Sårbar (VU). Storlek 53–69 cm. Flyttfågel. Smålommen (Gavia stellata) är den mindre lommen som häckar på små tjärnar men flyger flera km till större…
Slug: `/art/smalom` · Kategori: Lommar
Slug: /art/smalom · Kategori: Lommar
Smålommen (Gavia stellata) är den minsta av Sveriges lommar — en slank vattenfågel med en karakteristiskt smal, lätt uppåtriktad näbb. Den har den ovanliga vanan att häcka på små, fiskfattiga skogstjärnar men flyga långt till större sjöar eller havet för att fiska.
Smålommen är en vattenlevande fågel i familjen lommar. Den är en utpräglad flyttfågel som häckar på norra halvklotet i både Nearktis och Palearktis och har det största utbredningsområdet av alla lommar. Arten är rödlistad som sårbar (VU) i Sverige, bland annat på grund av försämrad vattenkvalitet i fiskevattnen och störning vid häcktjärnarna.
Smålommen mäter 53–69 cm med ett vingspann på 106–116 cm och väger 1,0–2,5 kilo. I sommardräkt är ryggen enfärgat gråbrun utan tydliga fläckar, hjässan och halssidorna är grå och på framhalsen syns ett rostrött, droppformat fält. Den smala näbben hålls karakteristiskt lätt uppåtriktad. I vinterdräkt är ovansidan gråsvart med fin vit fläckning och undersidan vit. Den är slankare och nättare än storlommen.
Smålommens läten är ödsliga och oförglömliga. I spelflykten och vid häcktjärnen hörs klagande, jamande "aa-oo"-rop och gnälliga, kacklande sekvenser som bär långt över tysta skogsmarker och myrar. Lätena avges framför allt i skymning och gryning under maj–juni. En ensam smålom som ropar vid sin tjärn en tidig junimorgon hör till de starkaste naturupplevelserna i det svenska skogslandskapet.
Smålommen häckar i norra Sverige samt i nordliga delar av Svealand och Götaland, med tyngdpunkt i Norrlands skogs- och myrland. Det svenska beståndet uppskattas till 2 000–4 000 par. Arten anländer i april och lämnar landet under september. Häckplatserna är små, näringsfattiga skogstjärnar, medan fisket sker i större sjöar eller längs kusten.
Smålommen bygger sitt bo alldeles vid vattenbrynet på en liten tjärn, ofta så nära kanten att fågeln kan glida direkt i vattnet. Honan lägger normalt 2 ägg. Eftersom häcktjärnen ofta saknar fisk flyger föräldrarna flera kilometer för att hämta föda åt ungarna.
Födan består nästan helt av fisk, som fångas vid dyk. Smålommen kan flyga 10–20 km från boet till lämpliga fiskevatten, ofta från en liten myrtjärn till havet eller en stor sjö.
Smålommen ses lättast från april till september. Häckande fåglar finns vid små skogstjärnar i norra Sverige, medan fiskande fåglar kan ses längs kusten och vid större sjöar. Under flyttningen i september ses arten även längre söderut. Håll alltid gott avstånd till häckande lommar.
Varför häckar smålommen på små tjärnar? Små tjärnar har få predatorer, och fågeln kan flyga till större vatten för att fiska — en strategi som är unik bland lommarna.
Hur långt flyger smålommen för att fiska? Upp till 10–20 km från boet, ofta från en liten myrtjärn till havet eller en stor sjö.
Vad är skillnaden mellan smålom och storlom? Smålommen är mindre och slankare, har en smal uppåtriktad näbb och ett rostrött halsfält i sommardräkt, medan storlommen har vita ryggrutor.
Källor: Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Lars Svenssons Fågelguide.
Senast uppdaterad: 2026-05-26.
Du kan se smålom på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa smålom både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.