Blåhake (Luscinia svecica)

Snabba fakta om blåhake

• Kategori: Trastfåglar
• Latinskt namn: Luscinia svecica
• Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
• Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
• Fältkännetecken: Blåhaken är ungefär lika stor som en rödhake, omkring 14 cm lång.

Fördjupa dig i blåhake

• Läten och sång
• Häckning

Slug: /art/blahake · Kategori: Tättingar

Blåhaken är fjällets pärla — en liten trastfågel med klarblått bröst och varm roströd flanksida. Den häckar i svenska fjällen och är en dragplåster för skådare som besöker Lappland.

Om arten

Blåhaken är en liten tätting som numera placeras i familjen flugsnappare, nära släkt med rödhake och näktergal. Den är en flyttfågel med en vidsträckt utbredning i Europa, Asien och nordvästra Alaska, och övervintrar i Nordafrika och södra Asien. I Sverige är blåhaken en utpräglad fjällfågel och en av de mest eftertraktade arterna bland skådare som besöker Lappland. IUCN klassar arten som livskraftig. Den nordeuropeiska underarten har en röd central fläck på det blå bröstet, medan sydligare fåglar har en vit fläck.

Kännetecken

Blåhaken är ungefär lika stor som en rödhake, omkring 14 cm lång. Hanen i sommardräkt är omisskännlig: bröstet bär en lysande kornblå sköld med en röd central fläck, avgränsad nedåt av smala svarta och vita band samt ett rostrött tvärband. Ovansidan är jämnt brun. Hona och fåglar i vinterdräkt är betydligt diskretare tecknade och kan sakna det blå, men ett kännetecken finns alltid hos alla dräkter: de rostrött-orange fälten vid stjärtbasen, som syns tydligt varje gång fågeln lyfter eller fläktar med stjärten.

Läte

Blåhakens sång räknas till de vackraste i fjällvärlden — rik, klar och varierad, och späckad med skickliga imitationer av andra fåglar. Den framförs ofta från en låg björk eller videbuske ovanför blötmark, och hörs som mest under den ljusa fjällnatten. Locklätet är ett skarpt, smackande "tak-tak" samt ett visslande "huid".

Utbredning och förekomst i Sverige

Blåhaken häckar i den svenska fjällkedjan från norra Dalarna och norrut, med tyngdpunkt i Jämtland, Lappland och Norrbotten. Den trivs i videkärr och fuktig fjällbjörkskog med inslag av dvärgbjörk, gärna nära bäckar och myrkanter. Som långdistansflyttare anländer blåhaken sent, mot slutet av maj, sjunger som mest under juni och juli och lämnar fjällen redan under augusti och september. Under sträcktid kan enstaka fåglar ses rasta även i södra Sverige.

Häckning

Blåhaken är en marknhäckare. Boet placeras väl dolt på marken i en grästuva eller lågt inne i ett tätt videbuskage. Honan lägger vanligen 5–7 ägg i juni och arten hinner i fjällsommarens korta säsong endast med en kull. Ungarna matas av båda föräldrarna.

Föda

Blåhaken lever främst av insekter, larver, spindlar och andra småkryp som den söker på marken och i den låga vegetationen. Under sensommaren och hösten kompletteras dieten med bär.

Förväxlingsarter

• Rödhake — saknar blått på bröstet, knuten till skog snarare än fjällvide.
• Svart rödstjärt — mörkare på hela ovansidan, annat habitat och beteende.
• Honan kan i fält påminna om en näktergal, men de rostfärgade stjärtsidorna avslöjar blåhaken.

Var hittar du blåhake?

Du kan se blåhake på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer blåhake via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.

Liknande arter i kategorin trastfåglar

• Buskskvätta
• Dubbeltrast
• Koltrast
• Näktergal
• Ringtrast