Fågelskådning i Bohuslän — alkor, ejder och Västkustens sjöfåglar

Fågelkartan · publicerad 2026-05-15 · uppdaterad 2026-10-14 · 10 min läsning

Fågelskådning i Bohuslän — alkor, ejder och Västkustens sjöfåglar

Fågelskådning i Bohuslän: alkor vid Väderöarna, ejder och skarvar längs kusten, havssula på hösten. Årstidsguide med bästa lokaler.

Den som vill lära sig svenska havsfåglar på djupet har få bättre alternativ än att tillbringa en helg, gärna flera, längs Bohusläns kust.

Bohuslän är Sveriges havsprovins. Längs en sönderbruten klippkust med tusentals öar, skär och holmar möter du ett fågellandskap som är svårt att matcha någon annanstans i Skandinavien. Här häckar tobisgrissla, silltrut, havstrut och ejder på de yttre skären, och i Väderöarnas och Kosterhavets vatten finns några av Sveriges mest värdefulla havsområden.

Den som vill lära sig svenska havsfåglar på djupet har få bättre alternativ än att tillbringa en helg, gärna flera, längs Bohusläns kust.

Vad gör Bohuslän unikt för fågelskådning?

Tre saker skiljer Bohuslän från övriga svenska kustlandskap.

För det första det yttre kustbandet: Länsstyrelsen i Västra Götaland beskriver att Väderöarna, tack vare sitt läge längst ut, är mycket viktiga för flera havsfåglar. Länsstyrelsens inventering av Bohuskustens häckfåglar 2001–2009 visar samma mönster hos flera arter: ejder, silltrut, havstrut, tobisgrissla och strandskata föredrar öar i skärgårdens yttre delar framför de inre.

För det andra havet självt: den jutska strömmen drar förbi med salt och syrerikt vatten, vilket enligt Länsstyrelsen ger ett fantastiskt rikt liv i havet, och havsfåglarna följer fisken. Ute i havet ses vissa år också arter som inte häckar här. Lunnefågeln och havssulan är två exempel (se nedan).

För det tredje skärgårdens komplexitet: tusentals öar, fjordar och sund skapar ett landskap av skyddade vikar och öppet hav som ger stor variation på korta avstånd.

Sommar — häckande havsfåglar (maj–augusti)

Väderöarna — Bohusläns yttersta fågelöar

Väderöarnas naturreservat består av två grupper med totalt 365 öar och skär. Huvudöarna är Storö i nordväst, Väderöbod längst åt sydväst och Hamnerö i sydost. Länsstyrelsen nämner kustlabb, tobisgrissla, toppskarv och silltrut som havsfåglar som är viktiga här, och knubbsäl föder sina ungar på flera av öarna. Som skydd för djurlivet är tillgängligheten begränsad på många öar genom fågel- och sälskyddsområden, och större delen av Hamnerö med omgivande öar ingår i fågelskyddet 1 mars–31 augusti.

Besöket vid Väderöarna kräver båt. Enligt Länsstyrelsen går turbåtar till Väderöarna från bland annat Fjällbacka och Hamburgsund, och många kommer med egen båt. Storö är välbesökt och har värdshus, kafé och en skyltad, spångad vandringsled; på de andra öarna får du klara dig själv. Kontrollera väderprognosen och Länsstyrelsens föreskrifter inför besöket, och läs sjökortet för vad som gäller i skyddsområdena.

En viktig sak att veta: lunnefågeln — "havspapegojan" med den färgstarka näbben — häckar inte i Sverige. Enligt Artfakta häckade 10–15 par på Soteskär och Stora Knappen i Bohuslän under 1920- och 30-talen, den sista fram till 1970, och arten klassas i Rödlista 2025 som nationellt utdöd (RE). Höstflyttande exemplar syns dock regelbundet längs västkusten, och vissa år har många rapporterats (440 exemplar 2002, enligt Artfakta). Vill du se häckande lunnefågel får du resa till kolonierna på Norges västkust.

