Fågelkartan · publicerad 2026-05-18 · uppdaterad 2026-10-14 · 9 min läsning
Guide till fågelskådning i Jämtland: Ånnsjön, Storsjön och fjällnära skådning med Östersund som bas. Lokaler, arter och tips.
Den här guiden ger en överblick över landskapets viktigaste fågelmiljöer och hur de kan utnyttjas. Den ersätter inte detaljerade lokalbeskrivningar, men hjälper dig att förstå var möjligheterna finns och vilka arter du kan vänta dig i myr, skog, sjö och fjäll. Östersund är en naturlig bas för utflykter, och med rätt planering kan en resa täcka ett brett spektrum av nordliga fåglar.
Jämtland är ett av landets mest lockande landskap för fågelskådning, eftersom det erbjuder miljöer som de sydligare landskapen saknar. Här möts boreal barrskog, vidsträckta myrmarker, sjöar och fjällkedjan i väster. Den kombinationen gör att man kan söka fjällknutna arter som fjällripa, fjällabb och fjällvråk, liksom smalnäbbad simsnäppa och en rad fåglar knutna till myr och fjällbjörkskog.
Den här guiden ger en överblick över landskapets viktigaste fågelmiljöer och hur de kan utnyttjas. Den ersätter inte detaljerade lokalbeskrivningar, men hjälper dig att förstå var möjligheterna finns och vilka arter du kan vänta dig i myr, skog, sjö och fjäll. Östersund är en naturlig bas för utflykter, och med rätt planering kan en resa täcka ett brett spektrum av nordliga fåglar.
Ånnsjön i västra Jämtland är länets stolthet bland fågellokaler. Enligt Jämtlands ornitologiska förening är det det enda området i Jämtland som finns med på den svenska IBA-listan, alltså listan över internationellt viktiga fågelområden. Sjön är grund och ligger i gränslandet mellan skogs- och fjällandskap.
För besökare finns torn och gömslen längs spångade stigar. Under försommaren kan man från ett gömsle komma bara några meter från simmande smalnäbbade simsnäppor. Parkera vid Åns station och följ skyltarna. På andra sidan sjön ligger Handöl, där Ånnsjöns fågelstation tar emot många besökare varje år och där fåglar räknas och ringmärks. Eftersom anläggningar byggs om och underhålls är det klokt att kontrollera aktuell information på plats.
Smalnäbbad simsnäppa är rödlistad som sårbar (VU) i Rödlista 2025. Enligt SLU Artdatabanken har arten minskat kraftigt i Norden under 2000-talet. Det är ett skäl till att ett besök vid Ånnsjön bör ske med respekt för häckande fåglar och att man håller sig till de anvisade stigarna och gömslena.
Storsjön är landskapets stora insjö och präglar bygden kring Östersund. Jämtlands ornitologiska förening pekar ut flera lokaler i sjöns närhet. Rödösundet ligger i Storsjön och skiljer norra Frösön från Rödön. Platsen är som bäst i slutet av april eller början av maj när en råk öppnar sig i isen. Då kan man se smålom, svarthakedopping, kanadagås, storskrake och flera simänder, och upp mot hundra lommar har observerats. Vid Avaviken, där Indalsälven rinner ut i Storsjön, blottas sandbankar vid lågvatten på våren och drar vadare och gravand.
På Frösön finns naturreservatet Ändsjön, där två torn ger utsikt över en vassrik, grund sjö. Föreningen nämner bland annat svarthakedopping, snatterand, sothöna, brun kärrhök, duvhök och rödspov. Tysjöarna ligger några kilometer nordväst om Östersund och beskrivs som en av länets bästa lokaler, med vadare som svartsnäppa, brushane och gluttsnäppa, årta och trana. Där kan upp mot 300 fåglar vistas samtidigt. Lillsjön vid Odensala söder om staden är en liten vassomgiven sjö med bland annat brunand, måsar och vadare.
Östersund är en praktisk bas för fågelskådning i Jämtland. Härifrån når du Storsjöns omgivningar lätt och kan under en dagsutflykt ta dig till skogs- och myrmarker i flera riktningar, eller längre västerut mot fjälltrakterna. Den som planerar en längre resa gör klokt i att utgå från Östersund och göra utflykter till olika miljötyper. De öppna jordbruksmarkerna kring sjön ger dessutom en mer sydsvensk typ av skådning som kontrast till myrarnas och fjällens vildare miljöer, och för den som har en dag över utan att resa långt är Storsjöns stränder ett fullgott alternativ.
Mellan sjöarna och fjällen breder barrskogen och de stora myrmarkerna ut sig. Dessa miljöer är centrala för den jämtländska fågelfaunan. Myrmarkerna är hem åt häckande vadare och änder, och de öppna myrarna är livfulla under den korta men intensiva häckningssäsongen. Barrskogen hyser nordliga skogsfåglar som mesar, hackspettar, korsnäbbar, ugglor och skogshöns.
Den som vill söka skogens och myrens arter gör bäst i att vara ute tidigt under den ljusa försommaren, då aktiviteten är som störst. Tystnad och tålamod lönar sig. Läs mer om hackspettarna i guiden till svenska hackspettar och om ugglorna i guiden till ugglor i Sverige.
