Rödlistade fåglar i Sverige 2025: vilka är hotade och varför?

Den svenska rödlistan sammanställs av SLU Artdatabanken. Den senaste utgåvan, Rödlista 2025, presenterades i mars 2026. Totalt står 121 fågelarter i någon av kategorierna utdöd, akut hotad, starkt hotad, sårbar eller nära hotad, och 62 av dem räknas som hotade (CR, EN och VU). Uppdateringen innebar att flera arter fick ändrad status. Fjällgåsen klassas nu som starkt hotad, en kategori lindrigare än i förra rödlistan, medan backsvalan, fältpiplärkan och enkelbeckasinen hamnade i en allvarligare kategori än tidigare.

Den här artikeln går igenom vad kategorierna betyder, vilka arter som är värst drabbade och vad Artdatabankens underlag pekar ut som orsaker. Fler arter finns i vår översikt hotade fåglar i Sverige.

Vad betyder rödlistekategorierna?

Rödlistan delar in arter i kategorier efter hur stor risken är att de försvinner från Sverige. Bedömningen görs enligt kriterier som utvecklats av IUCN men tillämpas på den svenska populationen. Som hotade räknas CR, EN och VU. Nära hotad (NT) och nationellt utdöd (RE) räknas som rödlistade men inte som hotade. Översikt:

Eftersom bedömningen avser den svenska populationen kan en art vara livskraftig globalt men ändå rödlistad i Sverige.

Fjällgås och ängshök: små bestånd, starkt hotade

Fjällgås och ängshök klassas båda som Starkt hotad (EN) i Rödlista 2025, och båda har mycket små svenska bestånd.

Fjällgås (Anser erythropus) har i Rödlista 2025 fått en lindrigare klassning, Starkt hotad (EN) i stället för Akut hotad (CR). Beståndet, som skattas till 70 (52–88) reproduktiva individer, har vuxit sedan mitten av 2010-talet. Huvuddelen av beståndet finns i Arjeplogsfjällen, och bevarandeåtgärder har pågått sedan 1981. Sedan 2020 sätts fåglar ut i Gällivare fjällvärld, med målet att arten ska sprida sig vidare i fjällkedjan. En stor del av de könsmogna fåglarna väljer att inte häcka. Läs mer i vår artikel om fjällgåsen, en av Sveriges mest hotade fåglar.

Ängshök (Circus pygargus) klassas som Starkt hotad (EN). Under 2000-talet har arten flyttat över till odlade vallar och åkrar, där den förut höll till på alvarmark och agmyrar. Huvuddelen av beståndet finns på Öland, med mindre förekomster på Gotland och i Östergötland, Västmanland och Uppland. Antalet reproduktiva individer skattas till 154 (120–188) och populationen är ökande.

Ejder, storspov och ortolansparv: kraftiga nedgångar

Arterna i det här avsnittet har minskat kraftigt.

Ejder (Somateria mollissima) klassas fortsatt som Starkt hotad (EN). Den häckar längs kusten från Bohuslän till Norrbotten, och minskningen under de senaste 24 åren uppskattas till 52,5 procent (40–65). Enligt Sveriges fåglar 2022 var minskningen 65 procent mellan 2002 och 2021. Artdatabanken räknar med bland annat försämrad reproduktion som orsak.

Storspov (Numenius arquata) finns på öppna myrar, ängar, hedar och jordbruksmark i större delen av Sverige, men inte i fjällen och fjällnära områden. Beståndet skattades till minst 22 000 par 1993 och uppgår i dag till omkring 6 700 par, och klassen är fortsatt Starkt hotad (EN). Som orsaker anges bland annat nedläggning av jordbruk i Norrland, övergång till höstsådda grödor och tidigare vallskörd, samt predation från kråka, korp och räv.

Ortolansparv (Emberiza hortulana) är en sommargäst som klassas som Akut hotad (CR). Antalet reproduktiva individer skattas till 1 080 (640–1 580), och minskningstakten uppskattas till 70 procent (50–90) de senaste tio åren. Arten har i stort sett försvunnit från jordbrukslandskapet i södra och mellersta Sverige, och tyngdpunkten ligger i dag i mellersta och norra Norrlands kustland, där markberedda hyggen blivit en allt viktigare häckningsmiljö. Enligt Sveriges fåglar 2022 minskade beståndet med 85 procent mellan 2002 och 2021. Artdatabanken pekar ut jordbrukslandskapets omvandling mot stora, intensivt odlade och täckdikade fält med färre åkerholmar och småbiotoper, och förmodligen viss fortsatt jakt i Medelhavsregionen.

Fåglar på fuktiga marker och sandmarker

Enkelbeckasin (Gallinago gallinago) häckar på strandängar, starrmader, myrar och sjöstränder över hela landet, upp till fjällens videregion. I Rödlista 2025 ändrades den från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Minskningen uppskattas till 17,5 procent (10–25) de senaste 15 åren, och takten bedöms ligga nära gränsvärdet för Sårbar.

