Fågelkartan · publicerad 2026-04-24 · 8 min läsning
Artsida: Havsörn
Havsörnen är ett av det moderna naturskyddets stora framgångssagor. Guide till identifiering, bästa platser att se havsörn och artens historia i Sverige.
I mitten av 1900-talet var havsörnen nära att försvinna ur Sverige. Redan på 1950-talet var beståndet vid Östersjökusten bara drygt 100 par, och när miljögifterna slog till som hårdast på 1970-talet hade antalet par nästan halverats. Förföljelse och äggsamling hade tidigare tagit hårt på arten, men den akuta krisen berodde främst på DDT och PCB, som störde fortplantningen så att ungproduktionen föll till knappt en femtedel av det normala.
I mitten av 1900-talet var havsörnen nära att försvinna ur Sverige. Redan på 1950-talet var beståndet vid Östersjökusten bara drygt 100 par, och när miljögifterna slog till som hårdast på 1970-talet hade antalet par nästan halverats. Förföljelse och äggsamling hade tidigare tagit hårt på arten, men den akuta krisen berodde främst på DDT och PCB, som störde fortplantningen så att ungproduktionen föll till knappt en femtedel av det normala.
Idag skattar Rödlista 2025 antalet reproduktiva havsörnar i Sverige till 2 800 individer (osäkerhetsintervall 2 200–3 200). Sveriges fåglar 2022 räknar med ungefär 900 par år 2018 och en ökning av antalet räknade fåglar med 674 procent under de senaste tjugo åren före 2022. Det gör arten till en av naturvårdens tydligaste framgångar, och att få syn på en havsörn över ett sjölandskap är numera inte ovanligt.
Förbuden mot metylkvicksilver, DDT och PCB under 1960- och 70-talen stoppade nedgången. Det dröjde ändå mer än tio år efter DDT-förbudet innan fortplantningen började förbättras på 1980-talet, och ytterligare ungefär 25 år innan den i stort sett var återställd. Havsörnen är långlivad och lägger en kull per år, så uppgången tog tid.
Flera faktorer hjälpte till:
Havsörnen klassas i Rödlista 2025 som Livskraftig (LC). Den var Nära hotad (NT) 2005–2020 och har alltså lämnat rödlistan i den senaste bedömningen. Hot finns kvar: bly i kadaver och vilt, vindkraft i häckningsområden och störning vid boplatser.
Många som ser sin första örn i Sverige tvekar mellan havsörn och kungsörn. Skillnaderna är tydliga om du vet vad du ska titta efter.
Kom ihåg att havsörn nästan alltid söker föda vid vatten och bygger bo vid kuster, sjöar och vattendrag. Kungsörn häckar i första hand i fjäll och barrskog, så platsen är ofta en bra ledtråd.
Unga ormvråkar kan på avstånd likna örnar, men är betydligt mindre och har smalare vingar.
Havsörnspar lever normalt tillsammans livet ut. Boet byggs nästan alltid i ett träd, oftast en tall, och växer genom årlig påbyggnad till omkring 2 meter i diameter och flera meter i höjd. Många revir har enligt Artfakta använts i 100–150 år.
Ägg läggs vid ostkusten under perioden slutet av februari till början av april, medan paren i Lappland följer efter och lägger från slutet av mars till mitten av april. Ruvningstiden är cirka 38 dygn, och ungarna blir flygga efter 70–85 dygn, oftast i mitten av juli eller (i Lappland) i augusti. Kullen är 1–3 ägg, i genomsnitt 2,1 vid kusten och 1,6 i Lappland. Första häckningen sker oftast i fågelns sjätte kalenderår.
Artfakta beskriver att havsörnen numera häckar nästan sammanhängande längs hela Östersjökusten från Blekinge, Öland och Gotland upp till Norrbotten. Dessutom finns den vid sötvatten i Syd- och Mellansverige och i Lappland. Det betyder att du har goda chanser vid många kustavsnitt och större sjöar.
Hornborgasjön i Västra Götaland är mest känd för trandansen i april. Havsörnar kan dyka upp över sjön, men räkna inte med dem lika säkert som vid kusten.
Östersjökusten från Blekinge via Öland och Gotland och norrut är artens kärnområde. Kalmarsund och Ölands kust är bra utgångspunkter, och havsörn syns också vid större insjöar i Syd- och Mellansverige, till exempel runt Mälaren och Hjälmaren.
I Pite, Lule och Torne lappmarker häckar havsörn vid sötvatten. Det lappländska beståndet tycks enligt ringmärkning vara skilt från Östersjöbeståndet.
Födan skiftar med årstiden. Vid ostkusten består den på vintern till stor del av fågel och av däggdjur, ofta kadaver, och vårvintern i Lappland domineras av renkadaver. Därför samlas örnar gärna där det finns kadaver och öppet vatten, och stödutfodringen har samma effekt. Det är en bra tid att se flera örnar på samma plats. Vintern är också tiden då fåglar från Finland och Ryssland tillfälligt vistas i landet.
Havsörnens återkomst visar att även hårt trängda bestånd kan repa sig när den direkta orsaken till nedgången försvinner och arten får tid. Artfakta nämner Naturskyddsföreningens Projekt Havsörn och den löpande miljöövervakningen som viktiga insatser.
Bly är ett fortsatt hot. En havsörn som äter kadaver eller skadat vilt med blyrester kan förgiftas, och Artfakta bedömer att blyförgiftning sannolikt är en underskattad dödsorsak. Blyfri ammunition är därför en åtgärd som direkt minskar risken.
Havsörnen är tillbaka. Håll den kvar.
Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.