Vinterfågelräkningen — hur du deltar och bidrar till naturdata

Fågelkartan-redaktionen · publicerad 2026-05-01 · 7 min läsning

Vinterfågelräkningen — hur du deltar och bidrar till naturdata

Vinterfågelräkning: hur du deltar i BirdLife Sveriges trädgårdsräkning varje januari. Steg-för-steg guide, vanligaste arterna och hur dina data används.

Vinterfåglar inpå knuten startade 2006 och drivs av BirdLife Sverige. Enligt vinterfaglar.se var 2026 räkningens 21:a år. Syftet är enligt BirdLife att väcka intresse för fåglar och ge kunskap om hur fåglarnas livsmiljöer förändras. Under de senaste åren har omkring 20 000 rapporter kommit in varje år, och 2026 var det 19 400 rapporter från hela landet.

En helg i slutet av januari räknar tusentals människor fåglarna vid sina fågelmatningar och rapporterar in dem till BirdLife Sverige. Räkningen heter officiellt Vinterfåglar inpå knuten, förkortat VIK, och kallas ofta vinterfågelräkningen. Den är ett av de enklaste sätten att börja med fågelskådning. Du behöver bara ett fönster mot en fågelmatning och en stund av lugn.

Vad är vinterfågelräkningen?

Vinterfåglar inpå knuten startade 2006 och drivs av BirdLife Sverige. Enligt vinterfaglar.se var 2026 räkningens 21:a år. Syftet är enligt BirdLife att väcka intresse för fåglar och ge kunskap om hur fåglarnas livsmiljöer förändras. Under de senaste åren har omkring 20 000 rapporter kommit in varje år, och 2026 var det 19 400 rapporter från hela landet.

Data har även visat flera förändringar i vinterfåglarnas utbredning. BirdLife skriver att koltrast och nötväcka sedan 2006 har blivit vanligare längre norrut i Sverige under vintern. Rapporteringen sköts i en databas som iGoTerra driver för BirdLife Sveriges räkning.

Lägg märke till att det är en räkning vid fågelmatningar, inte en inventering av hela trädgården eller landskapet. Du rapporterar alltså de fåglar som kommer till din matning.

När äger räkningen rum?

Räkningen genomförs den sista helgen i januari. Enligt vinterfaglar.se pågår räkningen 2027 den 29–31 januari. BirdLife Sveriges egen informationssida anger däremot 29 januari–1 februari 2027. De två sajterna är alltså inte helt överens, så kontrollera datumet på vinterfaglar.se när det närmar sig. Du väljer själv när under räkningsperioden du räknar, så du behöver inte vara hemma hela helgen.

Hur fungerar det i praktiken?

Principen är enkel. Du räknar fåglarna vid din fågelmatning och rapporterar det högsta antalet du ser samtidigt av varje art. BirdLife formulerar det så att du rapporterar högsta antalet du ser samtidigt av samma art.

Det här är det viktigaste att förstå. Du ska alltså inte lägga ihop alla fåglar som passerar under stunden. Ser du först tre talgoxar och därefter fem, rapporterar du fem. Den metoden minskar risken att samma fågel räknas flera gånger när den flyger fram och tillbaka.

Räkna på samma plats under hela stunden. En fågelmatning kan vara ett fågelbord, ett frörör eller talgbollar på balkongen eller i trädgården. Det finns ingen formell nivå på kunskaper som krävs, men rapportera bara arter du är säker på. Är du osäker på en art lönar det sig att vänta tills du har sett den bättre eller kollat i en bestämningsbok eller i Fågelkartans artguider.

Så rapporterar du

Du rapporterar antingen på webben eller i en app. På vinterfaglar.se finns en direktrapport där du loggar in eller registrerar dig, och det finns även en app, Vinterfåglar, i App Store och Google Play. Både BirdLife och vinterfaglar.se varnar för att en annan app har ett liknande namn, så kontrollera att du installerar rätt.

Så här går det till i korthet:

  1. Välj var och när du ska räkna.
  2. Räkna högsta antalet av varje art som syns samtidigt.
  3. Gå till vinterfaglar.se eller öppna appen och ange arterna och antalen.
  4. Skicka in rapporten.

Så gick det 2026

Talgoxen var vanligaste gäst vid fågelmatningarna, vilket den är varje år. Koltrasten gjorde en rekordnotering med 76 333 rapporterade individer, det högsta antalet i räkningens historia, och vinterfaglar.se kopplar det till en mild höst. Blåmes och pilfink låg högt. Enligt samma sida ökade domherre, steglits och stjärtmes, medan sidensvans och björktrast minskade. Grönfinken är fortsatt bekymmersam. Gråsparven visar en svag återhämtning och gulsparven ökade något.

