Vit stork i Sverige — återkolonisationen pågår 2026
Fågelkartan · publicerad 2026-05-08 · 9 min läsning
Den vita storken häckar åter i Sverige efter decennier av frånvaro. Storkprojektet i Skåne, antal häckande par och var du kan se storken. Uppdaterat 2026.
Den vita storken häckar åter i Sverige. Den försvann som häckfågel under 1950-talet när våtmarkerna dikades ut, men ett långvarigt bevarandeprogram, Storkprojektet, har byggt upp ett häckande bestånd i Skåne. År 2024 häckade 54 par enligt SLU Artdatabanken.
Den vita storken häckar åter i Sverige. Den försvann som häckfågel under 1950-talet när våtmarkerna dikades ut, men ett långvarigt bevarandeprogram, Storkprojektet, har byggt upp ett häckande bestånd i Skåne. År 2024 häckade 54 par enligt SLU Artdatabanken.
Storkens biologi
Vita storken (Ciconia ciconia) är en stor, långbent fågel som i upprätt ställning är nära en meter hög. Vingspannet är 180 till 215 centimeter. Dräkten är vit, med svarta skulderfjädrar och vingpennor. Näbb och ben är tomatröda hos fåglar som är två år eller äldre (SLU Artdatabanken). En vuxen stork väger normalt 3 till 4 kilo.
| Karaktär | Detalj |
|---|---|
| Höjd | Nära en meter i upprätt ställning |
| Vingspann | 180–215 cm |
| Vikt | Normalt 3–4 kg |
| Näbb och ben | Tomatröda hos vuxna |
| Läte | Nästan tyst, klapprar med näbben |
Vita storken saknar syrinx och har därför begränsad ljudrepertoar. Den kommunicerar i stället genom att klappra med näbben medan huvudet kastas bakåt över ryggen. Klapprandet används som hälsning inom paret och som försvar av boet (SLU Artdatabanken).
Historien: storken försvinner och återvänder
Nedgången (1800-tal till 1950-tal)
Under 1700-talet fanns det sannolikt omkring 5 000 par i Skåne och längs västkusten. Under 1800-talets senare hälft minskade arten drastiskt, och vid 1900-talets början fanns bara ett femtiotal par kvar. Det sista paret häckade 1954 på Karupsgården nära Blentarp. Huvudorsaken var utdikningen av våtmarker, och i Skåne har 90 procent av de våtmarker som fanns i början av 1800-talet dikats ut (SLU Artdatabanken).
Storkprojektet, återintroduktion från 1989
Storkprojektet drivs av Naturskyddsföreningen i Skåne och Skånes Ornitologiska Förening. Projektet startade 1989, och metoderna och de första storkarna hämtades från Aneboda i Småland. Arbetet bygger bland annat på:
- hägn där storkar bildar par och häckar innan de släpps ut, i dag Fulltofta och Hemmestorps Mölla
- skötsel av våtmarker och öppna marker där storken kan hitta föda
- ringmärkning och satellitmärkning av fåglar
År 1996 häckade ett vilt par på Flyinge Kungsgård, och 2014 noterades för första gången ett helt vilt par som kommit tillbaka efter vintern och häckade. År 2008 hade projektet 47 frihäckande par (SLU Artdatabanken).
Hur många storkar finns det i Sverige?
Beståndet är i det närmaste identiskt med Storkprojektets frihäckande fåglar:
- Häckande par: 54 år 2024 (SLU Artdatabanken)
- Trend: ökande
- Geografisk spridning: i Skåne
- Rödliststatus: EN (starkt hotad) i Rödlista 2025, på grund av det lilla beståndet trots ökningen
Var ser du storken?
Skåne, storkens kärnområde
- Fulltofta och Hemmestorps Mölla: Storkprojektets två hägn, där du kan se fåglar året runt. Fria storkar häckar också på och runt hägnen.
- Master och stolpar: Artfakta konstaterar att elmaster och stolpar i dag hyser lika många eller fler storkbon än hustaken.
- Falsterbohalvön: sträcklokal på hösten. Vid Falsterbo fågelstation har som mest 108 storkar räknats under ett år (2021), men många år är siffran betydligt lägre.
Artportalen
Sök på "vit stork" i Artportalen för de senaste fynden med kartor.
Storkens föda och miljö
Storken behöver öppet jordbrukslandskap med ängs- och våtmarker (SLU Artdatabanken). Den hittar sin föda med synen, ofta genom att gå fram över marker där gräset är lägre än 10 centimeter. Maten består av daggmask, insekter, sorkar, grodor och fisk. Tillgång på vatten nära boet är viktigt, eftersom föräldrarna fyller krävan med vatten som de häller i gapet på ungarna under varma dagar.
Skillnad mot svart stork
Vit stork förväxlas ibland med svart stork (Ciconia nigra), en annan art som sällan ses i Sverige.
| Karaktär | Vit stork | Svart stork |
|---|---|---|
| Fjäderdräkt | Vit med svarta vingpennor | Svart ovansida, vit buk |
| Häckning | Öppet jordbrukslandskap | Skog nära vatten |
| Förekomst i Sverige | Häckfågel i Skåne | Sällsynt |
Vanliga frågor
Vart flyger storkarna på vintern? Vita storkar är långflyttare. Enligt Artfakta har de flesta av de skånska årsungarna på senare år styrt kosan söderut mot Frankrike och Iberiska halvön. Ungar från projektet har påträffats både på den västliga och den östliga flyttvägen. Den västliga vägen går via Gibraltar till Västafrika söder om Sahara.
Hur länge lever en stork? Medellivslängden är 8 till 10 år, men en stork kan bli över 30 år (SLU Artdatabanken).
Kan man se storkar på vintern i Sverige? Ja, i viss mån. Storkarna i Storkprojektets hägn finns kvar året runt, och vissa utsläppta storkar övervintrar. De flyttande storkarna lämnar Skåne under hösten, och häckningen börjar i början av april när de återkommit från vinterkvarteren.
Källor
- SLU Artdatabanken (2025). Rödlistade arter i Sverige 2025. Vit stork, artfakta.se/taxa/100031.
- SLU Artdatabanken (2025). Rödlistade arter i Sverige 2025. Svart stork, artfakta.se/taxa/100032.
- Storkprojektet. Om Storkprojektet. storkprojektet.com/om-storkprojektet
- Falsterbo fågelstation. Sträckräkning, vit stork, alla år. falsterbofagelstation.se
Mer från bloggen (Artguider)
Mer läsning på Fågelkartan
Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.