Spektakulära raritetsfynd i Sverige — arter som sällan når oss

Varje år dyker fåglar upp i Sverige som hör hemma tusentals kilometer härifrån. Fynden av de ovanligaste arterna prövas av Raritetskommittén (RK), som drivs av Sveriges ornitologiska förening, SOF BirdLife Sverige. Här presenterar vi fem arter som hör till de mest eftertraktade gästerna, med fokus på var de egentligen hör hemma och varför ett fynd i Sverige väcker uppmärksamhet.

Hur granskas ett raritetsfynd?

Ett raritetsfynd räknas inte som godkänt förrän det har granskats. Enligt svenska Wikipedia bildades Raritetskommittén i början av 1970-talet och arbetar tillsammans med AERC, de europeiska raritetskommittéernas samarbetsorgan. Kommittén sammanträder två gånger per år. Varje ledamot bildar sig först en egen uppfattning om varje rapporterad observation. För ett godkännande krävs en god skriftlig beskrivning av fågeln. Foton och ljudinspelningar hjälper, och rapportörens erfarenhet och artkännedom vägs också in. Godkända fynd publiceras i SOF:s tidskrift Vår Fågelvärld. Regionala raritetskommittéer (Rrk) granskar först fynden inom sina områden. Mer om hur vi presenterar fynd hittar du på vår raritetssida.

Fem sällsynta gäster

1. Amurfalk, Falco amurensis

Amurfalken är en liten falk som enligt svenska Wikipedia häckar i sydöstra Sibirien och norra Kina. Vinterkvarteren ligger i södra Afrika, och flyttvägen går över Indiska oceanen. Det gör att en amurfalk i Europa är långt från sin vanliga rutt. Arten är 26 till 30 centimeter lång och har ett vingspann på 63 till 71 centimeter.

2. Stäpphök, Circus macrourus

Stäpphöken häckar enligt svenska Wikipedia i södra delarna av östra Europa och i Centralasien och övervintrar framför allt i Indien och Sydostasien. Den fullt utfärgade hanen är mestadels ljusgrå med kraftig kontrast mot de svarta handpennorna. Den svarta vingspetsen får en kilform eftersom den första handpennan är ljus. Arten är 40 till 50 centimeter lång med ett vingspann på 97 till 118 centimeter, och beskrivs som en sällsynt gäst i västra Europa.

3. Tundrapiplärka, Anthus gustavi

Tundrapiplärkan häckar enligt svenska Wikipedia på den sibiriska tundran och övervintrar i Sydostasien, bland annat på Borneo och Filippinerna. I Västeuropa är den en mycket sällsynt gäst som främst uppträder i september och oktober. Den är bara 14 till 15 centimeter lång och svår att bestämma utanför häckningsområdet, eftersom den ofta tiger och håller sig gömd på marken. Just det gör varje bekräftat fynd till en prestation för den som hittar den.

4. Stäppörn, Aquila nipalensis

Stäppörnen är en stor rovfågel på 62 till 74 centimeter med ett vingspann på 165 till 190 centimeter. Den västliga underarten häckar från östra Ukraina och europeiska Ryssland österut mot Balkasjön, och arten övervintrar i södra Asien och Afrika. Enligt svenska Wikipedia är den en sällsynt men nästan årlig gäst i Sverige, framför allt i Skåne och på Öland. Under flyttningen undviker den öppet vatten, så fåglarna samlas vid landbryggor, vilket förklarar varför Skåne och Öland är bästa platserna.

5. Blåhake, Luscinia svecica

Blåhaken är ingen raritet i strikt mening, men den visar skillnaden mellan sällsynt och ovanlig. Enligt svenska Wikipedia häckar den i Norden från Lappland söderut längs fjällen till Jämtland, och övervintrar i norra Afrika och södra Asien. Hanen känns igen på den blå strupen. Arten bedöms som livskraftig av IUCN, men ett möte med den på fjället är ändå något särskilt.

Så hittar du aktuella raritetsfynd

• Artportalen: sök på art eller område för rapporterade fynd.
• Fågelkartans raritetssida /raritet/: senaste fynd av rödlistade arter.
• SOF BirdLife: godkända raritetsfynd publiceras i medlemstidningen Vår Fågelvärld.
• Regionala fågelföreningar: många driver egna fyndlistor och larmkanaler.

Raritetssystemet i korthet

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan raritet och sällsynt fågel? "Raritet" syftar på arter som granskas av Raritetskommittén, alltså de allra ovanligaste. "Sällsynt fågel" är ett bredare begrepp. En art kan vara sällsynt i ett landskap utan att vara raritet nationellt.

Hur snabbt sprids information om raritetsfynd? Ofta mycket snabbt via sociala medier, Artportalen och fågelskådarnas egna nätverk.

Kan vem som helst rapportera ett raritetsfynd? Ja, rapportera på Artportalen och bifoga foto och en tydlig beskrivning. Fynd av de ovanligaste arterna går sedan vidare till granskning.

Källor

• Wikipedia (sv). Raritetskommittén. sv.wikipedia.org/wiki/Raritetskommittén
• Wikipedia (sv). Amurfalk. sv.wikipedia.org/wiki/Amurfalk
• Wikipedia (sv). Stäpphök. sv.wikipedia.org/wiki/Stäpphök
• Wikipedia (sv). Tundrapiplärka. sv.wikipedia.org/wiki/Tundrapiplärka
• Wikipedia (sv). Stäppörn. sv.wikipedia.org/wiki/Stäppörn
• Wikipedia (sv). Blåhake. sv.wikipedia.org/wiki/Blåhake
• SOF BirdLife Sverige. birdlife.se

Mer från bloggen (Raritetsfynd)

• Grågam vid Örsundsbro — uppmärksammat raritetsfynd i Uppland
• Ökenlöpare på Öland — första svenska fyndet på 84 år
• Dvärgrördrom på Getterön — första fyndet på 19 år

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.