Pilgrimsfalken i Sverige — snabb dykare som häckar i våra städer

**Pilgrimsfalken (Falco peregrinus) kan nå över 320 km/h i ett dyk och har under 2000-talet även börjat häcka på höga byggnader i svenska städer.** Från ett bestånd som sjönk till bara 35 kända par 1965 har arten kommit tillbaka, men sedan 2021 går det åter nedåt, framför allt på grund av fågelinfluensa.

Pilgrimsfalken: artfakta

Honan är påtagligt större än hanen: hanen är ungefär lika stor som en kråka, medan honans vingspann närmar sig korpens (SLU Artdatabanken 2025). Den gamla fågeln är skiffergrå till blågrå ovan med vit undersida som är tätt tvärvattrad i svart på nedre bröst och buk. Det vita övre bröstet och halssidorna står i skarp kontrast mot svart hjässa och ett brett mustaschstreck. Ungfågeln är brunare ovan och har grova, mörka längsstreck på en gulvit undersida. Vingarna är tillspetsade, typiskt för falkar. Enligt svenska Wikipedia är fötterna och vaxhuden vid näbbroten gula och näbben grå med mörkare spets.

Hur snabb är pilgrimsfalken?

Pilgrimsfalken är känd för sina dyk. Enligt en studie i PLoS ONE kan pilgrimsfalkar under ett dyk nå mer än 320 km/h (Ponitz m.fl. 2014). Samma forskargrupp mätte dock själva höga hastigheter i ett experiment med falkar som föll från en damm på 60 meters höjd och kom då bara upp i drygt 80 km/h, eftersom fallhöjden var för låg. Högre uppgifter än 320 km/h som cirkulerar går inte att belägga i den vetenskapliga litteraturen, och därför anger vi dem inte här.

Falken tar nästan uteslutande fåglar som den slår i luften (SLU Artdatabanken 2025).

Pilgrimsfalken försvinner och återvänder

Kraschen på 1950–70-talet

Inom större delen av utbredningsområdet minskade arten starkt under 1950- och 60-talen när nya fettlösliga bekämpningsmedel som DDT, aldrin och dieldrin kom i bruk. Höga halter av DDE, en nedbrytningsprodukt av DDT, ger tunnskaliga ägg som inte tål normal ruvning (SLU Artdatabanken 2025). I Sverige gick beståndet så här:

• Högsta möjliga bestånd: beräknat till 900–1 400 par.
• 1950: cirka 350 häckande par.
• 1965: 35 kända par.
• Mitten av 1970-talet: två små restpopulationer, en nordlig (främst i Norrbotten) och en sydlig (Halland och Bohuslän).

DDT-förbudet och återhämtningen

SLU anger att DDT förbjöds i svenskt jordbruk 1970 och att användningen stoppades helt 1975 (SLU). Artfakta beskriver att arten sannolikt hade försvunnit helt från södra Sverige utan Naturskyddsföreningens Projekt Pilgrimsfalk, som arbetade med avel, utsättning av ungar och maskinkläckning av giftskadade ägg. Bestånd under återhämtningen:

• 1990: 6 häckande par i sydvästra Sverige.
• 1994: minst 27 par i Norrbotten.
• 2010: minst 275 par i hela landet.
• 2018: cirka 600 par.
• 2024: cirka 500 par.

Över lång tid har populationen alltså vuxit rejält. Från 2021 vänder dock kurvan nedåt, och fågelinfluensa pekas ut som en viktig orsak (SLU Artdatabanken 2025). Därför bedöms arten i Rödlista 2025 som Sårbar (VU), efter att tidigare ha varit Nära hotad (NT).

Pilgrimsfalken i svenska städer

Varför städer?

Pilgrimsfalken häckar mestadels i klippbranter, men under 2000-talet har en del par etablerat sig som stadsfåglar på höga byggnader, ofta i bolådor som satts upp åt dem (SLU Artdatabanken 2025). Artens viktigaste krav på häckplats är en miljö som är någorlunda ostörd av människor och god tillgång på byten. I städer kan falkarna jaga bland annat duvor, kajor och måsar, och vissa par och ensamma falkar övervintrar i södra Sveriges hamnområden av just det skälet (SLU Artdatabanken 2025).

Var har den häckat i städer?

