Storlek 58–73 cm. Häckar i klara oligotrofa skogssjöar med fiskrikedom. Flyttfågel. Fakta, bilder och läten om Storlom.
Slug: `/art/storlom` · Kategori: Lommar
Slug: /art/storlom · Kategori: Lommar
Storlommen (Gavia arctica) är de klara skogssjöarnas signaturart — en ståtlig vattenfågel med svart huvud, grå nacke och vita rutor på ryggen. Det ödsligt klingande spellätet är ett av den nordiska vildmarkens mest karakteristiska ljud.
Storlommen är en fågel i familjen lommar och förekommer på norra halvklotet. Den beskrevs av Carl von Linné 1758. Storlommen är känd för sitt klagande, ödsligt klingande spelläte under våren och är Gästriklands landskapsfågel. Arten är rödlistad som livskraftig (LC) men är känslig för störning vid häckplatserna.
Storlommen mäter 58–73 cm med ett vingspann på 110–130 cm och väger 1,3–3,4 kilo. I sommardräkt har den ett svart huvud med en sammetsaktigt grå nacke, svartvitt randade halsfält och en svart rygg med tydliga vita, fyrkantiga fläckar. I vinterdräkt är ovansidan gråsvart och undersidan vit, med en skarp gräns längs halssidan. Den raka, kraftiga näbben hålls vågrätt, vilket skiljer storlommen från smålommen.
Storlommen hörs med ett långdraget, melankoliskt och ödsligt klingande "aa-oo-loo-ii" samt skallande, kacklande "klo-klo-klo"-serier. Lätena bär långt över tysta skogssjöar och hör till den nordiska vildmarkens mest karakteristiska ljud.
Storlommen häckar vid klara sjöar i norra och mellersta Sverige, med tyngdpunkt i Norrlands och Svealands skogsland. Det svenska beståndet uppskattas till 5 000–7 000 par. Arten anländer i april och lämnar landet under september–oktober för övervintring längs kuster i Västeuropa och i Östersjön.
Storlommen häckar vid klara, oligotrofa skogssjöar med god fisktillgång. Boet placeras alldeles vid vattenbrynet på en holme eller strand, eftersom fågeln är klumpig på land och behöver kunna glida direkt i vattnet. Honan lägger normalt 2 ägg, som ruvas i 28–30 dagar.
Födan består till största delen av fisk — abborre, mört, nors och andra mindre arter — som fångas vid dyk på 3–10 meters djup. Storlommen behöver klart vatten för att kunna se och förfölja bytet under ytan, vilket är skälet till att den föredrar oligotrofa, näringsfattiga sjöar. Den behöver också en lång, öppen vattenyta för att kunna lyfta, eftersom den tunga kroppen kräver en lång startsträcka.
Storlommen ses och hörs lättast under maj–juli vid klara skogssjöar i norra och mellersta Sverige, då spellätet ljuder över vattnet. Håll alltid minst 150 meters avstånd till häckande lommar, eftersom de är mycket störningskänsliga.
Vad symboliserar storlommens rop? Det ödsligt klingande spellätet är en stark ljudsignatur för den nordiska vildmarken och klara skogssjöar i norr.
Vad är skillnaden mellan storlom och smålom? Storlommen är större, med svart huvud, grå nacke och vita ryggrutor i sommardräkt. Smålommen är mindre och slankare med en smal, uppåtriktad näbb.
Varför är storlommen störningskänslig? Buller från motorbåtar och människor nära boet kan få fågeln att lämna äggen. Håll därför minst 150 meters avstånd under häckningstid.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-05-18.
Du kan se storlom på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På denna sida samlar Fågelkartan information om storlom — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.