Havsörn (Haliaeetus albicilla), Artfakta och Rödlista 2025. Rödlistade arter i Sverige 2025. artfakta.se/taxa/100067

Mer från bloggen (Beteende)

• Kaja: territorialt beteende, social struktur och flockdans
• Koltrast: territoriell sång, familjeliv och revirdans
• Större hackspett: trumming som territorialsignal, revierväld och parbindning
• Tranor: stora territorier, parbildningsdans och familjeöverlevnad
• Häckningstider för svenska fåglar — en kalender

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.