Vad du troligen kommer att se

BirdLife skriver att talgoxe, blåmes och pilfink är de tre vanligaste arterna i räkningen, och att listan därefter varierar från år till år. Enligt 2023 års slutrapport från BirdLife Sverige såg topp tio ut så här, med föregående års placering inom parentes: talgoxe (1), blåmes (2), pilfink (4), domherre (5), koltrast (7), skata (8), grönfink (11), gulsparv (9), kaja (10) och gråsparv (12).

Slutrapporten för 2023 noterar också att kajan har minskat tydligt fyra år i rad utan att någon förklaring finns, och att nötväckan är den art som har spridit sig snabbast norrut under räkningens år. I Norrbotten fanns den vid 1 procent av fågelmatningarna de första åren och vid 28 procent 2023.

Får du besök av en flock med okända småfåglar i björk eller al kan det vara gråsiska, grönsiska eller bergfink, som vissa år är mycket talrika och andra år fåtaliga. Sådana arter kallas invasionsarter, eftersom antalet skiftar så mycket mellan åren.

Vad data används till

BirdLife Sverige använder rapporterna för att följa hur vinterfåglarna anpassar sig till ett förändrat klimat. Slutrapporten för 2023 beskriver bland annat följande.

Grönfinken har minskat kraftigt sedan en sjukdom som kallas gulknopp, orsakad av en parasit i fåglarnas svalg, upptäcktes 2008. Sedan 2008 har det svenska grönfinksbeståndet minskat med två tredjedelar, men räkningen tyder på att nedgången har planat ut. Pilfinken visar en svag men tydlig tillbakagång de senaste åren, och det syns också i Svensk fågeltaxerings vinterrutter. Domherren hade de högsta genomsnittsantalen hittills, men det är osäkert om det beror på att arten ökar eller på inflöde österifrån vissa vintrar.

Du kan följa din egen plats över åren och jämföra den med riksbilden. Enligt BirdLife Sverige ger fint vinterväder fler deltagare än grått och trist väder, så antalet rapporter speglar inte bara fåglarna.

Förbered fågelbordet

Det kan ta tid innan fåglarna hittar en ny matplats, så sätt gärna upp fågelbordet i god tid före räkningen. Fåglar som vant sig vid en plats återvänder oftare. Läs mer om rätt mat och matare för vintern och om att välja rätt fågelmatare.

Bekanta dig också med de vanligaste arterna i förväg. Fågelkartans guide till vinterfåglar i Sverige beskriver dem, och BirdLife har dessutom bingokort och krysslistor på birdlife.se/krysslistor som går att använda när som helst, inte bara under räkningen.

Skolor och familjer

Räkningen passar bra som familjeaktivitet. BirdLife Sverige och Naturlänken ordnar dessutom en skoltävling för skolor och förskolor över hela landet, parallellt med räkningen. Det finns inget krav på att delta i själva rapporteringen för att vara med i tävlingen, enligt Naturlänken. Detaljerna finns på naturlanken.birdlife.se.

Andra sätt att bidra

Utöver vinterfågelräkningen kan du rapportera dina fågelfynd i Artportalen när som helst på året. Det är en annan väg för observationer än den organiserade räkningen vid fågelmatningar, och de två användningarna kompletterar varandra.

Vanliga frågor

Måste jag räkna alla dagarna? Nej, du väljer själv när under räkningsperioden du räknar.

Hur räknar jag om en flock kommer och går? Notera det högsta antalet du ser samtidigt. Ser du först tre domherrar och sedan fem, rapporterar du fem.

Vad gör jag om jag inte är säker på arten? Rapportera bara de arter du är säker på, och ta gärna hjälp av en bestämningsbok.

Kan barn delta? Ja, räkningen passar bra som familjeaktivitet, och skolor och förskolor kan delta i tävlingen.

Utforska på Fågelkartan

Vill du se vilka vinterfåglar som rapporteras i din region just nu? Kolla aktuella observationer på kartan och filtrera på vintermånaderna december–februari. Läs mer om vinterfåglarna i Sverige — arterna, beteendena och var du hittar dem för en djupare introduktion till årstiden.

Källor

Mer från bloggen (Fågelkunskap)

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.