Storlom och smålom förväxlas ofta eftersom båda är mörka, långsträckta dykfåglar som hörs med ödsliga spelläten över nordliga skogssjöar och tjärnar. På avstånd, i dålig belysning eller i vinterdräkt kan de vara svåra att hålla isär, men näbbhållning, halsteckning i sommardräkt och kroppsstorlek ger säkra skillnader. Den här guiden går igenom exakt vad som skiljer de två lommarna åt.
| Kännetecken | Storlom (Gavia arctica) | Smålom (Gavia stellata) |
|---|---|---|
| Storlek | 58–73 cm, vingspann 110–130 cm, kraftig kropp | 53–69 cm, vingspann 106–116 cm, klart mindre och slankare |
| Näbb | Rak, kraftig näbb som hålls vågrätt | Smal, spetsig näbb som hålls lätt uppåtriktad |
| Halsteckning sommardräkt | Svartvitt randade halsfält (strimmigt mönster på sidorna av halsen) | Rostrött, droppformat fält på framhalsen |
| Rygg och dräkt | Svart rygg med tydliga vita, fyrkantiga rutor | Enfärgat gråbrun rygg utan tydliga fläckar |
| Huvudform och färg | Svart huvud med sammetsaktigt grå nacke, kraftigt profilerat huvud | Grå hjässa och halssidor, nättare och rundare huvudform |
| Häckmiljö | Klara, fiskrika skogssjöar med lång öppen vattenyta för start | Små, fiskfattiga skogstjärnar — flyger till större sjöar eller havet för att fiska |
| Läte | Långdraget, melankoliskt 'aa-oo-loo-ii' samt skallande 'klo-klo-klo'-serier | Klagande, jamande 'aa-oo'-rop och gnälliga, kacklande sekvenser |
Titta först på näbbhållningen: storlommens raka näbb pekar rakt fram i vågrätt läge, medan smålommens smalare näbb hålls lätt uppåtriktad — denna skillnad syns även på avstånd och oavsett dräkt. I sommardräkt bekräftas intrycket av halsteckningen: storlommen har svartvitt randade halsfält och vita fyrkantiga rutor på ryggen, medan smålommen har ett rostrött droppformat fält på framhalsen och en enfärgat gråbrun rygg. Storleken är också en ledtråd — storlommen är märkbart större och kraftigare byggd än den slankare smålommen.
Näbbhållningen. Storlommen håller sin raka, kraftiga näbb vågrätt, medan smålommen håller sin smalare näbb lätt uppåtriktad — en skillnad som syns även på långt håll och i silhuett.
Storlommen har svart huvud med grå nacke, svartvitt randade halsfält och vita fyrkantiga rutor på den svarta ryggen. Smålommen har grå hjässa och halssidor, ett rostrött droppformat fält på framhalsen och en enfärgat gråbrun rygg utan vita rutor.
Storlommen är störst, 58–73 cm mot smålommens 53–69 cm, och tydligt kraftigare i kroppsbyggnad. Smålommen är den minsta av Sveriges lommar och ser slankare och nättare ut även i flykt.
Det är svårare, men näbbhållningen kvarstår som bästa kännetecken — rak och vågrät hos storlommen, smal och uppåtriktad hos smålommen. Storlommen är dessutom påtagligt större och kraftigare byggd, vilket syns tydligast i jämförelse eller i flock.