Rapportera fynd i Artportalen — steg-för-steg-guide

Fågelkartan-redaktionen · publicerad 2026-05-01 · 8 min läsning

Rapportera fynd i Artportalen — steg-för-steg-guide

Rapportera fynd i Artportalen — steg-för-steg för webb och app. Vad du ska ange, hur data används av Naturvårdsverket och kopplingen till Fågelkartan.

Medborgarforskning, det vill säga att privatpersoner samlar in data åt vetenskapen, är en viktig datakälla i biologin. Sverige har en lång tradition på området. Svensk Fågeltaxering vid Lunds universitet har till exempel genomfört häckfågeltaxeringar sedan 1969 och införde ett nät av 724 fasta standardrutter 1996 (Svensk Fågeltaxering). Artportalen startade i juni 2000 (SLU Artdatabanken). Dina fynd ingår i en datamängd som forskare och myndigheter använder aktivt.

Varje observation du rapporterar i Artportalen hamnar i en stor, öppen databas som används i naturvård och forskning. Artportalen är inte bara en digital dagbok. SLU Artdatabanken beskriver systemet som ett viktigt verktyg för naturvård och en källa till kunskap som redan i dag leder till riktade naturvårdsinsatser. Att rapportera är en av de mest konkreta sakerna du kan göra som fågelskådare. Den här guiden visar hur du gör, steg för steg.

Medborgarforskning, det vill säga att privatpersoner samlar in data åt vetenskapen, är en viktig datakälla i biologin. Sverige har en lång tradition på området. Svensk Fågeltaxering vid Lunds universitet har till exempel genomfört häckfågeltaxeringar sedan 1969 och införde ett nät av 724 fasta standardrutter 1996 (Svensk Fågeltaxering). Artportalen startade i juni 2000 (SLU Artdatabanken). Dina fynd ingår i en datamängd som forskare och myndigheter använder aktivt.

Vad är Artportalen?

Artportalen är ett system för rapportering och sökning av artobservationer i Sverige. Det omfattar växter, djur och svampar och används av myndigheter, forskare, organisationer, företag och privatpersoner. Systemet drivs av SLU Artdatabanken i samarbete med Artportalsrådet, där bland andra Sveriges ornitologiska förening, länsstyrelserna, kommunerna och Naturskyddsföreningen ingår, och det finansieras till stor del av Naturvårdsverket (SLU Artdatabanken).

SLU Miljöanalys anger att databasen innehåller över 100 miljoner fynd av olika organismer. Uppgifterna används av bland annat:

SLU Artdatabanken uppger att information från Artportalen om känsliga arter har gjort att flera vindkraftsanläggningar, vägbyggen och avverkningar kunnat anpassas eller ibland stoppas för att undvika negativ påverkan på arterna. En observation som du rapporterar kan alltså komma att ligga till grund för ett beslut.

Skapa ett konto

För att rapportera behöver du ett konto. Det gör du via Artportalens inloggning, och samma konto gäller i SLU Artdatabankens övriga webbtjänster. Så här går du tillväga:

  1. Gå till artportalen.se och välj att skapa ett konto.
  2. Fyll i dina uppgifter och bekräfta e-postadressen via det mejl som skickas.
  3. Logga in och kontrollera din profil.

Samma konto fungerar i Artportalen och i Artportalen mobil.

Rapportera via webben, steg för steg

Webbformuläret på artportalen.se är avsett för dig som vill lära dig mer om arter eller redan är kunnig. SLU Artdatabanken rekommenderar det för den som vill upptäcka alla funktioner. Formuläret är anpassat för datorskärm och passar bra när du rapporterar i efterhand från fältanteckningar.

  1. Logga in på artportalen.se.
  2. Välj Rapportera i menyn, sedan Rapportformulär och därefter Fynd.
  3. Sök fram arten och bekräfta rätt art.
  4. Ange datum för observationen.
  5. Ange plats. Du kan markera en punkt på kartan med knappnålsikonen och fylla i fyndplatsnamn och noggrannhet. Det är bra att vara så exakt som möjligt, men enligt SLU Artdatabanken är det viktigare att ett fynd rapporteras med osäkra koordinater än att det inte rapporteras alls.
  6. Ange antal individer och, om du vet det, kön och ålder.
  7. Välj aktivitet, till exempel sjungande eller häckande. Observera att häckningskriterier i aktivitetsfältet kan göra att skyddet för känsliga arter aktiveras.
  8. Lägg till en kommentar om beteende, biotop eller osäkerhet i bestämningen.
  9. Bifoga gärna en bild. SLU Artdatabanken skriver att en bild gör fyndet mer användbart i naturvården.
  10. Spara och kontrollera att fyndet visas som det ska i din lista.

Rapportera i mobilen

En del av Artportalens funktioner har flyttat till Artportalen mobil, som är anpassad för användning i fält. Där fångas din position upp automatiskt av mobilens GPS, eller direkt från bilden. SLU Artdatabanken rekommenderar de mobila tjänsterna för den som rapporterar sällan eller är van rapportör och vill rapportera från fältet.