Tobisgrisslan är spridd längs hela Bohuskusten, med större koncentrationer i Göteborgs skärgård och Väderöarkipelagen, enligt Länsstyrelsens inventering. Den är sotsvart i häckningsdräkt med ovala vita vingfläckar och korallröda ben, och Artfakta noterar att den bara besöker land under häckningen. Arten är livskraftig (LC) i Rödlista 2025.

Tordmulen är en fåtalig häckfågel: Länsstyrelsens inventering anger att den förekommer på bara några få ställen längs Bohuskusten, framför allt utanför Lysekil, med några par.

Skarvar längs kusten

Storskarven har ökat i hela kustområdet: i Länsstyrelsens inventering fördubblades populationen i stort sett mellan 2001 och 2009, och arten är nu allmän längs så gott som hela Bohuskusten, med fler i norr och i de yttre delarna. Artfakta beskriver att den återkom som häckfågel i Sverige i slutet av 1940-talet och expanderade kraftigt från slutet av 1980-talet. Den är livskraftig (LC), men enligt Sveriges fåglar 2022 (SF2022) hade det svenska beståndet om cirka 40 000 par minskat med 32 procent under de senaste tio åren efter en ökning på 82 procent över tjugo år.

En bohuslänsk specialitet är toppskarven, mindre och smäckrare än storskarven, med helsvart dräkt med grönaktig glans och en tofs på huvudet under häckningstid. Artfakta berättar att den etablerade sig som häckfågel i Bohusläns skärgård 2004 (Länsstyrelsens inventering noterar första bofyndet utanför Sotenäset samma år) och numera häckar från norra Bohuslän till nordvästra Skåne, med en mycket stor andel av populationen i Kosterhavet. Arten är nära hotad (NT) i Rödlista 2025, med 1 514 konstaterade häckningar 2024.

Silltrut och havstrut

Silltruten är enligt Länsstyrelsens inventering allmän längs hela kusten, men mer fåtalig längst i norr, och föredrar öar i de yttre delarna. Artfakta beskriver den vuxna fågeln som vit med svart rygg och gula ben, tydligt mindre än havstruten. Västkustens form, nordsjösilltruten, har ett långsiktigt stabilt bestånd medan östersjötruten har minskat betydligt, och arten som helhet är nära hotad (NT).

Havstruten häckar enligt Artfakta på skär vid kusten från Bohuslän till Norrbotten, ofta ensam men i glesa kolonier särskilt på västkusten. Den är starkt hotad (EN) i Rödlista 2025, och Länsstyrelsens inventering visade att den hör till de arter som minskade längs Bohuskusten under 2000-talet. SF2022 uppger ett minskat bestånd på 59 procent över tjugo år. En samlad guide till Sveriges alla trutar hjälper dig skilja arterna åt.

Höst — havssula och rastande fåglar (september–november)

När kraftiga västvindar eller stormar driver in havsfåglar mot kusten kan havssula dyka upp längs västkusten. Enligt Artfakta häckar den inte i Sverige, men västkusten får besök av den, framför allt på hösten och vissa år av många fåglar.

Havsörnen har ökat kraftigt: enligt SF2022 uppskattades beståndet till cirka 900 par, med en ökning på 674 procent under tjugo år, och Artfakta anger att arten flyttats från nära hotad till livskraftig i Rödlista 2025. Den häckar främst längs Östersjökusten och vid sötvatten.

Kosterhavets nationalpark i norra Bohuslän är Sveriges första marina nationalpark, bildad 2009, och består främst av vatten och undervattensmiljöer. Nationalparken beskrivs som en av Sveriges mest artrika marina miljöer med totalt cirka 12 000 arter, och naturum Kosterhavet berättar om områdets växter och djur. Du kan vandra på Saltö eller snorkla längs de undervattensleder som finns.

Vinter — ejder och skärgården (november–mars)

Hönö och Öckerö i Göteborgs norra skärgård

Hönö och de andra öarna i Öckerö kommun är lätta att nå. Enligt Trafikverket går Hönöleden mellan Lilla Varholmen och Hönö/Öckerö; färjeleden är 2 500 meter lång, överfartstiden är 13 minuter och resan med vägfärjan är avgiftsfri.

