Fågelkartan · publicerad 2026-05-14 · uppdaterad 2026-10-14 · 10 min läsning
Fågelskådning i Dalarna: lavskrika, tretåig hackspett, dalripa och orre. Guide till Fulufjället, Siljan, Älvdalen och Idre med bästa månader.
Dalarna är dessutom ett bra län för den som vill lära sig de nordliga skogs- och fjällarterna, eftersom flera av dem, som Artfakta visar, har sin sydgräns eller sina södra utposter just här: dalripa, fjällripa, lappsparv, ringtrast och rödstjärnig blåhake häckar från norra Dalarna och norrut.
Dalarna är ett av Sveriges mest mångskiftande fågellandskap. Länet sträcker sig från slättbygderna och Siljans stränder i söder till de boreala skogarna i norr och de sydliga fjällens öppna marker kring Fulufjället och Särna i nordväst. Det innebär att ett besök i Dalarna under rätt säsong kan ge allt från lavskrika i barrskogens djup till dalripa och ringtrast i fjällmiljö.
Dalarna är dessutom ett bra län för den som vill lära sig de nordliga skogs- och fjällarterna, eftersom flera av dem, som Artfakta visar, har sin sydgräns eller sina södra utposter just här: dalripa, fjällripa, lappsparv, ringtrast och rödstjärnig blåhake häckar från norra Dalarna och norrut.
Det som skiljer Dalarna från exempelvis Skåne eller Uppland är kombinationen av tät boreal skog och nordliga fjällmiljöer. Länets skogar rymmer en koncentration av hackspettar och skogsfåglar som är svår att matcha i södra Sverige: tretåig hackspett, pärluggla, lappuggla, lavskrika och tjäder häckar alla i landskapet. Fyra av dessa fem är rödlistade i Rödlista 2025 (se nedan).
Siljan är länets stora sjö och ligger i Siljansringen, som enligt svenska Wikipedia är Europas största nedslagskrater, skapad av en meteorit för omkring 365–380 miljoner år sedan. Ringens låglänta kanter rymmer många insjöar. Nattskärran, som enligt Artfakta häckar på glesa tallhedar och tallåsar och förekommer norrut till Dalarna, hörs på sommarnätterna med sin surrande sång.
Fulufjällets nationalpark i Dalarna skyddar enligt Naturvårdsverket ett sydligt fjällområde med kalfjäll, hedar, fjällbjörkskog, barrskog och myrar, tillsammans med sjöar och vattendrag. Det ger fågelskådare möjlighet att uppleva fjällfåglar utan den långa resan till Lapplandsfjällen. Länsstyrelsens parkfolder nämner att storlom, smalnäbbad simsnäppa och sjöorre finns i fjällsjöarna, och att ljungpiparen varnar med ett entonigt pipande när man kommer för nära boet. Lavskrikan är nationalparkens symbol, och tjäder och orre spelar på vårvintern, ibland mitt på vägen.
Karaktärsfåglarna på och kring Fulufjället är bland andra:
Dalripa — enligt Artfakta häckar arten från norra Dalarna och norrut, talrikt i fjällens björk- och videzoner men också på myrmarker i skogslandet. Sommardräkten är rödbrun till gråbrun med ett rött streck över ögat, medan vinterdräkten är nästan helvit, med ett svart stjärtband. Länsstyrelsen berättar att dalripan gräver ner sig i snön för nattvilan och att den på sommaren ligger kvar så länge att man nästan trampar på den.
Fjällripa — häckar i klippig terräng och på fjällhedar ovanför trädgränsen från norra Dalarna till Torne lappmark, med högst täthet från cirka 700 till cirka 1 400 meter över havet. Dalripan är enligt Artfakta tyngre och har tjockare näbb.
Blåhake — fjällbjörkskogens pärla. Den rödstjärniga blåhaken häckar enligt Artfakta i fjälltrakterna från norra Dalarna till Torne lappmark, i tät, fuktig fjällbjörkskog och täta videsnår samt längs bäckar och vid myrar i övre barrskogsområdet. Arten är rödlistad som nära hotad (NT) i Rödlista 2025 på grund av minskningen i fjällen.
Ringtrast — mörk med en vit halvmåne på bröstet. Enligt Artfakta häckar den i klippig terräng och raviner i fjällkedjan, huvudsakligen ovanför trädgränsen, och mer sparsamt i blockrika branter högre upp i skogslandet. Utbredningen går från norra Dalarna till Torne lappmark.
