Stenskvätta (Oenanthe oenanthe)

Stenskvättan är en tidig vårflyttare med vitt övergump synligt i flykten. Häckar på stenmarker. Ca 75 000–150 000 par. Utforska på Fågelkartan.

Slug: `/art/stenskvatta` · Kategori: Trastfåglar

Snabba fakta om stenskvätta

Kategori: Trastfåglar
Latinskt namn: Oenanthe oenanthe
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
Fältkännetecken: Stenskvättan mäter 14–17 cm med ett vingspann på 26–32 cm och väger 20–30 gram.

Fördjupa dig i stenskvätta

Slug: /art/stenskvatta · Kategori: Trastfåglar

Stenskvättan (Oenanthe oenanthe) är fjällhedens och de öppna stenmarkernas karaktärsfågel — en pigg, upprätt fågel som känns igen på den lysande vita övergumpen och det svarta, omvända T-mönstret på stjärten i flykt.

Om arten

Stenskvättan är en fågel som numera placeras i familjen flugsnappare. Den häckar i öppna, steniga marker över stora delar av Europa, Asien och Nordamerika och är en utpräglad långdistansflyttare. Hela världspopulationen, även de nordamerikanska fåglarna, övervintrar i Afrika söder om Sahara. Arten är rödlistad som livskraftig (LC).

Kännetecken

Stenskvättan mäter 14–17 cm med ett vingspann på 26–32 cm och väger 20–30 gram. Hanen i sommardräkt har blågrå hjässa och rygg, en svart ögonmask, ljust beige bröst och vit undersida. Honan är mer dämpat brungrå. Båda könen har den diagnostiska vita övergumpen och det svarta, omvända T-mönstret på den vita stjärten, som syns tydligt varje gång fågeln flyger upp. Stenskvättan sitter ofta upprätt på en sten och knycker på stjärten.

Läte

Lätet är ett hårt, smackande "tjak-tjak" som låter som när två stenar slås mot varandra. Sången är kort, kvittrande och raspig, ofta med inflätade härmningar av andra fåglar, och framförs från en sten eller under en kort sångflykt.

Utbredning och förekomst i Sverige

Stenskvättan häckar i hela Sverige, från Skånes kuster till kalfjället, överallt där det finns öppna stenmarker. Det svenska beståndet uppskattas till 75 000–150 000 par. Den ses på fjällhedar, vid kuster, på stora hyggen, i stenrösen och på betesmarker. Arten anländer i april–maj och lämnar landet under augusti–september.

Häckning

Stenskvättan häckar dolt i håligheter — i en stenmur, under en sten, i en rishög, i murkna stockar eller i gamla gnagarhålor. Honan lägger normalt 5–6 ägg. Den dolda boplatsen ger gott skydd mot rovdjur och väder.

Föda

Födan består av insekter och spindlar, som plockas från marken. Stenskvättan jagar genom att spana från en sten, rusa fram och plocka bytet, eller genom korta utfall i luften efter flygande insekter.

Förväxlingsarter

Buskskvätta — saknar den vita övergumpen, har vitt ögonbrynsstreck och föredrar buskmark och ängar.
Svart rödstjärt — rostrött, inte vitt, på stjärten och övergumpen.

Bästa tid och plats

Stenskvättan ses lättast från april till september på öppna stenmarker — fjällhedar, hyggen, stenrösen och kustnära betesmarker. Den sitter gärna väl synlig på en sten eller stolpe och flyger upp med blixtrande vit övergump.

Vanliga frågor

Hur känner jag igen en stenskvätta? På den lysande vita övergumpen och det svarta, omvända T-mönstret på den vita stjärten, som syns varje gång fågeln flyger upp.

Var häckar stenskvättan? Dolt i håligheter — i stenmurar, under stenar, i rishögar eller i gamla gnagarhålor på öppen mark.

Hur långt flyttar stenskvättan? Alla stenskvättor övervintrar i Afrika söder om Sahara — även de som häckar längst bort i Nordamerika och Sibirien gör mycket långa flyttningar.

Se stenskvätta nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du stenskvätta?

Du kan se stenskvätta på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På denna sida samlar Fågelkartan information om stenskvätta — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.