Det finns också en app som en privatperson byggt mot SLU:s API:er och som kopplar mot Artportalen: Seglaren, som fungerar för Android och används för att rapportera fåglar. SLU Artdatabanken kan inte ta emot rapporter via mejl eller telefon, så rapportera alltid direkt i Artportalen.

För den som har många fynd att rapportera på en gång finns en Excelimport med färdiga mallar.

Ett enkelt arbetssätt är att fotografera fågeln i fält och rapportera på kvällen på webben. Då hinner du kontrollera bestämningen i lugn och ro.

Vad ska jag ange?

Formuläret frågar efter art, datum, plats och antal. Utöver det kan du lägga till uppgifter som gör fyndet mer användbart:

Fyll i så många fält du kan. Ju mer information fyndet innehåller, desto mer användbart är det för den som senare söker i databasen.

Kvalitetssäkring: vad händer med din observation?

Verifieringen i Artportalen sker på tre nivåer. Första nivån är rapportören själv, och en grundprincip är att du ansvarar för kvaliteten på dina fynd. För vissa organismgrupper finns automatiska kontroller som varnar när ett fynd rapporteras utanför det kända utbredningsområdet. Andra nivån är att andra kunniga användare kan kommentera fynd som visas offentligt. Tredje nivån är att utsedda experter granskar utvalda fynd i efterhand (SLU Artdatabanken).

Sällsynta fågelarter bedöms av BirdLife Sveriges raritetskommitté (Rk). Vilka arter som ska bedömas framgår av dokumentet Förteckning över Sveriges fågeltaxa. När du vill rapportera en sällsynt fågel använder du Artportalen. Som inloggad användare har du där tillgång till rapportformulär och kan ladda upp bilder eller inspelningar. Den regionala rapportkommittén (Rrk) granskar och kommenterar rapporten först, och därefter går bedömningen vidare till Rk (BirdLife Sverige). Rk bedömer rapporterna vid två möten per år.

Rk:s uppdrag är att kvalitetssäkra fynd av nationellt sällsynta eller svårbestämda taxa. Raritetskommittén bildades i början av 1970-talet efter brittisk förebild. När du rapporterar en raritet bör du beskriva fågeln så utförligt som möjligt med egna ord och förklara hur du uteslutit förväxlingsarter.

Vad ska jag rapportera?

En vanlig fråga bland nybörjare är om man ska rapportera hussvalan vid garaget eller koltrasten i trädgården. Svaret är ja. SLU Artdatabanken skriver att många observationer av både vanliga och ovanliga arter gör det lättare att sätta in direkta naturvårdsinsatser och att upptäcka framtida hot genom att analysera förändringar över tid. Serier av vanliga observationer är alltså värdefulla.

Rapportera gärna:

Tips för bättre observationer

Noggranna koordinater

SLU Artdatabanken skriver att du ska sträva efter så noggranna koordinater som möjligt. Kraven på noggrannhet minskar med artens förmåga att förflytta sig. Ställ in GPS i appen eller klicka på rätt punkt på kartan i webbformuläret.

Fotografera om det går

En bild gör fyndet mer användbart och möjliggör granskning i efterhand. Ladda upp den direkt i rapporten. En suddig mobilbild är bättre än ingen bild, särskilt om fyndet är ovanligt.

Ange osäkerhet

Om du inte är säker på bestämningen kan du markera rutan Osäker artbestämning till höger om artnamnsfältet och skriva en kommentar om att du vill ha hjälp. Artdatabanken skriver att den bästa principen är att bara rapportera fynd där du är säker, men att möjligheten finns. Ett fynd som markerats osäkert visas med frågetecken efter artnamnet och ingår inte i listor. Skicka helst med en bild.

Känsliga arter

Fynd av skyddsklassade arter döljs automatiskt för allmänheten, liksom fynd som du själv valt att dölja. De dolda uppgifterna visas bara för behöriga personer. Uppgifter som rapporteras in räknas som offentliga handlingar, om de inte omfattas av sekretess (SLU Artdatabanken).

Från Artportalen till Fågelkartan

Fågelkartan visar observationer från SLU Artdatabankens Species Observation System, där Artportalens fynd ingår. Vi belastar inte SLU:s tjänst i onödan. Besökare läser en delad cache som fylls på schemalagda tider, och därför syns ett nyrapporterat fynd inte direkt, utan med viss fördröjning.

Artportalen är källan och Fågelkartan är ett komplement som visar samma data i kartform. Rapportera alltid till Artportalen. Det är dit data hör hemma, och därifrån kommer nyttan för naturvården.

Utforska på Fågelkartan

Se hur observationer visualiseras i kartformat på Fågelkartan. Välj en art, ett landskap eller en tidsperiod och utforska vad skådare runt om i Sverige har rapporterat.

Källor

Mer från bloggen (Fågelkunskap)

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.