Ejdern är en art att räkna med här. Länsstyrelsens inventering pekar ut den som den mest talrika arten på Bohuskusten, allmän längs hela kusten och vanligare i de södra delarna och på öar i de yttre delarna av skärgården. Samtidigt är den hotad: den är starkt hotad (EN) i Rödlista 2025, och inventeringen visade att populationen i Bohuslän minskade från som mest cirka 100 000 individer till cirka 50 000 under inventeringsåren. Enligt SF2022 har det svenska beståndet minskat med 65 procent över tjugo år. Artfakta beskriver ejderhanen i praktdräkt som övervägande vit med svarta kroppssidor och buk, vitt huvud med svart hjässa och grön nacke. Hanen spelar flitigt på våren med ett dovt, mjukt "a-oooh-å" som hörs långt.

Alfågeln är nära hotad (NT). Enligt Artfakta häckar den i fjällen från Härjedalen och norrut, och mycket stora mängder övervintrar i egentliga Östersjön. Artfakta pekar ut Östersjön och sannolikt Norges kust som de viktiga övervintringsområdena och nämner inte västkusten, så vi kan inte utlova alfågel i Bohuslän.

Praktisk information: En tubkikare är en fördel för dykänder på öppet vatten, och vindtäta kläder rekommenderas längs kusten.

Strandskata längs kusten

Strandskatan är den svartvita vadaren med lång röd näbb. Enligt Länsstyrelsens inventering är den allmän längs hela kusten och föredrar öar i de yttre delarna. Beståndet minskade längs Bohuskusten under 2000-talet, men det kan delvis bero på en hög skattning första året, och i övrigt var populationen stabil. Artfakta klassar den som nära hotad (NT) i Rödlista 2025, med ett bestånd som minskat sedan åtminstone 1980-talet men verkar ha stabiliserats under de senaste 15 åren.

Fyra bohuslänska arter att hålla utkik efter

Tordmule — Fåtalig häckfågel i Bohuslän, framför allt utanför Lysekil. Svart ovan med kraftig, tillplattad näbb.

Tobisgrissla — En alka som häckar på steniga skär och öar från norra Bohuslän till nordvästra Skåne, ofta i småskaliga kolonier. Sotsvart med vita vingfläckar och korallröda ben.

Ejder — Mest talrik på Bohuskusten, men starkt hotad (EN).

Toppskarv — Etablerad som häckfågel sedan 2004 och numera ett typiskt inslag på Bohusläns yttersta skär. Nära hotad (NT).

Säsongerna i korthet

PeriodAtt tänka påExempel
Mars–augustiFågelskyddsområden på Väderöarna, där tillgängligheten är begränsadTobisgrissla, toppskarv, silltrut, kustlabb
SommarHäckning på de yttre skärenStorskarv, toppskarv, havstrut, silltrut
HöstHavsfåglar som inte häckar i Sverige kan ses vid västkustenHavssula, lunnefågel
VinterFärjan till Hönö är avgiftsfriEjder

Praktisk reseguide till Bohuslän

Transport: Färjor eller egen båt krävs för Väderöarna. Hönö/Öckerö nås med vägfärjan från Lilla Varholmen (se ovan). Kontrollera alltid aktuella tidtabeller och turbåtar inför besöket.

Utrustning: En tubkikare är en fördel vid kustlokalerna. Vattentäta stövlar och vindtäta ytterkläder är bra, eftersom vädret på kusten kan slå om snabbt. Väderöarna beskrivs av Länsstyrelsen som extremt utsatta för väder och vind.

Sammanfattning

Bohuslän erbjuder havsfågelskådning som är svår att matcha längs Sveriges övriga kuster. Från de häckande tobisgrisslorna, toppskarvarna och trutarna på Väderöarnas skär, via höstens havssulor, till ejdrarna i Öckerö-skärgården finns det alltid något att se. Fler lokaltips längs hela kusten hittar du i vår guide till fågellokaler Västkusten.

Källor

Mer från bloggen (Lokalguide)

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.