Stenskvättan (Oenanthe oenanthe) är fjällhedens och de öppna stenmarkernas karaktärsfågel, en pigg och upprätt fågel som känns igen på den vita övergumpen och det svarta, omvända T:et på stjärten när den flyger upp.
Stenskvättan är en tidig vårflyttare med vitt övergump synligt i flykten. Häckar på stenmarker. Ca 75 000–150 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Fågelkartans utförliga genomgång av stenskvätta finns i bloggen: Stenskvätta eller buskskvätta? Skillnaden.
Stenskvättan (Oenanthe oenanthe) är fjällhedens och de öppna stenmarkernas karaktärsfågel, en pigg och upprätt fågel som känns igen på den vita övergumpen och det svarta, omvända T:et på stjärten när den flyger upp.
Stenskvättan placeras numera i familjen flugsnappare. Den häckar i öppna, steniga marker över stora delar av Europa och Asien samt på Grönland och i nordvästligaste Kanada. Hela världspopulationen flyttar och övervintrar i Afrika, så arten är en utpräglad långflyttare (svenska Wikipedia). I Rödlista 2025 är den klassad som livskraftig (LC), och Artdatabanken noterar inga tecken på betydande populationsförändring (SLU Artdatabanken 2025).
Stenskvättan är cirka 15–16 cm lång (Artfakta), och enligt svenska Wikipedia är vingspannet 26–32 cm. Hanen har grå rygg och hjässa, svart ansiktsmask och svarta vingar, med vitaktig buk och gulockrafärgad haka och bröstkorg. Honan är mattare tecknad och brunare ovanpå, och hon saknar den svarta masken. Den korta stjärten är vit med ett brett svart ändband, och det svarta T:et och den vita övergumpen syns tydligt när fågeln breder ut stjärten i flykten. Stenskvättan står ofta mycket upprätt och knixar med kropp och stjärt.
Lock- och oroslätet är ett smackande "tjack" eller ett rakt, visslande "hiit". Sången är kraftfull, snabb och knastrigt kvittrig, med locklätet invävt. Den framförs oftast från en upphöjd sittplats men ibland i flykten (svenska Wikipedia).
Stenskvättan häckar i hela landet i öppen, stenbunden terräng och i anslutning till åkermark. Merparten av beståndet finns i fjällkedjan från Dalarna norrut, och mer än hälften av paren häckar i lappmarkernas fjällområden. Andra starka fästen är Öland, Gotland och de klippiga kusterna. Beståndet uppskattades 2012 till cirka 290 000 par (170 000–400 000 par), och Sveriges fåglar 2022 anger samma storleksordning med en i stort sett oförändrad trend över 20 år (2002–2021). Artfakta beskriver däremot en kraftig minskning sedan 1975, störst i jordbrukslandskapet, medan inga minskningar har konstaterats i fjällmiljöerna.
Stenskvättan är hålhäckare och bygger boet i håligheter som stenrösen och stenmurar, under stenar, i kaninhål på Gotland och ibland under tegelpannor på byggnader. De första äggen läggs i slutet av april eller början av maj i södra Sverige, och kullen är oftast sex ägg (3–8). Ruvningen tar cirka 14 dagar, och ungarna lämnar boet 15–17 dagar efter kläckningen (Artfakta).
Födan består av småkryp som oftast tas från marken, men stenskvättor jagar relativt ofta också flygande insekter. Par på åkermark söker föda i åkerkanter, vid småvägar och i traktorspår (Artfakta).
Boet ligger dolt i en hålighet på öppen, kortvuxen mark.
Stenskvättan lämnar Sverige helt under vinterhalvåret.
Stenskvättan ses i öppna landskap med kort markvegetation: fjällhedar, kuster, naturbetesmarker och stenrösen. Den sitter gärna synligt på en sten, och efter häckningen drar ungfåglarna runt i grupper på gräsmarker med betande djur (Artfakta).
Hur känner jag igen en stenskvätta? På den vita övergumpen och det svarta, omvända T-mönstret på den vita stjärten, som syns varje gång fågeln flyger upp.
Var häckar stenskvättan? I håligheter i stenmurar, stenrösen och under stenar, ofta på öppen mark med kort vegetation.
Hur långt flyttar stenskvättan? Alla stenskvättor övervintrar i Afrika, och även de som häckar längst bort i nordvästra Kanada gör mycket långa flyttningar (svenska Wikipedia).
Senast uppdaterad: 2026-05-18.
Källor:
Du kan se stenskvätta på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På denna sida samlar Fågelkartan information om stenskvätta — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.
I skog och mark är en bra handkikare den viktigaste utrustningen — de flesta fågelskådare väljer en 8×42.