Fågelkartan · publicerad 2026-10-05 · 6 min läsning
En ökenlöpare har setts vid Hagelstad på norra Öland sedan 3 oktober 2026, Sveriges fjärde fynd och det första sedan 1942.
En ökenlöpare (Cursorius cursor) har uppehållit sig på alvarmarkerna vid Hagelstad på norra Öland sedan lördagen den 3 oktober 2026. Det är fjärde gången arten hittas i Sverige och första gången sedan 1942. Under helgen reste tusentals fågelskådare till Öland för att se den, enligt SVT Nyheter Småland. Här går vi igenom vad som har hänt, vilken fågel det är och hur du skådar en raritet utan att störa.
**En ökenlöpare (Cursorius cursor) har uppehållit sig på alvarmarkerna vid Hagelstad på norra Öland sedan lördagen den 3 oktober 2026.** Det är fjärde gången arten hittas i Sverige och första gången sedan 1942. Under helgen reste tusentals fågelskådare till Öland för att se den, enligt SVT Nyheter Småland. Här går vi igenom vad som har hänt, vilken fågel det är och hur du skådar en raritet utan att störa.
De första rapporterna på Artportalen lades in på lördagskvällen den 3 oktober, från Hagelstad i Källa socken i Borgholms kommun. Du kan se en av de första rapporterna av ökenlöparen på Artportalen. Under söndagen och måndagen den 5 oktober rapporterades fågeln flera hundra gånger från samma område: alvaret runt Hagelstad, Västra alvaret, Släta alvaret och trakten kring Eskilslund. Fågeln har alltså hållit sig inom några kilometer.
I Artportalen står fyndet som att det ska granskas och att en raritetsblankett ska skickas till Raritetskommittén. Det är normalt för en så sällsynt art. Fyndet räknas som officiellt godkänt först när kommittén har granskat det, men fågeln har fotograferats och setts av väldigt många.
Rariteter stannar sällan länge. Kolla de senaste rapporterna på Artportalen innan du åker, så att du vet om den finns kvar.
Ökenlöparen hör till familjen vadarsvalor (Glareolidae). Den är alltså en vadarfågel, men den lever inte vid vatten. Hemma finns den i torr, flack och öppen terräng, gärna sandig halvöken, där den springer efter insekter på marken. Det är den som har gett arten dess namn.
| Karaktär | Detalj |
|---|---|
| Vetenskapligt namn | Cursorius cursor |
| Familj | Vadarsvalor (Glareolidae) |
| Längd | 24–27 cm |
| Miljö | Torr, flack och öppen mark, gärna halvöken |
| Föda | Insekter som den fångar springande på marken |
| Utbredning | Kanarieöarna, Kap Verde, Nordafrika och sydvästra Asien |
| Global status | Livskraftig (LC) enligt IUCN |
| Status i Sverige | Tre godkända fynd före 2026, det senaste 1942 |
Ökenlöparen är lätt att känna igen om man väl får syn på den, men den smälter in mot torr mark.
Inget svenskt fågelslag ser ut så. Det svåra är att få syn på den på håll i solljus mot torrt gräs och kalksten.
Ökenlöparen hör hemma långt söderut. Delar av beståndet är flyttfåglar som drar söderut till vintern. Enstaka fåglar har ändå hittats långt norr om utbredningsområdet, i Norden och på de brittiska öarna.
Exakt varför den här fågeln kom till Öland vet ingen. I SVT:s inslag säger Markus Tallroth på BirdLife Sverige att den kan ha följt med varma luftmassor från Nordafrika och navigerat fel. Det är en trolig förklaring, inte ett säkert svar. Att den har stannat på öländskt alvar är kanske ingen slump: den flacka, öppna marken med låg vegetation liknar de miljöer som arten trivs i.
Hösten är högsäsong för felflugna fåglar, något vi skriver om i fåglar i oktober och höstflytten i Sverige.
Enligt Raritetskatalogen hos BirdLife Sverige har ökenlöpare hittats tre gånger tidigare i Sverige:
| År | Datum | Plats | Kommentar |
|---|---|---|---|
| 1905 | 26 oktober | Rörö, Bohuslän | Skjuten |
| 1933 | 16 oktober | Ängelholm, Skåne | Skjuten |
| 1942 | 4–5 september | Ottenby, Öland | – |
Det betyder att det är 84 år sedan arten senast sågs i Sverige. Två av de tidiga fynden är skjutna fåglar, som det var vanligt att dokumentera rariteter på den tiden. Fler stora svenska raritetsfynd har vi samlat i spektakulära raritetsfynd i Sverige.
När tusentals människor vill se samma fågel på liten yta blir hänsyn avgörande, både för fågeln och för dem som bor och brukar marken.
Våra allmänna råd finns i etikregler för fågelskådning. Vill du läsa mer om hur rariteter granskas finns vår raritetssida.
Öland är en av Sveriges bästa platser för flyttfåglar och rariteter, och det var på Ottenby den förra svenska ökenlöparen sågs 1942. På södra Öland finns också Stora alvaret, och på norra Öland ligger också Neptuni åkrar. Fler platser i länet hittar du under Kalmar län.
Finns ökenlöparen kvar på Öland? Den rapporterades vid Hagelstad på norra Öland till och med måndagen den 5 oktober 2026. Rariteter kan försvinna över en natt, så kolla de senaste rapporterna på Artportalen innan du åker.
Hur många gånger har ökenlöpare setts i Sverige? Fyra gånger: 1905 på Rörö i Bohuslän, 1933 i Ängelholm, 1942 på Ottenby och nu 2026 vid Hagelstad. Årets fynd ska granskas av Raritetskommittén.
Var lever ökenlöparen normalt? På Kanarieöarna och Kap Verde, i Nordafrika och i sydvästra Asien, i torra och öppna halvökenmiljöer.
Är ökenlöparen hotad? Nej. Arten klassas som livskraftig (LC) av IUCN. Den är bara mycket ovanlig i Norden.
Källor: SVT Nyheter Småland, 5 oktober 2026; Raritetskatalogen, BirdLife Sverige; fyndrapporter från Artportalen (SLU Artdatabanken); BirdLife International DataZone. Bild: Frank Vassen / Wikimedia Commons,_%22El_Jable%22_Plains,Lanzarote(33879331346).jpg), licens CC BY 2.0.
Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.