Rödlistade fåglar i Sverige 2025: vilka är hotade och varför?

Den svenska rödlistan, som sammanställs av Artdatabanken vid SLU, uppdaterades 2025 med ny bedömning av landets alla kärlväxter, ryggradsdjur och många ryggradslösa arter. För fåglarnas del innebar uppdateringen att flera arter fick ändrad status — några förbättrades tack vare riktade naturvårdsinsatser, medan andra fortsatte att backa till följd av förändrad markanvändning och ett varmare klimat. Totalt är drygt 100 fågelarter i Sverige i dag rödlistade, från kategorin Nära hotad (NT) upp till Akut hotad (CR).

Den här artikeln går igenom vad kategorierna betyder, vilka arter som är värst drabbade och vad som driver nedgångarna.

Vad betyder rödlistekategorierna?

Rödlistan delar in hotade arter i fyra kategorier baserat på populationstrend, utbredningsarea och beräknad utdöenderisk. Nedan följer en översikt:

Bedömningarna baseras på IUCN:s globala kriterier, men tillämpas på den svenska populationen. En art kan vara livskraftig globalt men akut hotad i Sverige, och tvärtom.

CR — Akut hotade fåglar i Sverige

CR-kategorin är den allvarligaste och innebär att arten riskerar att försvinna som häckfågel i Sverige om inga åtgärder vidtas.

Fjällgås (Anser erythropus) är en av de mest hotade fåglarna i Europa. Den svenska populationen uppgår till endast 25–30 häckande par, koncentrerade till fjällkedjan i Lappland. Arten har drabbats hårt av jakt längs flyttvägarna i öst och av predation på häckningsplatserna. Riktade skyddsåtgärder, bland annat bevakning av bon och uppfödning i fångenskap med utsättning, pågår men populationen är fortsatt kritiskt liten. Läs mer i vår artikel om fjällgåsen — en av Sveriges mest hotade fåglar.

Ängshök (Circus pygargus) häckar på öppna slåttermarker och sparsamt bevuxna åkrar i södra Sverige. Arten minskar kraftigt i hela Nordvästeuropa till följd av att lämpliga häckningsbiotoper försvinner när jordbruket intensifieras och slåttermarker igen. I Sverige rör det sig om ett fåtal häckande par per år, med stor variation beroende på tillgången till marskmark och lämpliga rovdjursfria häckningsplatser.

EN — Starkt hotade fåglar

Arter i kategorin EN visar kraftig populationsnedgång och har en mycket hög risk för utdöende på nationell nivå om trenden fortsätter.

Ejder (Somateria mollissima) är en av de mest påtagliga förändringarna i 2025 års rödlista. Arten, som tidigare var vanlig längs den svenska kusten, har minskat med mer än 50 procent på tre generationer. Minskade bestånd av blåmussla, den viktigaste födan, i kombination med högt jakttryck i övervintringsoråden och ökad predation av havsörn i skärgården pekas ut som de främsta orsakerna.

Storspov (Numenius arquata) häckar på fuktiga ängar, mossar och betesmarker i hela landet men minskar i snabb takt. I Sverige beräknas beståndet till färre än 10 000 par och fortsätter att minska. Arten är beroende av öppna, extensivt hävdade landskap som idag minskar till följd av igenväxning och rationaliserat jordbruk. Störning under häckningstiden och predation av korp och räv är ytterligare faktorer.

Ortolansparv (Emberiza hortulana) är en sommargäst som häckar på sandiga åkerkanter och hagmarker i Svealand och södra Norrland. Arten har minskat dramatiskt — den svenska populationen är i dag en bråkdel av vad den var på 1970-talet. Intensivt jordbruk med besprutning, bortfall av ogräsrika åkerkanter och förlust av insektbiomassa som föda åt ungarna under uppväxten är de viktigaste förklaringarna.

VU — Sårbara fåglar

Sårbara arter uppfyller minst ett av IUCN:s kriterier för hög utdöenderisk men bedöms ännu inte som starkt hotade.

Enkelbeckasin (Gallinago gallinago) minskar i Sverige i takt med att fuktiga ängar och kärr torrlägges eller växer igen. Arten häckar i hela landet men beståndet har halverats sedan 1990-talet. Framför allt i jordbrukslandskapet är tillbakagången tydlig, och återstående populationer finns i norr, där myrmarker fortfarande är intakta.

