Kanadagåsen är en stor invandrad gås med svart huvud-hals och vitt kindparti. Häckar i sjöar och parkvattendrag. Ca 30 000–50 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/kanadagas` · Kategori: Gäss
Slug: /art/kanadagas · Kategori: Gäss
Kanadagåsen (Branta canadensis) är den stora, mörkhalsade gåsen med svart huvud och vit kindstrimma. Den är ursprungligen nordamerikansk men introducerades i Sverige under 1900-talets första hälft och är i dag en av landets vanligaste och mest iögonfallande gäss.
Kanadagåsen tillhör släktet Branta, de så kallade svartgässen. Dess naturliga utbredning är Nordamerika, men genom introduktion har den etablerat livskraftiga vilda bestånd i bland annat Europa och Nya Zeeland. I Sverige sattes arten ut från 1920- och 1930-talen som jaktbart villebråd och har sedan dess spritt sig över stora delar av landet. Den polära varianten, polargåsen, behandlades länge som en underart men räknas i dag som egen art. Kanadagåsen klassas som livskraftig (LC).
Kanadagåsen är 90–110 cm lång, har ett vingspann på ungefär 160–185 cm och väger omkring 3,5–6 kg, vilket gör den till en av Sveriges största gäss. Kroppen är gråbrun, halsen och huvudet svarta och en bred vit kindstrimma löper från strupen upp mot kinden. Undergumpen är vit, näbb och ben svarta. Könen är lika, men hanen är i regel något större.
Lätet är ett kraftigt, tvåstavigt och trumpetande "a-honk" som ofta hörs på långt håll, både från flyttande flockar och från fåglar på vattnet. Flockar kan föra ett omfattande oväsen, särskilt vid uppflog.
Kanadagåsen häckar i större delen av Sverige utom i fjälltrakterna och är talrik i odlingsbygd och vid sjöar. Det svenska beståndet brukar anges till storleksordningen 30 000–50 000 par. Många fåglar är mer eller mindre stannfåglar, medan andra flyttar kortare sträckor söderut vintertid; stora ansamlingar ses ofta på åkermark och vid isfria vatten.
Boet anläggs nära vatten, gärna på en holme eller i strandnära vegetation där det är skyddat mot landrovdjur. Honan lägger vanligen 5–6 ägg som hon ruvar i ungefär 28–30 dygn medan hanen vaktar i närheten. Ungarna är borymmare som följer föräldrarna till vattnet kort efter kläckning, och familjen håller ihop under hela sommaren.
Kanadagåsen är växtätare och betar främst gräs, örter och vintergrödor. Den födosöker gärna på gräsmattor, betesmark och åkrar, men tar också vattenväxter. Stora betande flockar kan lokalt orsaka konflikter vid badplatser och i parker.
Kanadagåsens storlek tillsammans med den vita kindstrimman på i övrigt svart huvud gör den lätt att skilja från andra svenska gäss.
Kanadagåsen kan ses året runt vid sjöar, dammar, parkvattendrag och åkermark i större delen av landet. Störst ansamlingar uppträder under höst och vinter på betesmarker och vid isfria vatten.
Är kanadagåsen inhemsk? Nej — introducerad från Nordamerika runt 1930 som jaktbart villebråd. Har etablerat livskraftiga vilda populationer.
Orsakar kanadagås problem? Ja — stora flockar förorenar badplatser och parker. Viss reglering tillåts.
Skillnad kanadagås och vitkindad gås? Kanadagåsen är mycket större, har brunt bröst och svart undergump. Vitkindad gås är mindre, har svart bröst och vit undergump.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se kanadagås på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Fågelkartans artprofil för kanadagås bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.