Havsörnen är Sveriges största rovfågel med ett vingspann på upp till 245 cm. Beståndet kraschade i början av 1970-talet, när antalet par vid Östersjökusten nästan hade halverats från 1950-talets drygt 100, men uppgår nu till omkring 900 par — en av våra tydligaste naturvårdsframgångar.
Fakta om havsörnen
Havsörnen (Haliaeetus albicilla) är Sveriges största rovfågel. Den är mycket stor, med långa, breda vingar, och honan är oftast tydligt större än hanen. Äldre fåglar har ljust huvud och gul näbb, medan unga har svart näbb och mörkt huvud.
| Faktum | Värde |
|---|---|
| Vingspann | 195–245 cm |
| Vikt | 4–7 kg (honor störst) |
| Livslängd | Sveriges äldsta kända vilda havsörn blev 36 år |
| Föda | Fisk, fågel, däggdjur (ofta kadaver) |
| Häckningstid | Ägg från slutet av februari till början av april vid ostkusten, ungar flygga oftast i mitten av juli (augusti i Lappland) |
| Svenska populationen | Cirka 900 par (2018), livskraftig (LC) i Rödlista 2025 |
Var ser man havsörn i Sverige?
Havsörnen häckar vid kuster och sjöar i stora delar av landet, men tätheten varierar kraftigt. Här är fem regioner att börja med:
- Sydöstra skärgården (Blekinge/Kalmar) — en del av Östersjökusten där arten häckar nästan sammanhängande. Här går det att leta efter havsörn längs kusten året runt.
- Vättern och Omberg, Östergötland — Östergötlands fågellokaler ligger vid ett av landets stora sjösystem. Havsörnen häckar vid sötvatten i Syd- och Mellansverige, och bona ligger nästan alltid i träd, oftast tall.
- Siljan, Dalarna — Dalarna ligger vid gränsen för de sötvattensbestånd som häckar i Syd- och Mellansverige, från Skåne till Dalarna och Hälsingland. Sjöarna i Siljanstrakten är ett ställe att leta efter örn.
- Gotland och Gotska Sandön — Gotland ligger inom det kustområde där havsörnen häckar, från Blekinge, Öland och Gotland och norrut.
- Norrbotten, Luleå-trakten — Östersjökustens häckande havsörnar är i huvudsak stannfåglar, så de går att se här även vintertid, och i Lappland häckar dessutom fåglar som flyttar söderut på hösten.
Havsörnens comeback
Havsörnens historia i Sverige är en berättelse om dramatisk nedgång och imponerande återhämtning. Havsörnen häckade för 200 år sedan över hela Sverige, med tätast bestånd vid kusterna och de större sjöarna. Under 1800-talet och början av 1900-talet drog intensiv förföljelse ned beståndet, och när arten fredades 1924 återstod bara omkring 35–40 par vid ostkusten, ett fåtal vid insjöar och några i Lappland.
Nästa slag kom från 1950-talet, då stigande halter av DDT och PCB i Östersjön försämrade fortplantningen. Vid 1970-talets början producerade paren knappt en femtedel av det vanliga antalet ungar, och antalet par vid Östersjökusten hade nästan halverats jämfört med 1950-talets drygt 100.
Metylkvicksilver, DDT och PCB förbjöds under 1960- och 70-talen, och med intensiva skydds- och stödåtgärder, bland annat stödutfodring sedan början av 1970-talet, stoppades minskningen. Fortplantningen började förbättras under 1980-talet, mer än tio år efter DDT-förbudet. Sveriges fåglar 2022 skattar beståndet till omkring 900 par (2018), en ökning med 674 procent på 20 år.
Hur känner man igen havsörnen?
Havsörnen i siluett är omöjlig att ta fel på om man vet vad man letar efter:
- Vingform — långa, breda vingar med tydligt fingrade spetsar
- Stjärt — ganska kort och något kilformad, övervägande vit på äldre fåglar (4–5 år och mer), övervägande mörk på unga
- Huvud — relativt lång hals och mycket kraftig näbb, som är gul hos äldre och svart hos unga fåglar
- Färg — äldre fåglar har ljust huvud, unga har mörkt huvud
Förväxling med kungsörn förekommer. Kungsörnen är något mindre, och unga kungsörnar har ljusa vingfält och en vit stjärt med mörkt band längst ut, medan gamla fåglar är mörka med ett ljust nackdok.
