Alfågeln och ejdern — två rödlistade dykänder i Sverige 2026

Alfågeln är nära hotad (NT) och ejdern är starkt hotad (EN) i Sverige enligt Rödlista 2025. Ejdern har minskat med omkring hälften under de senaste 24 åren, och vinterbeståndet av alfågel i Östersjön har krympt från drygt fyra miljoner fåglar i början av 1990-talet till runt en halv miljon omkring 2010. Orsakerna är flera och delvis olika för de två arterna. Den här guiden går igenom hur du känner igen dem, hur det ser ut med bestånden och vad som ligger bakom nedgången.

Artbestämning: alfågel

Alfågeln (Clangula hyemalis) är en liten dykand. Enligt Artfakta mäter den 40–47 cm utan stjärtspröt och har ett vingspann på 73–79 cm. Den känns igen året runt på helmörka vingar och liten storlek, och hanen har dessutom långa stjärtspröt under stora delar av året.

Alfågeln har ett invecklat dräktmönster med flera olika dräkter under året:

Mellan juli och september bär hanen en mindre kontrastrik eklipsdräkt. Ungfåglar liknar honan (Artfakta).

Sången beskrivs i svenska Wikipedia som nasal och klarinettlik, ungefär "a a-aulí".

Artbestämning: ejder

Ejdern (Somateria mollissima) är vår största dykand och väger enligt Artfakta 1,5–2,5 kg. Halsen är kort, huvudet stort och näbben kraftig, lång och kilformad.

Hanar i eklipsdräkt (juni–september) och unga hanar har en oregelbunden blandning av vitt, svart och brunt som kan se smutsig ut.

Status och population i Sverige

Alfågeln (NT)

Alfågeln häckar sparsamt i höglänta fjällområden från Härjedalen till nordligaste Lappland, främst i fjällens björk- och videregion och på palsmyrarna i Torne lappmark. Den är den vanligaste sjöfågeln vid fjällsjöar över 700 meters höjd (Artfakta).

• Häckande par: Ungefär 1 300 par (900–1 800) enligt en beräkning från 2012, med stor osäkerhet. Rödlista 2025 skattar antalet reproduktiva individer till 2 200 (1 800–2 800).
• Trend i Sverige: En svag tillbakagång. Minskningstakten uppgår till omkring 20 procent (10–30) under de senaste 21 åren och ligger nära gränsen för kategorin sårbar.
• Övervintring: Stora mängder alfåglar, främst från den ryska tundran, övervintrar i egentliga Östersjön. Inventeringar visade drygt 4 miljoner fåglar vintern 1992–1993 men omkring 0,5 miljon 2009–2011. Var de svenska häckfåglarna övervintrar är inte känt i detalj. Ringmärkning har gett återfynd både längs nordnorska kusten och vid danska öar.
• Rödliststatus: Nära hotad (NT) enligt Rödlista 2025.

Ejdern (EN)

Ejdern häckar på öar och skär längs kusten från Bohuslän till Norrbotten. Den är relativt allmän på västkusten och i egentliga Östersjön upp till Uppland, men glesare i Bottniska viken och i Bottenviken finns bara några hundra par (Rödlista 2025).

• Häckande par: Cirka 150 000 par enligt en beräkning från 2012. Siffran kan vara en överskattning eftersom beståndet förändrats snabbt (Artfakta).
• Trend: En nedgång på omkring 50 procent (40–65) under de senaste 24 åren. Innan dess ökade arten kraftigt fram till mitten av 1990-talet.
• Rödliststatus: Starkt hotad (EN) enligt Rödlista 2025.

Varför minskar de?

Artfakta pekar ut olika hot för de två arterna.

Ejdern: flera samverkande orsaker Den tidigare ökningen hänger enligt Artfakta delvis samman med högre näringshalter längs kusten, som gav mer blåmusslor. Nedgången sedan mitten av 1990-talet beror troligen på flera faktorer tillsammans. Havsörn och mink tar ruvande honor och bon, vilket ger färre honor och sämre häckningsresultat. Dessutom har man pekat på sämre kondition hos honorna när blåmusslorna blivit färre eller sämre, samt på brist på vitamin B1 (tiamin). I Stockholms skärgård har dödligheten bland nykläckta ungar i vissa områden legat på 90–99 procent.

