Häckar i buskmarker, törnbuskar, snårskog. Sommargäst (maj–augusti). Fakta, bilder och läten om Höksångare.
Slug: `/art/hoksangare` · Kategori: Tättingar
Slug: /art/hoksangare · Kategori: Tättingar
Höksångaren (Curruca nisoria) är den kraftigaste av de sångare som häckar i Sverige. Den är robust byggd, grå med en tvärbandad undersida och ett gult öga, ett mönster som påminner om en sparvhök och som har gett fågeln dess namn.
Höksångaren är 15–17 cm lång, ungefär lika lång som törnsångaren men betydligt kraftigare byggd, med en grövre näbb och en längre stjärt. Hanen är grå på ovansidan och har en vitgrå undersida som är täckt av distinkta mörka tvärband. Det gula ögat lyser tydligt i det grå ansiktet och är ett bra kännetecken. Honan liknar hanen men har en svagare tvärbandning. Den robusta byggnaden och tvärbandningen ger ett härmande av sparvhökens utseende.
Höksångarens sång är ett snabbt, hackigt och ganska kraftigt kvitter, ofta med inslag av hårda, törnskateliknande toner och skrovliga partier. Sången framförs ibland under en kort sångflykt. Den robusta rösten och de skrällande inslagen skiljer den från de mjukare sångarna. I tät vegetation avslöjas fågeln oftast just på lätet.
Höksångaren häckar i sydöstra Sverige, framför allt på Öland, Gotland och i delar av Skåne, Blekinge och Östergötland. Det svenska beståndet är litet, i storleksordningen ett par hundra par, och har minskat kraftigt sedan mitten av 1900-talet. Tillbakagången kopplas till förändringar i det öppna kulturlandskapet med igenväxning och färre buskmarker. Arten är en långdistansflyttare som anländer i maj och övervintrar i östra Afrika.
Höksångaren häckar i täta törnbuskar, gärna i hagtorn, slån och andra törniga buskar i öppen och halvöppen mark. Boet placeras väl dolt i buskaget och är ganska svårt att hitta. Honan lägger oftast 4–5 ägg som ruvas i ungefär två veckor. Arten häckar i en del fall i närheten av törnskata, och de båda arternas val av samma buskmarker har uppmärksammats.
Höksångaren lever av insekter och andra ryggradslösa djur som den plockar i buskvegetationen. På sensommaren och hösten tar den även en hel del bär. Den rör sig kraftfullt och något tungt i snåren när den födosöker, i nivå med sin robusta kroppsbyggnad.
Törnsångaren är mindre, har rostbruna kanter på vingpennorna och saknar höksångarens kraftiga tvärbandning. Ärtsångaren är mindre, gråare och har en enfärgad ljus undersida utan tvärband. Höksångarens storlek, gula öga och tvärbandade undersida är diagnostiska.
Var ser jag höksångare? I buskmarker med törne i sydöstra Sverige, framför allt på Öland och Gotland, under maj till augusti.
Varför heter den höksångare? Den tvärbandade undersidan och det gula ögat ger ett utseende som påminner om en sparvhök.
Hur skiljer jag höksångare från törnsångare? Höksångaren är större och kraftigare, har ett gult öga och en tydligt tvärbandad undersida, vilket törnsångaren saknar.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-05-18.
Du kan se höksångare på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Arten höksångare följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.