Svarthakad buskskvätta (Saxicola rubicola) är buskskvättans sydliga släkting. Hanen har mörkt huvud, en vit halvkrage och orangeröd undersida, och arten har under 2000-talet etablerat sig som ny och fåtalig häckfågel i sydligaste Sverige.
Häckar i öppen ljunghed, buskmark. Svarthakad buskskvätta (Saxicola rubicola) är buskskvättans svartvita sydlige släkting — hanen med svart huvud och vit…
Svarthakad buskskvätta (Saxicola rubicola) är buskskvättans sydliga släkting. Hanen har mörkt huvud, en vit halvkrage och orangeröd undersida, och arten har under 2000-talet etablerat sig som ny och fåtalig häckfågel i sydligaste Sverige.
Svarthakad buskskvätta är en art i familjen flugsnappare med omstridd systematik, eftersom den tidigare räknades samman med flera närbesläktade former under namnet Saxicola torquatus (svenska Wikipedia). Den häckar i västra och södra Europa och i Nordafrika. I Sverige har den nyligen invandrat från kontinenten, och i Rödlista 2025 är den klassad som nära hotad (NT°, D1). Egentligen uppfyller beståndet kriterierna för sårbar (VU), men kategorin har justerats ned ett steg eftersom nya fåglar kan komma från grannländerna (SLU Artdatabanken 2025).
Svarthakad buskskvätta är 11,5–13 cm lång och väger tio till tretton gram enligt svenska Wikipedia. I stort påminner den om buskskvättan, men huvudet är större och kroppsformen en annan, och fågeln håller sig upprätt (Artfakta). Hanen har mörkbrunt huvud, haka och rygg, en markerad vit halv krage och mörkare brunröd undersida. Honorna liknar mer buskskvättan men har i varierande grad hanens teckningar. Ungfåglarna skiljs från buskskvätta främst på formen och på att de saknar vitt vid stjärtbasen. Hanen sitter gärna överst på en buske eller en stolpe och störtar ner mot marken för att fånga insekter.
Sången är en kort, gnisslig eller kvittrande strof som framförs från en exponerad sångplats (Artfakta). Enligt svenska Wikipedia är den mer entonig än buskskvättans, och oroslätet liknar svart rödstjärts, en vass vissling och ett orent smackande.
Under 2000-talet har arten slagit sig ned med få par i landets sydligaste delar. Första konstaterade häckning gjordes i Skåne 2000 och nästa i södra Västergötland 2004, och sedan 2007 häckar den varje år i Skåne. Till och med 2015 har revir eller häckningar hittats på mer än 15 lokaler, nästan alla i Skåne, och högsta antalet under ett år var sju–åtta konstaterade revir eller häckningar 2014 (Artfakta). Rödlistan skattar antalet reproduktiva individer till 340 (260–420), och populationen är ökande. Sveriges fåglar 2022 anger cirka 100 par (2021) och en ökande trend, med arten markerad som ny (Wirdheim 2022). Arten är delvis flyttfågel, och söderut huvudsakligen stannfågel.
Arten häckar i gräsmarker som hävdas svagt eller inte alls, till exempel på ljunghedar, i igenväxande åkermark och skogsplanteringar eller i sanddyner som håller på att växa igen. Boet ligger på marken, skyddat av en tuva eller en buske. Det blir två kullar med fyra till sex ägg vardera, och båda föräldrarna föder upp ungarna, som är oberoende fem dagar efter att de blivit flygga. De kan häcka redan första sommaren. Den goda reproduktionen gör att arten snabbt kan expandera i gynnsamma förhållanden och återhämta sig efter kalla vintrar (Artfakta).
Födan består så gott som uteslutande av insekter och andra smådjur. Fågeln spanar efter byten från en sittplats och slår ner mot marken (Artfakta). Eftersom arten lever av insekter drabbas den hårt av kalla vintrar, som ofta slår ut en stor del av beståndet.
Svarthakad buskskvätta förekommer i litet antal, främst på västkusten och i södra Skåne, på ljungmarker och andra öppna marker med låg växtlighet och glest buskskikt. Leta efter hanen som sitter synligt högst upp på en buske eller en stolpe.
Vad är skillnaden mellan svarthakad och vanlig buskskvätta? Svarthakad buskskvätta har mörkt huvud och en vit halvkrage, medan buskskvättan har ett tydligt vitt ögonbrynsstreck och en brokigare dräkt.
Var ser jag svarthakad buskskvätta? På ljunghedar och andra öppna marker med låg växtlighet i södra Skåne och på västkusten.
Varför ökar arten i Sverige? Beståndet är litet men ökande. Enligt Artfakta är ökningen sannolikt till största delen klimatbetingad, och arten förväntas enligt klimatmodeller expandera mot nordost, med framtida förekomst över stora delar av södra Sverige.
Senast uppdaterad: 2026-05-18.
Källor:
Du kan se svarthakad buskskvätta på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Fågelkartans artprofil för svarthakad buskskvätta bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.
I skog och mark är en bra handkikare den viktigaste utrustningen — de flesta fågelskådare väljer en 8×42.