Enligt Natursidan (Hansson 2025) har pilgrimsfalkar häckat eller häckar i bland annat Göteborg (gasklockan och Erikbergskranen), Malmö (Kockumskranen och Öresundsbron), Västerås (en silo), Helsingborg och Halmstad (silor) samt Köping (ett vattentorn). Ett försök att sätta ut ungar i en häckningslåda i Stockholm misslyckades, eftersom trutar var så aggressiva mot ungarna att de aldrig lärde sig flyga. I Uppsala håller sig falkar nära domkyrkan, men ingen häckning har skett där.

Häckningsår

Pilgrimsfalkarna kommer tillbaka till häckplatserna i södra Sverige under mars och i norra Sverige i mitten och slutet av april. Äggen läggs i sydvästra Sverige 1–25 april och i norr ungefär tre till fyra veckor senare. Äggen ruvas i 28–33 dygn av båda könen, och ungarna blir flygga vid cirka 38 dygns ålder (hanar) respektive cirka 42 dygn (honor) (SLU Artdatabanken 2025).

Var ser du pilgrimsfalk utanför städerna?

Pilgrimsfalken häckar över nästan hela landet, mestadels i branta klippväggar där äggen läggs på en ofta svåråtkomlig hylla. Ibland tar den över bon av korp, fiskgjuse, kungsörn eller fjällvråk. I Norrbotten häckar falkarna även på marken på myrar (SLU Artdatabanken 2025).

Efter häckningen är arten huvudsakligen flyttfågel och lämnar häckplatserna i augusti–september, men vissa övervintrar i södra Sverige (SLU Artdatabanken 2025).

Artbestämning: pilgrimsfalk eller duvhök

De förväxlas ibland men är lätta att skilja åt om du letar efter rätt saker. Pilgrimsfalken har tillspetsade vingar och ett brett, tydligt mustaschstreck (SLU Artdatabanken 2025). Duvhöken är starkt bunden till skog, både för jakt och häckning, medan pilgrimsfalken oftast häckar i klippbranter (SLU Artdatabanken 2025). Duvhöken är dessutom betydligt större än den annars snarlika sparvhöken.

Vanliga frågor

Är pilgrimsfalken verkligen så snabb som det sägs? I dyk kan den nå mer än 320 km/h enligt Ponitz m.fl. (2014). Högre siffror finns i populärlitteraturen men går inte att belägga i den vetenskapliga litteraturen.

Hur fångar pilgrimsfalken sin mat? Den lever nästan uteslutande av fåglar som den slår i luften. På västkusten var skrattmås, tamduva, stare och fisktärna bland de vanligaste bytena under häckningstid i en studie från 1970-talet, där skrattmås och duvor dominerade dieten (SLU Artdatabanken 2025).

Kan man se pilgrimsfalk i städer? Ja, på vissa platser, men det varierar och lyckade häckningar är inte självklara (se avsnittet om städer ovan). Falkar kan också övervintra i hamnområden i södra Sverige.

Har pilgrimsfalken naturliga fiender i Sverige? Förekomsten av predatorer som berguv, kungsörn, mård och räv påverkar var falkarna väljer att häcka, och berguv kan ge sämre häckningsframgång lokalt (SLU Artdatabanken 2025). Artfakta framhåller också att störning kan vara ett problem, bland annat vid klättring i klippor där falkarna häckar.

Källor

• SLU Artdatabanken (2025). Rödlistade arter i Sverige 2025: Pilgrimsfalk. artfakta.se/taxa/100054
• SLU Artdatabanken (u.å.). Artfakta: Pilgrimsfalk (utbredning, ekologi och hot). artfakta.se/taxa/100054
• Ponitz, B., Schmitz, A., Fischer, D., Bleckmann, H. & Brücker, C. (2014). Diving-flight aerodynamics of a peregrine falcon (Falco peregrinus). PLoS ONE 9(2), e86506. doi:10.1371/journal.pone.0086506
• SLU, Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (u.å.). Bekämpningsmedel i ett historiskt perspektiv. slu.se
• Hansson, E. (2025). Framgångsrikt arbete för pilgrimsfalkar sprider sig i Sverige. Natursidan, 27 augusti. natursidan.se
• Svenska Wikipedia. Pilgrimsfalk (mått, vikt, färg på fötter och näbb). sv.wikipedia.org

Mer från bloggen (Artguider)

• Alfågeln och ejdern — två rödlistade dykänder i Sverige 2026
• Vit stork i Sverige — återkolonisationen pågår 2026
• Lunnefågeln i Sverige — var ser du den och när 2026
• Göken — när hörs den och hur går det för arten i Sverige?

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.