Fiskgjusen är en yrkesfiskare bland rovfåglar med vingspann upp till 167 cm. Ankommer april. Ca 3 500–4 500 par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/fiskgjuse` · Kategori: Rovfåglar
Slug: /art/fiskgjuse · Kategori: Rovfåglar
Fiskgjusen (Pandion haliaetus) är en elegant, fiskätande rovfågel som störtdyker i vattnet efter byte med fötterna först. Den lever nästan uteslutande av fisk och är så specialiserad att den placeras i en egen familj, skilt från både örnar och hökar. Sverige hyser ett av Europas största bestånd, och arten är en karaktärsfågel i det sjörika svenska landskapet under sommarhalvåret.
Fiskgjusen är en medelstor rovfågel med en kroppslängd på 52–60 cm, ett vingspann på omkring 152–167 cm och en vikt på cirka 1,2–2,0 kg. Ovansidan är mörkt brun och undersidan vit, vilket ger en ljus, kontrastrik silhuett underifrån. Ett tydligt mörkt ögonband löper genom det annars vita huvudet. I flykten är vingarna långa och hålls knäckta så att fågeln visar en karakteristisk M-formad eller vinklad profil. Honan är i regel något större än hanen och har ofta ett tydligare mörkt bröstband.
Fiskgjusen hörs mest i närheten av boet, där den ger ifrån sig ett gnälligt, visslande och något vekt "pyyp-pyyp-pyyp" som ofta stiger i intensitet vid oro eller när en partner närmar sig. Lätet är förvånansvärt klent i förhållande till fågelns storlek. Under flyttning och utanför häckplatsen är arten påfallande tystlåten.
Fiskgjusen häckar i stort sett över hela Sverige där det finns fiskrika sjöar och vattendrag, från Skåne till Lappland. Det svenska beståndet brukar uppskattas till omkring 3 500–4 500 par, vilket gör Sverige till ett av artens viktigaste länder i Europa. Arten gynnades kraftigt sedan DDT förbjöds i Sverige 1970, vilket stoppade den äggskalsförtunning som tidigare slog hårt mot rovfåglar.
Fiskgjusen bygger ett stort risbo, gärna i toppen av en grov, friställd tall nära vatten, eller på konstgjorda boplattformar som satts upp för att gynna arten. Samma bo används och byggs på under många år. Honan lägger oftast 2–3 ägg som ruvas i ungefär 37–41 dygn. Ungarna blir flygga efter cirka åtta veckor men fortsätter att vara beroende av föräldrarnas fiske ett tag därefter.
Fiskgjusen lever så gott som uteslutande av fisk, som utgör runt 95 procent av födan. Vanliga byten är gädda, abborre, braxen och mört. Fågeln spanar från cirka 10–40 meters höjd, ryttlar ofta på fläck och slår sedan ned med fötterna först, ibland helt under vattenytan. En vändbar yttertå och taggiga trampdynor gör att den kan greppa hala fiskar med två klor framåt och två bakåt.
Havsörnen är betydligt större och bredvingad, "den flygande plankan", och saknar fiskgjusens vita undersida och knäckta vingar. Fjällvråken är mindre, har rundare vingar och mörkt buktvärband, och har inte fiskgjusens distinkta ögonband. Den vita undersidan i kombination med den vinklade vingsilhuetten gör en jagande fiskgjuse svår att ta miste på.
Hur dyker fiskgjusen? Den spanar från 10–40 meters höjd, ryttlar och störtdyker sedan med fötterna först, ibland helt under vattnet, och lyfter med bytet i klorna.
Varför är fiskgjusen så framgångsrik i Sverige? Många stora, fiskrika sjöar, konstgjorda boplattformar och förbudet mot DDT 1970 har tillsammans gett arten goda förutsättningar.
När ser jag bäst fiskgjuse? Maj till augusti vid fiskrika sjöar, exempelvis Hornborgasjön, Tåkern, Mälaren och Vänern.
Är fiskgjusen en örn? Nej, den tillhör en egen familj, Pandionidae, skild från både örnar och hökar.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-05-18.
Du kan se fiskgjuse på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa fiskgjuse både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.