Alfågeln och ejdern — två hotade dykänder i Sverige 2026
Fågelkartan · publicerad 2026-05-05 · 10 min läsning
Alfågeln är sårbar (VU) och ejdern nära hotad (NT) i Sverige. Lär dig skilja dem åt, var de häckar och varför de minskar. Fakta från Artdatabanken 2026.
Alfågeln är sårbar (VU) och ejdern är nära hotad (NT) i Sverige — båda har minskat kraftigt under de senaste 30 åren. Östersjöns havsänder är under press från överfiske (minskat bytesdjursunderlag), miljögifter och klimatförändringar. Den här guiden går igenom arternas biologi, status och hur du känner igen dem.
Alfågeln är sårbar (VU) och ejdern är nära hotad (NT) i Sverige — båda har minskat kraftigt under de senaste 30 åren. Östersjöns havsänder är under press från överfiske (minskat bytesdjursunderlag), miljögifter och klimatförändringar. Den här guiden går igenom arternas biologi, status och hur du känner igen dem.
Artbestämning: alfågel
Alfågeln (Clangula hyemalis) är en medelstor dykand med ovanligt lång streckskapande stjärt hos hanen. Den är den enda and som byter dräkt tre gånger om året, inte två.
| Karaktär | Hane sommar | Hane vinter | Hona |
|---|---|---|---|
| Huvud | Mörkt med vit pannfläck | Vitt med mörkt öra | Brunt med vit ansikte |
| Rygg | Mörk | Vit och grå | Brun |
| Stjärt | Lång, svart och vit | Lång, svart och vit | Kort |
| Näbb | Rosa med svart band | Rosa med svart band | Mörkt |
| Storlek | 51–60 cm inkl. stjärtpinnar | 36–41 cm |
Alfågelns läte är karakteristiskt och bär artens engelska namn: "Long-tailed Duck". Hanen ger ett gällt, melodiskt "aahow-aahow" som hörs på lång håll.
Artbestämning: ejder
Ejdern (Somateria mollissima) är Sveriges tyngsta dykand och lätt att känna igen:
| Karaktär | Hane | Hona |
|---|---|---|
| Färg | Svartvit med grönt nacke | Brun med svart streckning |
| Näbb | Kölformad, gröngrå | Kölformad, mörkgrå |
| Huvud | Vitt med grönt nacke | Brunt |
| Storlek | 50–71 cm | 50–71 cm |
Hanejder i praktdräkt är omisskännlig med sin svartvita kropp och karakteristiska kilformade näbb med näbbkant som sträcker sig upp i pannan. Honor och ungfåglar är mer diskreta men har samma distinkta näbbform.
Status och population i Sverige
Alfågeln (VU)
Alfågeln häckar i fjällen i norra Sverige — framförallt i Lappland och Norrbotten — och övervintrar längs Östersjökusten och på havet utanför Sverige.
- Häckande par: ca 5 000–8 000 (uppskattning, svår att inventera)
- Övervintring: Hundratusentals alfåglar övervintrar i Östersjön; Sverige är ett av de viktigaste vinterområdena i Europa
- Trend: Kraftig minskning. Östersjöpopulationen har minskat med >30 % sedan 1990-talet
- Rödliststatus: VU (Sårbar) enligt SLU Artdatabanken
Ejdern (NT)
Ejdern häckar längs hela den svenska kusten och i skärgårdarna:
- Häckande par: ca 150 000–200 000
- Trend: Minskning med 25–35 % i Östersjöregionen sedan 1990-talet
- Rödliststatus: NT (Nära hotad) — riskerar att bli sårbar
Varför minskar de?
Flera faktorer samverkar:
1. Minskad bytesdjurstillgång Östersjösillen och skarpsill har minskat kraftigt. Alfågeln och ejdern lever nästan uteslutande på blåmusslor, sötvattenssnäckor och kräftdjur. Överfiske och övergödning har förändrat ekosystemet.
2. Miljögifter Höga halter av PCB, DDT och PBDE finns fortfarande kvar i Östersjöns sediment och anrikas i fisk och kräftdjur som änderna äter. Miljögifter påverkar äggkvalitet och immunförsvar.
3. Klimatförändringar
- Mildare vintrar förändrar isförhållandena som styr bytesdjurens tillgänglighet
- Förändrade häckningsförhållanden i fjällen för alfågeln
- Temperaturökning gynnar konkurrenter och predatorer
4. Drunkning i fiskeredskap Alfåglar och ejdrar drunknar i nät och ryssjor. Yrkesfisket i Östersjön har länge tagit en icke-försumbar bifångst av havsänder.
Var ser du dem?
Alfågeln
- Häckning (maj–juli): Fjällsjöar och myrar i Lappland och Norrbotten
- Vinter (oktober–april): Havet utanför Östersjökusten, framförallt i Blekinge, Södermanland och Stockholms skärgård; stora flockar ses från fler platser längs kusten
Kända vinterlokaler: Arholma (Stockholms skärgård), Bläsinge krog (Blekinge), Singöfjärden.
Ejdern
- Häckning: Längs hela kusten från Bohuslän till Norrbotten, framförallt i skärgårdarna
- Vinter: Stannar längs kusten; stora flockar samlas utanför klippor och rev
Ejdern är lätt att se i Stockholms och Bohusläns skärgårdar under häckningstid i maj–juni.
Ejderull — en nordisk tradition
Ejderhonan tappar bukdun för att klä boet. Detta ejderull är känt för sin exceptionella isoleringsförmåga och har i tusentals år samlats av kustbefolkningar i Island och Skandinavien. Idag samlar man fortfarande ejderull på Island — en hållbar tradition där fåglarna inte skadas.
Vanliga frågor
Är alfågeln och ejdern vanliga i Sverige? Ejdern är vanlig längs kusten (häckande) men trenden är negativ. Alfågeln är vanlig som vinter- och genomflyttsgäst men har minskat kraftigt. Båda ses dagligen längs Östersjökusten under rätt säsong.
Vad äter alfågeln? Alfågeln är specialiserad dykand som äter kräftdjur, blåmusslor och sötvattensinsektslarver (vid häckning i fjällen). Den kan dyka till 20–60 meters djup.
Varför kallas ejdern "king eider" på engelska? Den europeiska ejdern (Somateria mollissima) kallas "common eider" på engelska. "King eider" (Somateria spectabilis) är en sällsyntare art som ses sällsynt i Sverige. De liknar varandra men kungen har en framträdande orange näbbknöl.
Kan jag se alfåglar från land? Ja — alfåglar i stora flockar ses ofta från klippor och utsiktspunkter längs Östersjökusten under vintern. Använd kikare eller teleskop och sök rakt utanför klippkuster och skär.
Se validerade fynd av alfågel och ejder på Artportalen. Rödliststatus: SLU Artdatabanken.
Mer från bloggen (Artguider)
Mer läsning på Fågelkartan
Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.