Alfågeln: fisk, olja och nät I fjällen konkurrerar utplanterad fisk med alfågeln om kräftdjur och insektslarver, och försurning drabbar flera av födodjuren. Vid havet är de ständigt återkommande oljeutsläppen det mest påtagliga hotet. Under åren 1994–1996 avlivades cirka 60 000 oljeskadade alfåglar på Gotland enbart. Vinterbestånden samlas på ett fåtal utsjöbankar, vilket gör dem extra sårbara. Framtida vindkraftsanläggningar på sådana bankar kan dessutom störa födosöket.

Drunkning i fiskeredskap Tiotusentals alfåglar drunknar i fisknät varje år i Östersjön (Artfakta).

Var ser du dem?

Alfågeln

• Häckning (maj–juli): Små, grunda fjällsjöar och myrar, ofta med småöar där honan kan gömma boet. Huvuddelen av beståndet häckar över 500 meters höjd, och en viktig häckningsmiljö är de vidsträckta myrarna kring Taavavuoma i nordligaste Norrbotten.
• Vinter (från oktober): Ute på Östersjön, framför allt vid utsjöbankarna Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken. Stora mängder övervintrar även längs Gotlands ostkust.

Under vintern kan du leta efter flockar med teleskop från Gotlands ostkust.

Ejdern

• Häckning: Längs kusten och i skärgårdarna från Bohuslän till Norrbotten. Honan väljer helst en ö och är mycket boplatstrogen, så hon återvänder till samma ö år efter år.
• Vinter: De flesta svenska ejdrar övervintrar i danska farvatten, framför allt runt öarna och längs Jyllands östkust. Färre finns i södra Östersjön, på svenska västkusten och i Vadehavet, och en del av Norrlandskustens ejdrar flyttar över fjällen till norska Atlantkusten.

Sträcktoppen till vinterkvarteren infaller i oktober, och på våren flyttar ejdrarna tillbaka under en koncentrerad period i början av april. Under häckningstiden i maj och juni är ejdern lätt att se i Stockholms och Bohusläns skärgårdar.

Ejderdun

Ejderhonan fodrar boet med dun från sin egen kropp och täcker äggen med det när hon lämnar boet en stund (Artfakta). Enligt svenska Wikipedia är ejderdun mycket lätt och isolerar utmärkt, och det säljs som ett av de finaste dunen som finns.

Vanliga frågor

Är alfågeln och ejdern vanliga i Sverige? Ejdern häckar längs hela kusten, men trenden är kraftigt negativ. Alfågeln är en fåtalig häckfågel i fjällen, medan Östersjön på vintern hyser enorma mängder alfåglar, främst från Ryssland. Antalet har ändå sjunkit rejält sedan början av 1990-talet.

Vad äter alfågeln? Under vintern äter alfågeln främst blåmusslor, hjärtmusslor, sandmusslor och Östersjömusslor, men även gråsuggor och märlkräftor. Vid häckningen i fjällen står kräftdjur, insekter och snäckor på menyn. Vintertid dyker den regelbundet till 30 meters djup och undantagsvis ner till 55 meter (Artfakta).

Vad äter ejdern? Huvudsakligen musslor, framför allt blåmusslor som hämtas på upp till 20 meters djup. Även kräftdjur, tagghudingar och enstaka fiskar ingår (Artfakta).

Kan jag se alfåglar från land? Ja, framför allt längs Gotlands ostkust under vintern, men de flesta alfåglar håller sig långt ute på utsjöbankarna. Använd teleskop och sök av öppet vatten.

Källor

• SLU Artdatabanken (2025). Rödlistade arter i Sverige 2025: alfågel (NT) och ejder (EN). artfakta.se/taxa/102108 och artfakta.se/taxa/102935
• SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: alfågel (Clangula hyemalis) och ejder (Somateria mollissima), faktatexter om kännetecken, utbredning, ekologi och hot. Hämtad 2026-09-29.
• Svenska Wikipedia (2026). Alfågel och Ejder. Används för sångbeskrivning och uppgifter om ejderdun. sv.wikipedia.org/wiki/Alfågel, sv.wikipedia.org/wiki/Ejder

Mer från bloggen (Artguider)

• Vit stork i Sverige — återkolonisationen pågår 2026
• Lunnefågeln i Sverige — var ser du den och när 2026
• Pilgrimsfalken i Sverige — snabb dykare som häckar i våra städer
• Göken — när hörs den och hur går det för arten i Sverige?

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.