Lappsparv — häckar på hedar med dvärgbjörk, videbuskar och örter i fjällregionen från norra Dalarna till Torne lappmark. Hanen sjunger en klirrande och vemodig strof från en utsiktspunkt som en låg buske, och framför allt under flyttningen hörs ett torrt "trrrt". Beståndet varierar kraftigt mellan åren.
Ängspiplärka — en liten, anonymt gråbrun småfågel med lång stjärt och smal näbb, som sjunger under sångflykt. Enligt Artfakta häckar mer än hälften av landets ängspiplärkor i fjällen, och artens bestånd har minskat sedan 1995.
Fjällvråk — häckar enligt Artfakta i fjällen och i skogslandet söderut till Medelpad och norra Dalarna, och antalet häckande par varierar kraftigt med tillgången på gnagare. Den liknar en ormvråk men har vit inre stjärthalva, mörk buk och svartaktiga knogfläckar och ryttlar betydligt oftare.
Naturum Fulufjället ligger vid parkens huvudentré, Njupeskärsentrén, och därifrån startar den tillgänglighetsanpassade Lavskrikeleden. Fjället är en platå med branta sidor, och eftersom inga renar betar där täcks fjällheden av tjocka lavmattor.
Siljansbygden har både sjö och skog och ett eget naturum. Länsstyrelsen beskriver naturreservatet Siljansnäs på Björkberget som en skog med gott om fåglar att titta på och lyssna på, där kungsörnen ibland seglar ovanför berget. Vid naturum Dalarna finns en välbesökt fågelmatning, där större hackspett, gråspett, nötväcka, talltita, tofsmes och svartmes är några av gästerna. Sedan hösten 2021 finns ett nytt utsiktstorn på 33 meters höjd.
I skogs- och tjärnlandskapet runt Siljan finns miljöer där flera av länets karaktärsarter kan förekomma:
Storlom — enligt Artfakta häckar den i klarvattensjöar över hela Sverige, främst i skogslandet. Vuxna storlommar har under häckningstid grå hjässa, svart strupe och svart, vitmönstrad rygg. Det svenska beståndet uppskattas till 5 500–7 000 par.
Smålom — den minsta av lommarna, 55–65 cm lång, med brunröd strupe och blygrått huvud i häckningsdräkt och med näbben ofta uppåtriktad. Arten klassas som livskraftig (LC) i Rödlista 2025. Boet läggs vid gölar, små skogssjöar och fjällsjöar, och fåglarna kan flyga så långt som 10 km därifrån för att fiska i större sjöar eller vid havet.
Sparvuggla — häckar i barr- och blandskog från norra Skåne till Torne lappmark. Arten är nära hotad (NT) i Rödlista 2025, eftersom data från både Svensk fågeltaxering och Artportalen tyder på en minskning.
Länsstyrelsen kallar naturreservatet Kloster i Hedemora kommun ett eldorado för fåglar. Flinesjön är en av Dalarnas mest fågelrika sjöar, och fågellivet är som rikast under vår och höst, när stora flockar av änder, gäss och vadare besöker strandängarna. Då kan det löna sig att spana efter sångsvan, trana, bläsand, kricka, tofsvipa, beckasiner och snäppor, och rovfåglar som fiskgjuse, brun kärrhök, havsörn och tornfalk jagar ofta över våtmarkerna. I de asprika skogarna har inte mindre än sex hackspettsarter påträffats.
I länets barrskogar finns de arter som är beroende av äldre skog och död ved.
Tretåig hackspett — en av de mest eftertraktade arterna. Den trivs enligt Artfakta i gammal skog av barr och blandat trädslag där det finns gott om död ved och döende granar och björkar. Den är något mindre än större hackspetten. Ryggen har ett stort vitt fält, och hanen har gul hjässa. Arten har minskat mycket kraftigt nedanför gränsen för fjällnära skog, medan den klarar sig bra eller ökar i den fjällnära skogen. Den är rödlistad som nära hotad (NT) i Rödlista 2025.
Lavskrika — enligt Artfakta en utpräglad barrskogsfågel som förekommer i såväl tät granskog som gles tallskog, med flerskiktad skog och rikligt med hänglav som nyckelfaktorer. Utbredningen sträcker sig från norra Värmland och mellersta Dalarna norrut. Den är traststor med brungrå dräkt och rostbruna fält på stjärt och vingknogar, och den har minskat kontinuerligt under 2000-talet. Arten är nära hotad (NT).