Fältpiplärka (Anthus campestris) är en art knuten till öppna, glest bevuxna sandmarker och stäppartade habitat. I Sverige finns den främst längs ostkusten och i inre delar av Svealand. Artens biotop minskar till följd av igenväxning och exploatering av sandmarker, och arten bedöms ha minskat med mer än 30 procent under de senaste 15 åren.

Brushane (Calidris pugnax) häckade tidigare på fuktiga strandängar längs kusten och vid insjöar i hela Sverige. Arten har genomgått en dramatisk tillbakagång och räknas nu i hundratal häckande par, främst i Norrland. Igenväxning av strandängar, dikning av myrmarker och störning under häckningstiden är de sammantagna orsakerna.

NT — Nära hotade fåglar

Nära hotade arter är inte omedelbart utrotningshotade men övervakas noggrant eftersom de riskerar att kliva upp till en allvarligare kategori vid nästa rödlistebedömning.

• Tofsvipa (Vanellus vanellus) — minskar i jordbrukslandskapet till följd av ändrade brukningsmetoder och ökad predation.
• Törnskata (Lanius collurio) — beroende av igenväxningsfria betesmarker och insektsrika miljöer som båda minskar.
• Sånglärka (Alauda arvensis) — fortfarande talrik men med en tydligt nedåtgående trend i intensivt brukad jordbruksbygd.
• Bivråk (Pernis apivorus) — påverkas av minskad tillgång till getingbon och andra insektsbon i kulturlandskapet.
• Backsvala (Riparia riparia) — beroende av sandbranter och lösa strandbankar som är sällsynta i dagens reglerade vattendrag.
• Gulärla (Motacilla flava) — häckar på fuktiga ängar och åkrar men minskar med försvinnande av dessa biotoper.

Vad hotar de svenska fåglarna?

Bakom rödlistans siffror finns ett antal strukturella drivkrafter som förklarar varför så många fågelarter minskar.

Habitatförlust är det enskilt största hotet. Fuktiga ängar, sandmarker, betesmarker och strandängar har minskat dramatiskt under 1900-talet till följd av dikning, exploatering och igenväxning. Många rödlistade fåglar är specialister som inte klarar sig i enformiga monokulturer eller tät skog.

Intensivt jordbruk innebär tidig och tätt genomförd slåtter, ökad användning av bekämpningsmedel och bortfall av blommande åkerkanter. Resultatet är en kraftig minskning av insekter — som utgör basen i födonätet för en stor del av fåglarna — och förlust av häckningsplatser i öppna landskap.

Klimatförändringar påverkar fåglarna på flera sätt: förändrade fenologiska mönster innebär att insektstoppen inträffar tidigare och inte längre sammanfaller med när ungar är som mest hungriga. Varmare hav förändrar strömmarna och minskar tillgången på fisk för sjöfåglar. Arktiska häckfåglar förlorar habitatyta allteftersom fjällheden och myren förändras.

Predation har ökat i takt med att rödräv, korp, mink och havsörn expanderat. Markhäckande fåglar är särskilt utsatta och kan lokalt ha häckningsframgång nära noll utan aktiva skyddsåtgärder.

Vad kan du göra?

Som fågelskådare och naturintresserad spelar du en aktiv roll i bevarandet av rödlistade fåglar.

Rapportera observationer i Artportalen (artportalen.se). Varje rapporterad häckningsobservation av en rödlistad art bidrar till den nationella kunskapsbasen och kan utlösa skyddsåtgärder.

Stöd betesmark och ängar. Många hotade fåglar är beroende av extensivt hävdade marker. Att stödja lantbrukare som håller betesdjur, köpa lokalt producerade varor och engagera sig i lokala naturvårdsorganisationer bidrar konkret.

Minimera störning under häckningstiden april–juli. Håll avstånd till kända häckningslokaler för markhäckande fåglar och undvik att gå genom känsliga strandängar och mossar.

Håll dig uppdaterad via Artdatabanken och Artfakta. På artfakta.se finns detaljerade faktablad för samtliga rödlistade arter med uppgifter om populationsstorlek, trend, hot och pågående åtgärder — en ovärderlig resurs för alla som vill förstå mer om de svenska fåglarnas situation.

Mer från bloggen (Trädgård & natur)

• Nattflyttning hos fåglar — guide till nocmig och höra fåglar flytta
• Fågelholkar — rätt holke för rätt fågel, storlek och placering
• Varför hackar fåglar på fönsterrutan?
• Mata fåglar på sommaren — bra eller dåligt?
• Fåglar som flyger in i fönster — så förhindrar du det

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.