Buskskvättan är nära hotad. Hanen har svart huvud och orangerött bröst. Häckar på öppna marker. Ankommer i april. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/buskskvatta` · Kategori: Trastfåglar
Slug: /art/buskskvatta · Kategori: Trastfåglar
Buskskvättan (Saxicola rubetra) är ängsmarkens lilla trastfågel som sitter rakt upp på stängseltolp eller buskstopp och gör korta byteflykter efter insekter.
Buskskvätta är en fågel som numera placeras i familjen flugsnappare. Den häckar i ängs- och hedmark, i dikesrenar samt på kalhyggen och glest bevuxna myrar i Europa och västra Asien. Vintertid flyttar den huvudsakligen till Afrika söder om Sahara. Arten är vanlig och vida spridd, men minskar i antal, så pass att den i Sverige numera kategoriseras som nära hotad. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Buskskvättan är en liten, kompakt tätting med en kroppslängd på 12–14 cm, ett vingspann på 21–24 cm och en vikt på 14–24 gram. Hanen i sommardräkt har en brunfläckad ovansida, varmt orangebrunt bröst och ett mycket tydligt vitt ögonbrynsstreck som löper bakåt ovanför ett mörkt kindfält. På vingen syns en vit fläck. Honan är blekare och mer diskret tecknad men har samma grundmönster, inklusive ett ljust ögonbrynsstreck. Buskskvättan har ett karakteristiskt beteende: den sitter gärna rakt upp på en stängselstolpe, ett strå eller en busktopp och gör korta utfall för att fånga insekter.
Det vanligaste lätet är ett hårt, smackande "tsäk-tsäk" som låter som när två stenar slås mot varandra, ofta i kombination med ett tunt visslande. Sången är en kort, något knastrande och repetitiv strof, ofta uppblandad med skickliga härmningar av andra fåglar.
Buskskvättan häckar i hela Sverige på öppna marker — ängar, hagar, strandängar, dikesrenar, kalhyggen och glest bevuxna myrar. Det svenska beståndet uppskattas till omkring 300 000–500 000 par men är minskande, och arten är numera rödlistad som nära hotad. Tillbakagången beror främst på förlust av artrika ängs- och betesmarker till följd av ett allt mer intensivt jordbruk. Som långdistansflyttare anländer buskskvättan i maj och lämnar landet under augusti och september för flytten till Afrika söder om Sahara.
Buskskvättan lever av insekter, larver, spindlar och andra småkryp som den i huvudsak fångar genom att spana från en upphöjd sittplats och slå ned mot bytet på marken eller i den låga vegetationen.
Boet placeras väl dolt på marken, ofta i en grästuva intill en buske eller stolpe. Honan lägger vanligen 5–6 ägg. Buskskvättan är en relativt vanlig värd för göken, vars unge då matas fram av buskskvätteföräldrarna.
Skillnad busk- och stenskvätta? Buskskvättan har tydligt vitt ögonbrynsstreck och brunfläckad rygg; stenskvättan har vit övergump och svart omvänt T på stjärt.
Varför minskar buskskvättan? Förlorade ängsmarker genom intensivt jordbruk, förändrad markanvändning. EU-stöd för naturbeten hjälper.
Var ser jag buskskvätta? Öppna ängar, hagmarker, dikekanter, strandängar i maj–juli.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se buskskvätta på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Fågelkartans artprofil för buskskvätta bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.