1. Hem
  2. Arter
  3. Storlabb
  4. Läten och sång

Storlabb – Läten och sång

Läten och sång hos Storlabb (Stercorarius skua).

Storlabben är mestadels tystlåten utanför häckplatsen. Vid kolonin hörs grova, skällande och kacklande läten, men i Sverige uppträder arten i stort sett alltid tyst. Detaljerad information om storlabbens läten och sång finns hos Artportalen och xeno-canto. Storlabb (Stercorarius skua) har varierande läten beroende på årstid och situation; sången används framför allt under häckningssäsongen för att markera revir och locka partner, medan kontaktlätena hörs året runt. Lyssna vid gryningskören mars–juli för bästa möjlighet att höra full sångstrof. På Fågelkartans aspektsida för läten samlar vi länkar till inspelningar och fältnoteringar.

På denna sida hittar du information om storlabbens läten och sång. Arten tillhör kategorin Labbar och är känd på latin som Stercorarius skua. Fördjupa dig nedan i andra aspekter av storlabb eller utforska närbesläktade arter i samma kategori.

Vanliga frågor om Storlabbs läten

Hur låter Storlabb?
Storlabb (Stercorarius skua) har ett karakteristiskt läte som varierar mellan sång, varningsrop och kontaktläte. Sången hörs tydligast under häckningssäsongen mars–juli, vanligtvis från en upphöjd utsiktspunkt i tidig morgon eller sen kväll.
Hur skiljer man storlabbens sång från liknande arters?
Lyssna på kadens, tonhöjd och upprepningsmönster. Inspelningar från xeno-canto är ett bra hjälpmedel — jämför flera individer av Storlabb och angränsande arter för att träna öronen.

Mer om Storlabb

  • Storlabb – Häckning

Liknande arter (Labbar)

  • Bredstjärtad labb
  • Fjällabb
  • Kustlabb
Tillbaka till Storlabb