Rödvingetrasten har orangeröda flanker och undersida av vingen. Häckar i björkskog. Ca 500 000–1 milj par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/rodvingetrast` · Kategori: Trastfåglar
Slug: /art/rodvingetrast · Kategori: Trastfåglar
Rödvingetrasten (Turdus iliacus) är den nordliga trasten med rostrött på kroppssidorna och under vingen. Den hörs ofta höstkvällar och -nätter som ett tunt "siih"-flyttläte över städer och slätter, och tillhör familjen trastfåglar. Det breda ögonbrynsstrecket gör den lätt att skilja från andra trastar.
Rödvingetrasten är ungefär 20–24 cm lång med ett vingspann på cirka 33–35 cm och en vikt på omkring 55–75 g, vilket gör den till en av de mindre trastarna och tydligt mindre än taltrasten. Ovansidan är jämnt gråbrun, undersidan ljus med kraftig mörk streckning. De säkraste kännetecknen är det breda, gräddvita ögonbrynsstrecket och det roströda partiet på kroppssidorna och under vingen, som syns mycket tydligt när fågeln lyfter eller flyger. Helhetsintrycket är en prydlig, kontrastrik trast med markerat ansiktsmönster.
Rödvingetrasten är mest känd för sitt flyttläte, ett tunt, utdraget och vasst "siih" som hörs från flyttande flockar under höstnätterna, ofta över städer och tätorter. Sången är en ganska kort, melodisk strof som vanligen inleds med några fallande, flöjtande toner och avslutas med ett lågmält, gnisslande kvitter. Den sjungande hanen hörs framför allt under våren och försommaren i häckningsskogarna.
Rödvingetrasten häckar i norra och mellersta Sverige, med tyngdpunkt i fjällbjörkskog och nordlig barr- och blandskog. Det svenska beståndet är stort, i storleksordningen flera hundra tusen par, och arten klassas som livskraftig (LC). Under flyttningen passerar arten hela landet, och stora flockar ses framför allt i september–november. En del fåglar övervintrar i södra Sverige under milda vintrar, särskilt där det finns gott om bär.
Rödvingetrasten häckar i björk- och blandskog och placerar sitt skålformade bo lågt i ett träd, i en buske eller ibland på marken. Kullen omfattar vanligen 5–6 ägg, och båda föräldrarna deltar i ruvning och i matningen av ungarna. Arten häckar ofta i löst sammanhållna grupper och kan vara mycket högljudd när den varnar för rovdjur nära boet.
Födan utgörs sommartid till stor del av daggmask, insekter och andra smådjur som plockas på marken. Under hösten och vintern blir bär en allt viktigare föda, och flockar ses ofta i rönnar och vid fallfrukt som äpplen i trädgårdar och parker. Tillgången på bär styr i hög grad var de övervintrande fåglarna uppehåller sig. Under invasionsartade vintrar kan stora flockar rödvingetrastar uppträda tillsammans med björktrastar i bärrika områden, där de gemensamt utnyttjar tillgången på frukt.
Rödvingetrasten ses bäst under höstflyttningen i september till november, då stora flockar rastar i öppen mark, i bärrika rönnar och i trädgårdar med fallfrukt. Häckande fåglar hittar man i björk- och fjällbjörkskog i norra Sverige under sommaren. Lyssna efter det tunna "siih"-lätet under stilla höstnätter, när flockarna passerar över städer och slätter.
Vad är "tsiih" på hösten? Rödvingetrastens flyttläte — hörs över städer nattetid september–november när flockar flyttar söderut.
Skillnad rödvinge- och taltrast? Rödvingetrast har gräddvitt ögonbrynsstreck och rostrött på sidor; taltrast är beigetonad utan dessa drag.
Kommer rödvingetrast till fågelbord? På hösten vid äpplen och rönnbär, sällan vid själva fågelbordet.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se rödvingetrast på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Arten rödvingetrast följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.