Lappuggla — en stor uggla, närmare 70 cm lång med ett vingspann på 130–150 cm och små gula ögon i en rund ansiktsskiva. Den häckar i skogsmark, främst i gamla risbon, och är helt beroende av smågnagare. Sången är en räcka mycket dova, pumpande hoanden som hörs normalt bara cirka 500 meter. Arten har expanderat söderut sedan 1970-talet och är sårbar (VU) i Rödlista 2025, med skattningsvis 940 reproduktiva individer.
Pärluggla — cirka 25 cm lång med bruna ovansida och vita fläckar, "pärlor", på skuldrorna. Den är starkt hotad (EN) i Rödlista 2025: bestånd som varit stabilt under nästan hela 1900-talet har enligt Artfakta i det närmaste kraschat sedan 2010. Dalarna hyser flera av landets ugglor.
Vitryggig hackspett — Sveriges mest hotade hackspett, rödlistad som akut hotad (CR). Den är knuten till skog med stor andel döda och döende lövträd. Artfakta anger att projekt vitryggig hackspett, genom avel, utsättningar och restaurering av livsmiljöer, har återetablerat en liten population i Dalälvsområdet: mellan 7 och 20 etablerade par under 2020–2024, varav 6–13 par häckade.
Trakten kring Särna och Idre i norra Dalarna ligger där den boreala skogen möter fjällmarken, och arter från båda systemen finns på korta avstånd.
Orre — enligt Artfakta spelar orren mars–maj, intensivast i slutet av april och början av maj, oftast på en gemensam lekplats på en myr, ett hygge, en sjöis eller en åker. Den övervägande majoriteten finns i Norrland. Arten klassas som livskraftig (LC).
Tjäder — vår största hönsfågel, tuppen 75–90 cm lång och svart med röda ögonbryn. Tjädern är enligt Artfakta en utpräglad barrskogsfågel, och 90 procent av populationen finns i landets norra delar från Värmland, Dalarna och Gästrikland och norrut. Den föredrar gles tallskog som helst är 60–70 år gammal och undviker stora hyggen. Arten klassas som livskraftig (LC).
Dalripa och fjällripa — dalripan finns enligt Artfakta från norra Dalarna och norrut, i fjällbjörkskog, videområden och på myrar, medan fjällripan håller sig på fjällhedar ovanför trädgränsen.
| Period | Vad är bäst | Exempel |
|---|---|---|
| Vårvintern, mars–maj | Spel av orre och tjäder | Orre, tjäder |
| Vår och höst | Flyttande änder, gäss och vadare vid Flinesjön | Sångsvan, trana, bläsand |
| Hela året | Matningar vid naturum Dalarna, lavskrika i barrskog | Större hackspett, nötväcka, lavskrika |
| Sommar | Fjällfåglar och våtmarker | Blåhake, lappsparv, ringtrast |
Naturum: Naturum Fulufjället ligger vid Njupeskärsentrén och naturum Dalarna på Björkberget i Siljansnäs. Båda ger tips om vad som är aktuellt.
Transport: Bil är i praktiken nödvändigt, eftersom flera av de bästa lokalerna ligger långt från kollektivtrafik.
Utrustning: Tubkikare är en fördel vid sjöarna och i fjällmiljöer. Stövlar och regnkläder behövs i alla väder, och vinterbesök kräver ordentliga kläder.
Var ser man lavskrika i Dalarna? Lavskrika förekommer enligt Artfakta från norra Värmland och mellersta Dalarna norrut, i såväl tät granskog som gles tallskog. Den är nationalparkens symbol vid Fulufjället, där Lavskrikeleden startar vid naturum.
Är Fulufjället bra för nybörjare? Fulufjällets nationalpark har naturum och en tillgänglighetsanpassad led, Lavskrikeleden, som startar vid naturum. Fjällfåglar som dalripa och lappsparv kräver att man går en bit ut på öppen mark.
Kan man se tretåig hackspett nära bebyggelse? Tretåig hackspett håller till i äldre barr- och blandskog med död ved och döende träd. Chansen är störst i sådana skogar, inte i ungskog.
När spelar orren i Dalarna? Enligt Artfakta pågår orrspelet mars–maj, med toppen i slutet av april och början av maj.
Vad är skillnaden mellan dalripa och fjällripa? Dalripan är enligt Artfakta tyngre och har tjockare näbb än fjällripan. Dalripan hör hemma i fjällbjörkskog, videområden och myrar, medan fjällripan finns på kala fjällhedar och i klippig terräng ovanför trädgränsen.
Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.