Strömstare (Cinclus cinclus)

Strömstare (Cinclus cinclus) är en knubbig, mörk tätting som lever vid strömmande vatten och kan både simma och dyka.

Strömstare (Cinclus cinclus) — foto

Häckar i snabbt strömmande vattendrag med stenig botten. Ca 15 000–25 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Strömstare.

Snabba fakta om strömstare

Fördjupa dig i strömstare

Strömstare (Cinclus cinclus) är en knubbig, mörk tätting som lever vid strömmande vatten och kan både simma och dyka.

Om arten

Strömstaren tillhör familjen strömstarar och är den tätting i Europa som kan både simma och dyka. Liksom andra strömstarar håller den till vid rinnande vatten i närheten av forsar och fall. Arten finns i stora delar av Europa och i bergstrakter i västra och centrala Asien (enligt svenska Wikipedia). I Rödlista 2025 är den klassad som livskraftig (LC). Bedömningen kommenteras dock: uppgifter från Artportalen och Svensk fågeltaxering visar en betydande minskning, och fortsätter den kan arten bli aktuell för rödlistning 2030 (SLU Artdatabanken 2025).

Strömstaren ser tjock och kortbent ut på grund av sin täta dräkt. På håll verkar den svart, men bröst och haka är lysande vita. Boet är ett stort, klotformat bo av mossa med en liten, rund öppning (svenska Wikipedia). <small>Källa: Wikipedia.</small>

Kännetecken

Enligt svenska Wikipedia är strömstaren 15–18 cm lång med ett vingspann på 26–30 cm. Näbben är rak, vingarna korta och stjärten kort. Dräkten är mörkt gråbrun med mörkare vattring på ryggen, och de vita partierna på bröst och haka är det som sticker ut. Hanar och honor ser likadana ut.

Läte

Sången hörs ofta mitt i vintern och är en lugn ramsa av lågmälda, skrovliga och gnisslande toner. Locklätet är kort och strävt (svenska Wikipedia).

Utbredning

Strömstaren häckar vid strömmande vatten nära forsar och fall. Enligt SLU Artdatabanken (2025) är den sparsam i södra och östra Sverige. Längre mot nordväst blir den vanligare, och det mesta av beståndet håller till i fjälltrakterna. Sveriges fåglar 2022 räknar med omkring 10 000 par. Trenden är osäker: förändringen är +98 % över 20 år och −34 % över 10 år, men ingen av dem är statistiskt säkerställd. Rödlistebedömningen lämnar öppet om minskningen är verklig eller om den beror på att populationen flyttat som följd av klimatförändringen.

Habitat

Strömstaren håller sig ständigt vid vatten, helst strömmande, och både simmar och dyker skickligt.

Säsong

Arten räknas som bofast och finns på sina platser året runt. På vintern ses den spridd över hela landet, ibland ända ute vid kusten (svenska Wikipedia).

Föda

Strömstaren springer på botten av vattendraget och letar efter nattsländelarver och andra småkryp. Enligt engelska Wikipedia består födan oftast av vattenlevande ryggradslösa djur, som nattsländelarver, skalbaggar och snäckor, men den tar också fisk och små groddjur.

Häckning

Boet ligger vid strömmande vatten, i stenklyftor eller under broar. Mossa är det viktigaste byggmaterialet, och insidan tätas med fjädrar och dun. Honan lägger fyra till sex rent vita ägg, och båda föräldrarna tar hand om ungarna (svenska Wikipedia).

Förväxlingsarter

Källor

Skydd och hänsyn för strömstare

Rödlistekategori
LC — Livskraftig enligt den svenska rödlistan.

Källor:

Var hittar du strömstare?

Du kan se strömstare på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På denna sida samlar Fågelkartan information om strömstare — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.

Liknande arter i kategorin tättingar

Utrustning för att se strömstare

I skog och mark är en bra handkikare den viktigaste utrustningen — de flesta fågelskådare väljer en 8×42.