Storlek 55–62 cm. Häckar i havsvikar, grunda kustvatten. Fakta, bilder och läten om Prutgås.
Slug: `/art/prutgas` · Kategori: Gäss
Slug: /art/prutgas · Kategori: Gäss
Prutgåsen (Branta bernicla) är en liten, mörk havsgås med svart huvud, svart bröst och en kompakt kroppsbyggnad. Den tillhör släktet Branta och är en utpräglad kust- och havsfågel. I Sverige ses den framför allt som genomflyttare och rastfågel längs sydkusten, där stora flockar samlas på grunda havsvikar under vår och höst.
Prutgåsen är ungefär 55–62 cm lång med ett vingspann på cirka 105–117 cm och en vikt på omkring 1 100–1 600 g, vilket gör den mindre än både vitkindad gås och grågås. Huvudet, halsen och bröstet är svarta, medan kroppen i övrigt är mörkt brungrå. På halssidan finns en liten, otydlig vit halsfläck som hos vuxna fåglar bildar ett smalt streckat band. Undergumpen är slående vit, vilket syns tydligt när fågeln lyfter eller flyger. Det rör sig om en oansenligt tecknad men kompakt, snabbflygande och tätt flockande gås.
Prutgåsen har ett karakteristiskt mjukt, rullande och något knarrande läte som ofta återges som ett "rott-rott". Lätet hörs ofta från rastande flockar och från fåglar som sträcker längs kusten, och är till god hjälp för att upptäcka fåglarna ute på havsvikarna.
Prutgåsen häckar på den arktiska tundran i Nordamerika, Europa och Asien och övervintrar längs Atlantens, Nordsjöns och Stilla havets kuster. I Sverige är den enbart rast- och genomflyttningsfågel; den ses framför allt i maj samt under hösten i september–november, då stora antal kan rasta i Öresund, Kalmarsund och längs Gotlands kuster. Två underarter berör svenska vatten – den ljusbukiga från Svalbard och den mörkbukiga från Sibirien. Arten klassas globalt som livskraftig (LC).
Prutgåsen häckar inte i Sverige utan först på den arktiska tundran. Där bygger den ett bo på marken, ofta i lösa kolonier nära kusten, och häckningen är starkt beroende av det korta arktiska sommarvädret. Goda häckningsår, då tundran är snöfri tidigt, märks senare som stora andelar ungfåglar i de rastande flockarna.
Födan är till stor del knuten till havet. Prutgåsen betar ålgräs, tång och andra havsväxter på grunda bottnar, och söker även föda på strandängar och betesmarker nära kusten. Tillgången på ålgräs har stor betydelse för var flockarna väljer att rasta under flyttningen. Eftersom prutgåsen är så starkt knuten till ålgräsängar har minskningar i dessa undervattensängar lokalt påverkat var fåglarna kan rasta och övervintra.
Prutgåsen ses bäst under flyttningstoppar i maj samt under hösten i september till november, då stora flockar rastar på grunda havsvikar. Goda lokaler är Öresund och Falsterbo i Skåne, Kalmarsund samt Gotlands kuster. Leta efter de mörka, kompakta gässen ute på vattnet eller betande på strandängar nära kusten, och lyssna efter det mjuka, rullande lätet.
Var ser jag prutgäss? Öresund (Falsterbo), Kalmarsund, Gotlands kust maj och september–november.
Skillnad prut- och vitkindad gås? Prutgås mindre, mörkare, svart huvud utan vit kind. Vitkindad har stor vit kind och ljusare kropp.
Vilken bestånd kommer till Sverige? Ljusbukiga (Svalbard) och mörkbukiga (Sibirien) underarter — båda rastar i svenska vatten.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se prutgås på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Fågelkartans artprofil för prutgås bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.