Ägretthäger (Ardea alba)
Vingspann upp till 170 cm. Häckar i stora grunda vatten, översvämningsmarker. Fakta, bilder och läten om Ägretthäger.
Slug: `/art/agretthager` · Kategori: Övriga
Snabba fakta om ägretthäger
- Kategori: Övriga
- Latinskt namn: Ardea alba
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Tillfällig gäst — uppträder oregelbundet, ofta enstaka fynd per år.
- Fältkännetecken: Ägretthägern är en storväxt fågel som mäter 85–102 cm med ett vingspann på omkring 140–170 cm — ungefär lika stor som gråhägern, men slankare och mer elegant i proportionerna.
Fördjupa dig i ägretthäger
Slug: /art/agretthager · Kategori: Övriga
Ägretthäger (Ardea alba) är en av de fågelarter som ökat mest dramatiskt i Sverige under de senaste decennierna. Den storslagna helvita hägern, en gång en sällsynt gäst från sydligare breddgrader, häckar nu regelbundet i landet och ses längs kusten och vid insjöar under stora delar av året. Expansionen norrut är ett tydligt exempel på hur ett varmare klimat och en återhämtad europeisk population tillsammans förskjuter en arts utbredningsgräns.
Kännetecken
Ägretthägern är en storväxt fågel som mäter 85–102 cm med ett vingspann på omkring 140–170 cm — ungefär lika stor som gråhägern, men slankare och mer elegant i proportionerna. Fjäderdräkten är helt snövit året om. Näbben är klargul under större delen av året men mörknar mot häckningstid, då arten också utvecklar långa, dekorativa pryddfjädrar på ryggen, så kallade ägretter, som gav arten dess namn. Benen och fötterna är mörka, nästan svarta, hela året. Halsen är påfallande lång och bärs ofta i en markant S-böj, och i flykten dras de långa benen rakt bakåt långt förbi stjärten.
Läte
Ägretthägern är till stor del en tystlåten fågel. Vid boet och i häckningskolonin hörs ett raspigt, hest kraxande och ett gurglande kacklande mellan fåglarna. När en fågel skräms upp kan ett kort, skarpt "kraak" höras, påminnande om gråhägerns men något lägre och mjukare. Utanför häckningstid hörs den sällan.
Utbredning och förekomst i Sverige
Arten föredrar grunda, öppna vatten — översvämmade ängar, vassrika sjöstränder, åmynningar, grunda havsvikar och dammar. I Sverige ses ägretthäger numera regelbundet i Skåne, längs Hallands- och Blekingekusten samt vid de stora sjöarna Vänern, Vättern och Hornborgasjön. De första häckningarna i landet konstaterades under 2010-talet och antalet häckande par har därefter ökat stadigt. Allt fler fåglar stannar dessutom kvar under milda vintrar längs sydkusten i stället för att flytta söderut. Globalt har arten en mycket vid utbredning på flera kontinenter och klassas av IUCN som livskraftig.
Häckning
Ägretthägern häckar kolonivis, ofta tillsammans med gråhäger och andra hägerarter, i träd eller i tät, svårtillgänglig vass. Honan lägger vanligen 3–5 blekt blågröna ägg som ruvas av båda könen i omkring fyra veckor. Ungarna matas av föräldrarna i boet och blir flygga efter ungefär sex veckor. I de svenska kolonierna är häckningsframgången starkt beroende av ostörda, vattenrika lokaler.
Föda
Födan tas med klassisk hägertaktik: fågeln står orörlig eller vadar långsamt fram i grunt vatten och hugger blixtsnabbt med den kraftiga näbben. Bytet sväljs helt. På menyn står fisk, grodor, vatteninsekter, kräftdjur och ibland smågnagare och ödlor. Utanför häckningstid ses ägretthägern oftast ensam, men där fisket är rikt kan flera fåglar samlas i lösa ansamlingar.
Förväxlingsarter
- Gråhäger — grå och vit, betydligt vanligare och allmänt utbredd.
- Silkeshäger — klart mindre, med svart näbb och kontrasterande gula fötter.
- Förväxlas mer sällan med vit form av andra hägrar; storleken och de mörka benen i kombination med den gula näbben är säkra kännetecken på ägretthäger.
Var hittar du ägretthäger?
Du kan se ägretthäger på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa ägretthäger både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.