Se också artguiden för havsörn på Fågelkartan med observationsdata och kartor.
Havsörnens föda
Havsörnen söker sin föda i första hand vid vatten, och födan varierar med plats och årstid. Vid Östersjökusten är fisk och fågel ungefär lika viktiga på sommaren, medan fågel och kadaver väger tyngst på vintern.
Födotillgången begränsar havsörnen i Lappland, där den yngre ungen dör av näringsbrist i hälften av de bon som har två kläckta ungar. Vid kusten och de flesta sjöar i södra och mellersta Sverige är det ovanligt, och föräldrarna klarar ofta att föda upp tre ungar.
Frågor och svar om havsörn
Var kan man se havsörn i Sverige?
Havsörnen häckar längs Östersjökusten från Blekinge, Öland och Gotland upp till Norrbotten, och dessutom vid sjöar i Syd- och Mellansverige från Skåne till Dalarna och Hälsingland. Vänern är den västligaste av de stora sjöarna där arten häckar. Kustens häckfåglar är i huvudsak stannfåglar, så kusten fungerar även vintertid, då fåglar från Lappland, Finland och Ryssland dessutom syns i södra och mellersta Sverige.
Hur stort vingspann har havsörnen?
Havsörnen har ett vingspann på 195–245 cm och väger normalt 4–7 kg. Honan är oftast tydligt större än hanen. Det gör havsörnen till Sveriges största rovfågel, eftersom kungsörnen är den näst största.
Vad äter havsörnen?
Havsörnen är en mångsidig jägare som rättar sig efter vad som finns att tillgå. Vid Östersjökusten består sommarfödan i genomsnitt av omkring 54 procent fisk och 42 procent fågel, räknat i vikt. På vintern väger fågel tyngst, omkring 61 procent, medan däggdjur, ofta kadaver, svarar för omkring 36 procent. I Lappland är kadaver av större däggdjur, främst ren, den viktigaste födan på vårvintern.
Hur skiljer man havsörn från kungsörn?
Havsörnen har långa, breda vingar med tydligt fingrade spetsar, en ganska kort och något kilformad stjärt, lång hals och mycket kraftig näbb. Vuxna fåglar har ljust huvud, gul näbb och övervägande vit stjärt. Unga kungsörnar känns igen på ljusa vingfält och en stjärt som är vit med ett brett mörkt band längst ut, medan gamla kungsörnar är genomgående mörka med ett gulaktigt nackdok. Kungsörnen är något mindre, med ett vingspann på 190–225 cm.
Hur många havsörnar finns det i Sverige?
Sveriges fåglar 2022 skattar beståndet till omkring 900 par (2018), och Rödlista 2025 räknar med omkring 2 800 reproduktiva individer. I början av 1970-talet hade antalet par vid Östersjökusten nästan halverats från 1950-talets drygt 100, främst på grund av miljögifter som DDT och PCB. Arten har sedan återhämtat sig tack vare förbud mot gifterna, fredning och stödutfodring, och bedöms nu som livskraftig (LC). Populationen ökar fortfarande.
Se också: Havsörn — artguide · Rovfåglar i Sverige · Fågellokaler Östergötland · Fågellokaler Dalarna
Källor
- SLU Artdatabanken (2025). Rödlistade arter i Sverige 2025: havsörn (LC). Artfakta. artfakta.se
- SLU Artdatabanken. Artfakta: havsörn och kungsörn, faktatexter om kännetecken, utbredning, status och ekologi (hämtade 2026-09-29). artfakta.se
- Wirdheim, A. (red.) (2022). Sveriges fåglar 2022. BirdLife Sverige i samarbete med Svensk Fågeltaxering, Lunds universitet. Tabell 1. cdn.birdlife.se
- Naturhistoriska riksmuseet (2026). Rekordörnen blev 36 år gammal. Ringmärkningscentralen. nrm.se