Blåkråka (Coracias garrulus)

Blåkråka (Coracias garrulus) är den färgstarkaste europeiska fågeln — turkosblå och rostbrun. Den är nationellt utdöd (RE) i Sverige: sista häckningen konstaterades på Fårö 1967, och i dag är arten en sällsynt gäst.

Blåkråka (Coracias garrulus) — foto

Nationellt utdöd (RE): sista svenska häckningen var på Fårö 1967, numera en sällsynt gäst. Fakta, bilder och läten om blåkråka.

Snabba fakta om blåkråka

Fördjupa dig i blåkråka

Blåkråka (Coracias garrulus) är den färgstarkaste europeiska fågeln — turkosblå och rostbrun. Den är nationellt utdöd (RE) i Sverige: sista häckningen konstaterades på Fårö 1967, och i dag är arten en sällsynt gäst.

Om arten

Blåkråkan tillhör familjen blåkråkor (Coraciidae) och är familjens enda europeiska representant. Trots namnet är den inte alls släkt med kråkfåglarna utan hör till en sydlig, tropiskt präglad fågelgrupp. Blåkråkan häckar i öppna, varma landskap i södra och östra Europa, Nordafrika och västra Asien, och övervintrar i tropiska och södra Afrika. I mitten av 1800-talet var blåkråkan lokalt allmän i sydöstra Sverige, norrut till norra Uppland. Därefter minskade den snabbt och var redan kring sekelskiftet sällsynt. De sista paren häckade på Fårö, där den sista häckningen konstaterades 1967. I Rödlista 2025 klassas blåkråkan som nationellt utdöd (RE) — ett av de mest uppmärksammade exemplen på en svensk häckfågel som försvunnit.

Kännetecken

Blåkråkan är en kraftig, duvstor fågel med en kroppslängd på 30–32 cm och ett vingspann på 66–73 cm. Den är en av Europas mest färgsprakande fåglar: huvud, undersida och vingtäckare lyser i intensivt turkosblått, ryggen är varmt rostbrun och vingspetsarna mörka. Näbben är kraftig och något krokig. I flykten är de blå vingfälten med mörka spetsar mycket iögonfallande, och fågeln har en kråklik, kraftfull flyktstil.

Läte

Lätet är hest och skrällande, kråkliknande — ett "rack-rack-rack" som påminner om en kaja eller skata snarare än om fågelns praktfulla färger.

Utbredning och förekomst i Sverige

Blåkråkan häckar inte längre i Sverige. Den sista fastlandshäckningen skedde i östra Småland 1943. Arten hade 1939 koloniserat Fårö, där beståndet som mest uppgick till cirka 15 par i början av 1950-talet innan det minskade; den sista häckningen på Fårö, och i Sverige, ägde rum 1967. Sedan dess är blåkråkan en sällsynt gäst: åren 1976–1991 sågs totalt 125 fåglar och åren 1992–2008 endast 24 individer. Enligt SLU Artdatabanken är chansen att arten återkoloniserar Sverige liten så länge den fortsätter att minska i angränsande områden. De starkaste bestånden i Europa finns i dag i Spanien, Ryssland, Ukraina, Rumänien, Bulgarien och Turkiet.

Källa: SLU Artdatabanken — Blåkråka (Coracias garrulus), rödlistebedömning 2025.

Häckning

Blåkråkan är en hålhäckare. Boet placeras i en naturlig trädhålighet, en gammal hackspettshåla eller ibland i en sandbrant. Kullen består av 3–5 ägg som ruvas av båda könen, mest av honan, i 17–19 dagar. I Sverige låg häckplatserna i regel i öppna betade hagmarker eller i gammal, gallrad och betad tallskog. Tillgången på lämpliga hålträd i öppet, varmt landskap är en av de avgörande faktorerna för artens förekomst.

Föda

Blåkråkan jagar genom att spana från en utsiktsplats — en gren, stolpe eller ledning — och slå ned mot bytet på marken. Den lever av stora insekter som skalbaggar och gräshoppor, samt ödlor, grodor och små gnagare.

Förväxlingsarter

Skydd och hänsyn för blåkråka

Rödlistekategori
RE — Nationellt utdöd enligt den svenska rödlistan.
Fågeldirektivet
Blåkråka är upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet (direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar). För arter i bilaga 1 ska medlemsstaterna vidta särskilda åtgärder för bevarande av artens livsmiljö och utse särskilda skyddsområden — i Sverige de fågelområden som ingår i Natura 2000.

Källor:

Var hittar du blåkråka?

Du kan se blåkråka på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På denna sida samlar Fågelkartan information om blåkråka — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.

Liknande arter i kategorin övriga

Utrustning för att se blåkråka

I skog och mark är en bra handkikare den viktigaste utrustningen — de flesta fågelskådare väljer en 8×42.