Sibirisk tajgafågel, endast 9 cm, med gul övergump och hjässrand. Årlig höstrast i oktober vid svenska kusten. Fakta, bilder och läten.
Slug: `/art/kungsfagelsangare` · Kategori: Tättingar
Slug: /art/kungsfagelsangare · Kategori: Tättingar
Kungsfågelsångaren (Phylloscopus proregulus) är en mycket liten, färgstark lövsångare som häckar i Sibiriens tajga och varje höst når den svenska kusten i små antal. Den hör till de uppskattade sällsyntheter som svenska skådare letar efter under oktober.
Kungsfågelsångaren tillhör släktet lövsångare (Phylloscopus). Dess häckningsområde ligger i barr- och blandskogar i södra Sibirien och Kina, och normalt övervintrar arten i södra Asien. Varje höst dyker dock ett antal fåglar upp långt utanför det normala utbredningsområdet, bland annat i nordvästra Europa. Arten klassas globalt som livskraftig (LC). I Sverige är den en sällsynt men i det närmaste årlig höstgäst.
Kungsfågelsångaren är ungefär 9 cm lång och alltså nästan lika liten som kungsfågeln, vilket gett arten dess namn. Den är klart gulgrön med en lysande gul övergump, två kraftiga gula vingband och en tydlig gul hjässrand omgiven av mörkare sidoband. Den gulaktiga, ljusa ögonbrynsstrimman är bred. Den kompakta formen och de ständigt fladdrande rörelserna förstärker likheten med en kungsfågel.
Det vanligaste lätet är ett mjukt, något nedåtgående "dju-eet" eller "tju-i" som tydligt skiljer arten från tajgasångarens vassare läte. Sången, som sällan hörs i Sverige, är en klar, böljande vissling.
Arten häckar i bergsskogar i Sibirien och Kina. I Sverige uppträder kungsfågelsångaren framför allt som höstrastare, med tyngdpunkt i första halvan av oktober. Fynden görs nästan uteslutande längs ost- och sydkusten, och under ett normalår noteras allt från några enstaka till ett par dussin individer. Arten häckar inte i Sverige.
Kungsfågelsångaren häckar inte i Sverige. I sitt sibiriska häckningsområde bygger den ett bo i barrträd, men de fåglar som når Sverige är genomgående unga individer på höstflyttning och uppvisar inget häckningsbeteende här.
Födan består av små insekter och spindlar. Kungsfågelsångaren födosöker aktivt i lövverk och buskar och hänger sig ofta upp och ned, meslikt, för att nå byten på undersidan av blad och kvistar.
Kombinationen gul övergump, gul hjässrand och dubbla gula vingband är avgörande för att skilja kungsfågelsångaren från närbesläktade lövsångare.
Kungsfågelsångaren är ständigt i rörelse och födosöker rastlöst i lövverk och buskar. Den hänger sig ofta upp och ned, meslikt, och utför korta ryttlande flygturer för att plocka insekter från undersidan av blad. De fåglar som når Sverige håller sig gärna i låga buskage och lövträd, och den lysande gula övergumpen blinkar till när fågeln vänder sig.
Kungsfågelsångaren ses bäst under första halvan av oktober i buskrika kustmiljöer, trädgårdar och alskog längs ost- och sydkusten — gärna på samma klassiska sträcklokaler där tajgasångaren uppträder. Eftersom arten är liten och rörlig krävs ofta tålamod, men det mjuka locklätet kan avslöja en fågel som annars vore lätt att missa.
Du kan se kungsfågelsångare på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Arten kungsfågelsångare följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.