Myrmarkerna förtjänar särskild uppmärksamhet. På de öppna myrarna häckar vadare som annars är svåra att se, och försommarmorgnarna kan bjuda på spelflykt och läten som hör till de mest minnesvärda upplevelserna i den jämtländska naturen. Myrarna är samtidigt känsliga miljöer, så rör dig varsamt och håll avstånd till häckande fåglar. Den som väljer en upphöjd kant eller en led med överblick över myren, och ger platsen tid i den ljusa natten, ser och hör ofta mer än den som försöker korsa själva myrytan. Säsongen är kort och tajmingen viktig: kommer du för tidigt ligger snön kvar, och kommer du för sent har den intensiva aktiviteten avtagit.
Fjällvärlden i väster ger Jämtland dess särprägel. Fjällripa häckar enligt Artfakta i klippig terräng och på fjällhedar ovanför trädgränsen, med de högsta tätheterna på ungefär 700 till 1 400 meters höjd. Fjällabb häckar på fjällhedar från Härjedalen till Torne lappmark, och antalet par varierar mycket mellan åren beroende på tillgången på gnagare. Fjällvråk häckar i fjällen och i skogslandets övre delar, och även deras antal växlar med gnagartillgången. Smalnäbbad simsnäppa häckar vid små vatten i björk- och lågfjällsregionen.
Vid Vålådalen nämner Jämtlands ornitologiska förening fjällpipare och tjäder, och i goda gnagarår finns god chans till hökuggla och lappuggla. Vid Storlien finns ett fågelskyddsområde med en spelplats för dubbelbeckasin, en art som är ovanlig i Sverige.
Fjällskådning kräver mer planering än skådning i låglandet. Vädret växlar snabbt, avstånden är stora och säsongen kort, eftersom häckningen koncentreras till några intensiva veckor på försommaren. Klä dig för fjällklimat även en solig dag, planera rutter med marginal och håll dig informerad om väderläget. Rovfåglarna i fjälltrakterna kan du läsa mer om i guiden till rovfåglar i Sverige.
Vår och försommar: Detta är högsäsongen. Snösmältningen kommer sent i fjälltrakterna, och aktiviteten koncentreras till en intensiv period. Vid Rödösundet är slutet av april och början av maj bäst, när isen öppnar sig. Vadare och änder anländer till myrar och sjöar, skogsfåglarna sjunger och fjällarterna etablerar revir. Den ljusa natten gör att aktiviteten kan pågå långt in på kvällen.
Sommar: Häckningen fortsätter med ungar i myr, skog och fjäll. Sommaren är en god tid att uppleva fågellivet i fjällbjörkskog och på myr, även om sångintensiteten avtar.
Höst: Höstflytten ger rörelse i landskapet när myr- och fjällarter drar söderut, och sjöar och vikar samlar rastande sjöfågel. Höstfärgerna i fjällbjörkskogen gör utflykterna vackra.
Vinter: Vintern är lång och hård. Skogslandskapet hyser stannfåglar som mesar, hackspettar, korsnäbbar och skogshöns, medan myr och fjäll är tysta.
Aktuella fynd kan följas via fågellokalerna på kartan och i artregistret.
Jämtland är vidsträckt och avstånden mellan lokalerna är stora. Bil är i praktiken nödvändig för att nå de bästa miljöerna, särskilt fjälltrakterna i väster. Vid Ånnsjön finns dock en parkering vid Åns station. Östersund fungerar som bas, med utflykter i olika riktningar. Planera realistiskt, för landskapet är för stort för att täckas på en kort resa.
En tubkikare är värdefull vid de stora sjöarna och på de öppna myrarna och fjällheden. Klä dig för fjällväder även sommartid, eftersom temperaturen kan falla snabbt. Stövlar är att rekommendera på myrmarkerna. Råd om utrustning finns i guiden om kikare.
Respektera häckande fåglar, särskilt under den korta och känsliga fjällhäckningssäsongen, och håll dig till leder där sådana finns. Håll hund kopplad. Allmänna råd för den som är ny finns i nybörjarguiden till fågelskådning.
Vilka är de bästa fågellokalerna i Jämtland? Ånnsjön i västra Jämtland är länets stolthet och den enda jämtländska lokalen på den svenska IBA-listan. Kring Östersund pekar Jämtlands ornitologiska förening ut bland annat Rödösundet, Ändsjön och Tysjöarna. Myrmarkerna, den boreala skogen och fjällvärlden i väster kompletterar med nordliga arter.
När är bästa tiden för fågelskådning i Jämtland? Sen vår och försommar är högsäsong. Snösmältningen kommer sent, och aktiviteten koncentreras till en intensiv period då vadare, änder, skogsfåglar och fjällarter är aktiva. Vid Rödösundet är slutet av april och början av maj bäst.
Vilka fjällarter kan man se i Jämtland? Fjällripa, fjällabb, fjällvråk och smalnäbbad simsnäppa häckar i fjälltrakterna. Vid Vålådalen nämns också fjällpipare, och i goda gnagarår finns chans till hökuggla och lappuggla.
Är Östersund en bra bas för fågelskådning? Ja. Härifrån når du Storsjön med lokaler som Rödösundet och Ändsjön på dagsutflykter, och du kan ta dig till skogs- och myrmarker i flera riktningar samt vidare västerut mot fjällen.
Behöver man bil för att fågelskåda i Jämtland? I praktiken ja. Avstånden är stora och de bästa fjällmiljöerna ligger långt västerut. Vid Ånnsjön finns dock en parkering vid Åns station.
Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.