Fältpiplärka (Anthus campestris) häckar på sandhedar och i sanddynsområden nära kusten. I Rödlista 2025 ändrades den från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). I mitten av 2020-talet är den en av Sveriges allra mest sällsynta häckfåglar, med ett fåtal par i östra Skåne. Antalet reproduktiva individer skattas till 20 (18–30). År 2020 räknades 31 revir, och 2025 bara 9 revir, varav endast 4 med häckning. Minskningen de senaste tio åren uppskattas till 50 procent (40–60).

Brushane (Calidris pugnax) häckar på starrmyrar och längs sjöstränder från norra Dalarna och norrut. Den har i stort sett försvunnit från södra och mellersta Sverige, och i mitten av 2020-talet finns bara små bestånd, 10–20 par, på Öland och Gotland. Arten klassas som Sårbar (VU), antalet reproduktiva individer skattas till 18 000 (12 700–24 000) och minskningen de senaste 15 åren till 40 procent (30–50). Artdatabanken nämner att händelser under flyttningen eller i övervintringsområdena kan bidra till nedgången.

Fler arter att hålla ögonen på

• Tofsvipa (Vanellus vanellus) klassas fortsatt som Sårbar (VU). Beståndet har minskat under de senaste 50 åren, särskilt tydligt i landets västra delar, och minskningen de senaste 18 åren uppskattas till 45 procent (30–60).
• Bivråk (Pernis apivorus) ändrades i Rödlista 2025 från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Beståndet har minskat långsiktigt sedan mitten av 1900-talet, med tecken på en halvering under 1980-talet. Artdatabanken nämner bland annat skogsavverkning i övervintringsområdet och jakt i Medelhavsområdet och Afrika.
• Backsvala (Riparia riparia) häckar i kolonier i grustäkter samt sand- och lerbrinkar, och klassas i Rödlista 2025 som Starkt hotad (EN) efter att tidigare ha varit Sårbar (VU). Minskningen de senaste 12 åren uppskattas till 60 procent (25–80).

Vad hotar de svenska fåglarna?

Artdatabankens bedömningar av de enskilda arterna pekar på några återkommande orsaker. Det är underlag per art och inte en rangordning av hoten.

Förändrat jordbruk. Ortolansparv och storspov är exempel på arter där Artdatabanken pekar ut jordbrukslandskapets förändring: nedläggning av jordbruk, övergång till höstsådda grödor, tidigare vallskörd och stora, intensivt odlade fält.

Förändrade livsmiljöer. Ängshöken har bytt häckningsmiljö under 2000-talet, och för brushanen anges försämrad habitatkvalitet i södra Sverige. Fältpiplärkan lever på sandhedar och sanddyner nära kusten och har bara ett fåtal par kvar, i östra Skåne.

Predation. För storspoven nämns predation från kråka, korp och räv, och för ejdern pekas försämrad reproduktion ut som en del av förklaringen.

Förhållanden utanför Sverige. För flera flyttfåglar spelar övervintringsområdena och flyttvägarna roll. Bivråken drabbas enligt Artdatabanken av skogsavverkning i övervintringsområdet och av jakt i Medelhavsområdet och Afrika, och för ortolansparven nämns förmodligen viss fortsatt jakt i Medelhavsregionen.

Vad kan du göra?

Som fågelskådare och naturintresserad kan du bidra till att bevara de rödlistade fåglarna.

Rapportera observationer i Artportalen (artportalen.se). Rapporter om rödlistade arter bidrar till kunskapen om hur arterna klarar sig.

Stöd betesmark och ängar. Flera hotade fåglar är beroende av öppna marker. Att stödja lantbrukare som håller betesdjur och engagera sig i lokala naturvårdsorganisationer bidrar konkret.

Minimera störning under häckningstiden. Skogsstyrelsen anger att häckningstiden generellt omfattar 1 april till 31 juli, men den varierar mellan arter och landsdelar. Håll avstånd till kända häckningslokaler för markhäckande fåglar och undvik att gå genom känsliga strandängar och mossar.

Håll dig uppdaterad via Artdatabanken och Artfakta. På artfakta.se finns faktablad för de rödlistade arterna med uppgifter om populationsstorlek, trend, hot och pågående åtgärder.

Källor

• SLU Artdatabanken (2025). Rödlistade arter i Sverige 2025. Artfakta, kriteriedokumentation per art: fjällgås, ängshök, ejder, storspov, ortolansparv, enkelbeckasin, fältpiplärka, brushane, tofsvipa, bivråk, backsvala.
• SLU (2026-03-24). Ny rödlista för Sverige. slu.se
• Wirdheim, A. (red.) (2022). Sveriges fåglar 2022. BirdLife Sverige i samarbete med Svensk Fågeltaxering, Lunds universitet, tabell 1. ISBN 978-91-88124-72-2. PDF
• Skogsstyrelsen. Hänsyn till fåglar (häckningstid). skogsstyrelsen.se (läst 2026-10-15)

Mer från bloggen (Trädgård & natur)

• Nattflyttning hos fåglar — guide till nocmig och höra fåglar flytta
• Fågelholkar — rätt holke för rätt fågel, storlek och placering
• Varför hackar fåglar på fönsterrutan?
• Mata fåglar på sommaren — bra eller dåligt?
• Fåglar som flyger in i fönster — så förhindrar du det

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.